En
krigsfange
(
engelska
:
Prisoner of War, POW
) ar en person som
frihetsberovats
av fienden under ett
krig
. Huvudregeln sager att alla personer som faller under definitionen av
kombattanter
blir krigsfangar da de hamnar i fiendemaktens vald. Undantag ar bland annat
legosoldater
, som dock anda har visst rattsligt skydd.
Vasentlig ar den fran 1600-talet folkrattsliga syn som fastslar att krigsfangar ar under den krigforande statens valde, ej den enskilde tillfangatagarens.
Lakare
och
praster
betraktas ej som krigsfangar men skall ha samma rattigheter som sadana, och ha ratt att fritt utova sin verksamhet bland fangarna.
[
1
]
Forst under 1800-talet tillkom overstatliga fordrag som reglerade forhallandena for deltagare i krig.
Genevekonventionerna
av 1864 var den forsta overenskommelsen om regler i krig.
Haagkonventionen
av 1907 fastslog regler angaende krigsfangars rattigheter, bland annat forbud mot att doda soldater vilka hade kapitulerat.
Ar 1929 slots anyo en Genevekonvention som gallde under
andra varldskriget
, men som sallan tillampades.
Ar 1949 undertecknades
krigsfangekonventionen
. Den ar den tredje av de fyra konventioner som tillsammans utgor Genevekonvention,
[
2
]
vilken rorde skyddet av civilbefolkning i krigstid.
[
3
]
Enligt denna galler bland annat foljande for krigsfangar:
- De skall alltid behandlas humant, de far inte misshandlas kroppsligen eller psykiskt.
- De ar enbart skyldiga att uppge namn, grad, fodelsedatum och registreringsnummer.
- Krigsfanglager skall vara utmarkt med "POW", "Prisoner of War" eller "PG" (Prisonniers de Guerre)
- Anhoriga skall underrattas inom en vecka fran att soldaten tagits tillfanga.
- De har ratt till brevkontakt och far ta emot paket. Brev och paket kan formedlas av
Roda Korset
som en neutral part.
- Roda Korset har ratt att besoka alla krigsfangar for att se till att tredje Genevekonventionen foljs.
- De skall erbjudas att resa hem efter konfliktens upphorande.