Ett
kreditvarderingsinstitut
ar en organisation som bedomer
kreditvardigheten
hos utfardare av
obligationer
och liknande
vardepapper
. De utfardare som bedoms ar bland annat
foretag
,
kommuner
och
stater
.
Flertalet kreditvarderingsinstitut ar enbart verksamma inom vissa marknader, medan tre institut raknas som globalt verksamma. Alla dessa institut ar privata foretag. Denna typ av institut gar tillbaka till
John Moody
, som 1909 borjade satta betyg pa amerikanska jarnvagsbolag pa en skala fran AAA till D, och vars verksamhet senare utokades till bedomningar inom andra branscher och blev
Moody's
.
[
1
]
Olika institut anvander liknande och jamforbara skalor, som dock inte ar helt identiska, for att meddela sina bedomningar. Institutens bedomningar brukar ha ett avgorande inflytande pa vilka
rantor
som satts pa marknaden for obligationer. Obligationer pa BB+/Ba1 eller lagre kallas "skrapobligation"/"junk bond" och far inte kopas enligt manga lagrisk-rantefonders policy. En obligation som nar detta betyg, far da betydligt lagre kurs/hogre ranta.
Kreditvarderingsinstitutens roll har kommit att kritiseras eftersom det ar de som utfardar obligationer som betalar for att fa en bedomning av sin kreditvardighet. Institutens oberoende har darfor ifragsatts.
[
1
]
Det har ocksa papekats att de globalt verksamma instituten genom sina inflytelserika bedomningar narmast har fatt rollen av
myndigheter
, utan att faktiskt vara det, eftersom de ar privata finansiella tjansteforetag som utgor ett slags indirekt
mellanhand
i finansiella transaktioner.
2017 fick
Moody's
betala 7,7 Miljarder kronor till
USA:s justitiedepartement
och 21 delstater efter anklagelser om felaktig vardering av krediter av bostadslan som bidrog till att utlosa
finanskrisen 2007?2008
.
[
2
]