Kristdemokraterna i Finland
(
KD
finska
:
Suomen Kristillisdemokraatit
) ar ett
kristdemokratistk
politiskt parti
i
Finland
. Partiledare ar sedan 2015
Sari Essayah
. Vid
valet 2019
fick Kristdemokraterna fem representanter i
Finlands riksdag
:
Sari Essayah
,
Antero Laukkanen
,
Sari Tanus
,
Paivi Rasanen
och
Peter Ostman
.
Partiet betecknar sig som del av den kontinentala kristdemokratiska rorelsen. Partiet framhaller en kristen manniskosyn och varderingar som inkluderar
manniskovardet
,
frihet
och
ansvar
,
jamstalldhet
och likvardighet,
rattvisa
,
sanning
och
arlighet
,
narhet
och lokalt beslutsfattande.
[
1
]
Kristdemokraterna antog sitt nuvarande namn 20 juni 2001 som ersatte
Finlands Kristliga Forbund
som partiet bar fran dess grundade 1958. Nordiska kristdemokratin kom till Finland mitt i den kulturella oron pa 1950-talet. Istallet for att fokusera pa makt, stod partiet upp for hallbara varderingar, sjalvstandighet och demokrati.
[
1
]
[
2
]
Partiet tillhor
Europeiska folkpartiet
inom EU och
Mittengruppen
i
Nordiska radet
. Partiet samarbetar med de nordiska systerpartierna.
[
1
]
Partiets veckotidning ar
KD-Tidningen
.
[
3
]
Kristdemokraterna framhaller fem mal: en hallbar ekonomi, en starkt sysselsattning, valmaende familjer, fungerande social- och halsovard och en starkt krisberedskap och sjalvforsorjning.
[
4
]
Kristdemokraterna ar oroliga over den sjunkande nativiteten och tycker att nativitetskrisen inte diskuteras tillrackligt mycket. Kristdemokraternas asikt ar att alla barn som fods ska fa en tusenlapp. En annan bonus for familjer ar "tultingbonusen" som skulle ge familjer en viss summa skattefritt i manaden att anvanda till barnomsorgstjanster. Partiet lyfter ocksa upp fragan om familjeledighetsreformen.
[
5
]
Kristdemokraterna vill hoja barnbidraget.
[
6
]
[
4
]
Kristdemokraterna vill jobba for barns och ungas valbefinnande och halsa och sitter inte med i en regering som kringskar familjernas ratt att fatta egna beslut om till exempel foraldraledigheten.
[
7
]
Kristdemokraterna ha foreslagit att man i stallet bland annat minskar gruppstorlekar i skolorna. Partiet vill utveckla det nuvarande laromedelsstodet och utnyttja skolbyggnaderna till mer hobbyverksamhet pa eftermiddagar och kvallar.
[
8
]
Kristdemokraterna foreslar satsningar pa aldrevarden och varden i livets slutskede. Dartill vill man att terapigarantin tas i bruk och att narstaendevarden ska bli en skattefri inkomst.
[
6
]
Kristdemokraterna vill styra om i vardreformen och fordela pengar sa att en halv miljard gar till vardpersonal.
[
9
]
Kristdemokraterna vill satsa pa utbildningen och sitter inte i regeringar som gor arbete och foretagsamhet mindre lonsamt.
[
7
]
Kristdemokraterna oroar sig for den laga tillgangen till arbetskraft och vill losa fragan om utbud och efterfragan bland annat genom att satsa pa laroavtalsutbildningen. Partiet ser ocksa bransleskatterna som ett stort problem. Forutom bransleskatten vill Kristdemokraterna ocksa sanka energiskatten.
[
6
]
Kristdemokraterna vill latta pa inkomstbeskattningen for att istallet infora olika former av punktskatter, till exempel hoja sockerskatten och infora nya skatteavgifter for energiproducenter. Partiet efterlyser skarpa atgarder for att balansera den offentliga ekonomin.
[
4
]
Kristdemokraterna bildades 1958 under namnet
Finlands Kristliga Forbund
av i huvudsak konservativa fran
Samlingspartiet
. Kristdemokraterna framtradde som registrerad forening vid riksdagsvalen 1958 och 1966 samt erovrade i det senare drygt 10 000 roster. Partiet hade aven vissa framgangar i kommunalval under 1960-talet.
[
10
]
Finlands Kristliga Forbund infordes i
partiregistret
7 juli 1970.
[
2
]
Kristdemokraterna fick sitt genombrott i riksdagsvalet 1970. Dess kandidat, forstmastare
Raino Westerholm
blev invald fran Kymmene lans valkrets. Partiets rostandel utokades till 2,5 % 1972 och 3,3 % 1975. Genom fordelaktiga valforbund blev det foretratt med 9 representanter i riksdagen. Westerholm var partiordforande fran 1973 till 1982 och var presidentkandidat 1978 och 1982. I valet 1979 var rostandelen 4,9 % men 1983 rasade den till 3,0 %. I borjan offentliggjorde partiet ett omfattande socialt reformprogram och sokte paverka till de kristna livsvardenas forsvar.
[
10
]
Den kristna ungdomspolitiken foddes som en motvikt till studentradikalismen pa 1960-talet och ungdomsorganisationen grundades 1971 som
Finlands kristliga forbunds ungdomar
.
[
11
]
Under perioden 1991?1995 hade kristdemokraterna en foretradare i regeringen.
[
10
]
Partiet gick med som observatorsmedlem i
Europeiska folkpartiet
redan 1991. Partiets forsta europaparlamentariker var
Eija-Riitta Korhola
(1999?2004).
[
12
]
Partiet andrade namnet 20 juni 2001 till
Suomen Kristillisdemokraatit (KD) ? Kristdemokraterna i Finland (KD) r.p.
.
[
2
]
Under
Bjarne Kallis
ordforandetid 1995?2005 har partiet antagit karaktaren av ett universalparti.
[
10
]
Kallis eftertraddes pa ordforandeposten 2004 av
Paivi Rasanen
som innehade posten fram till 2015. Hon har i ett flertal riksdagsval varit en av rostmagneterna i sitt valdistrikt och har forsvarat konservativa kristna synpunkter.
[
13
]
[
14
]
I valet 1999 erovrade Kristdemokraterna 10 mandat med rostandelen 4,2 % och 2003 7 mandat med 5,3 %. I valet 2007 fick partiet 4,9 % av rosterna vilket berattigade till 7 mandat i riksdagen.
[
10
]
Sari Essayah
valdes in som ledamot av Europarlamentet 2009 och tjanstgjorde i parlamentet fram till 2014.
Europeiska folkpartiet
gav Kristdemokraterna fullvardigt medlemskap i april 2018.
[
12
]
Essayah har lett Kristdemokraterna sedan 2015.
[
15
]
Essayah har fokuserat pa ekonomi, social rattvisa och sysselsattning. Under hennes ordforandetid foretrader Kristdemokraterna en stram ekonomisk politik, motsatter sig fordelningen av flyktingar inom EU, motsatte sig stodpaket och forordar en traditionell familjepolitik.
[
16
]
En svensksprakig sarorganisation arbetar inom KD sedan 1975.
[
17
]
Svenska organisationen arbetar med fragor som ror bade Svenskfinland och landets tvasprakighet. Inom partiet fungerar organisationen som en matrisorganisation i alla nivaer som sakkunnig i alla politiska fragor som beror tvasprakighet, sprakpolitik och Finlandssvensk regionalpolitik.
[
18
]
Valar
|
Partiordforande
|
Stod
|
Mandat
|
+/?
|
Regering
|
Rostandel
|
%
|
1958
|
Olavi Paivansalo
|
3 358
|
0,17 %
|
0 av 200
|
|
|
1966
|
Ahti Tele
|
10 646
|
0,45 %
|
0 av 200
|
|
|
1970
|
Eino Sares
|
28 228
|
1,40 %
|
1 av 200
|
▲
1
|
Opposition
|
1972
|
Olavi Majlander
|
65 228
|
2,53 %
|
4 av 200
|
▲
3
|
Opposition
|
1975
|
Raino Westerholm
|
90 599
|
3,29 %
|
9 av 200
|
▲
5
|
Opposition
|
1979
|
138 244
|
4,78 %
|
9 av 200
|
?
0
|
Opposition
|
1983
|
Esko Almgren
|
90 410
|
3,03 %
|
3 av 200
|
▼
6
|
Opposition
|
1987
|
74 209
|
2,58 %
|
5 av 200
|
▲
2
|
Opposition
|
1991
|
Toimi Kankaanniemi
|
83 151
|
3,05 %
|
8 av 200
|
▲
3
|
Aho
|
1995
|
82 311
|
2,96 %
|
7 av 200
|
▼
1
|
Opposition
|
1999
|
Bjarne Kallis
|
111 835
|
4,17 %
|
10 av 200
|
▲
3
|
Opposition
|
2003
|
148 987
|
5,34 %
|
7 av 200
|
▼
3
|
Opposition
|
2007
|
Paivi Rasanen
|
134 790
|
4,86 %
|
7 av 200
|
?
0
|
Opposition
|
2011
|
118 453
|
4,03 %
|
6 av 200
|
▼
1
|
Katainen
/
Stubb
|
2015
|
105 022
|
3,54 %
|
5 av 200
|
▼
1
|
Opposition
|
2019
|
Sari Essayah
|
120 039
|
3,90 %
|
5 av 200
|
?
0
|
Opposition
|
2023
|
130 694
|
4,22 %
|
5 av 200
|
?
0
|
Orpo
|
Valar
|
Stod
|
Mandat
|
+/?
|
Rostandel
|
%
|
2022
|
78 914
|
4,2 %
|
57
|
▲
57
|
Valar
|
Stod
|
Mandat
|
+/?
|
Rostandel
|
%
|
1968
|
|
|
3
|
▲
3
|
1972
|
49 877
|
1,99 %
|
134
|
▲
131
|
1976
|
85 792
|
3,20 %
|
322
|
▲
191
|
1980
|
100 800
|
3,68 %
|
333
|
▲
11
|
1984
|
80 455
|
2,98 %
|
257
|
▼
76
|
1988
|
71 614
|
2,72 %
|
273
|
▲
16
|
1992
|
84 481
|
3,17 %
|
353
|
▲
80
|
1996
|
75 494
|
3,18 %
|
353
|
?
0
|
2000
|
95 009
|
4,27 %
|
443
|
▲
90
|
2004
|
94 666
|
3,96 %
|
392
|
▼
51
|
2008
|
106 639
|
4,18 %
|
351
|
▼
41
|
2012
|
93 257
|
3,74 %
|
300
|
▼
51
|
2017
|
105 551
|
4,1 %
|
316
|
▲
16
|
2021
|
88 259
|
3,6 %
|
311
|
▼
5
|
Valar
|
Stod
|
Mandat
|
+/?
|
Rostandel
|
%
|
1996
|
63 279
|
2,81 %
|
0 av 16
|
|
1999
|
29 637
|
2,39 %
|
1 av 16
|
▲
1
|
2004
|
70 845
|
4,28 %
|
0 av 14
|
▼
1
|
2009
|
69 458
|
4,17 %
|
1 av 13
|
▲
1
|
2014
|
90 586
|
5,24 %
|
0 av 13
|
▼
1
|
2019
|
89 166
|
4,87 %
|
0 av 13
|
?
0
|
- ^
Det valdes 24 elektorer for partiet 1978, men nar elektorerna rostade valde en av Kekkonens elektorer att rosta pa Westerholm, sa han fick sammanlagt 25 elektorsroster
Kristdemokrati
|
---|
| Filosofi
| |
| | Politik
| Politiker
| | | Partier
| | | Organisationer
| |
| | Se aven
| |
|