Kostfibrer , ^{[ 1 ]} numera benamnt fibrer , ar kolhydrater (med undantag for lignin som ar kostfiber men ej kolhydrat) som inte kan brytas ned av tarmens enzymer (det vill saga spjalkas ). Det kan inte heller tas upp av tunntarmen, och darfor nar det tjocktarmen utan att avge nagon energi . I naringsdeklarationer pa livsmedel raknas inte fibrer som kolhydrater utan anges separat. Motsvarigheten i djurfoder kallas vaxttrad .

Definition [ redigera | redigera wikitext ]

Kostfibrer har definierats pa nagot olika satt i olika lander vid olika tidpunkter. Numera ar definitionen i EU gemensam, men definitioner utanfor EU stammer inte nodvandigtvis overens med den.

Enligt svenska Livsmedelsverkets definitioner ^{[ 2 ]} , som foljer ett EU-direktiv, kallas kostfiber numera for fiber i naringsdeklarationer, och definieras som:

Kolhydrat polymerer med minst tre monomerenheter som varken spjalkas eller upptas i manniskans tunntarm och som hor till nagon av foljande kategorier:

• Atliga kolhydratpolymerer som naturligt forekommer i konsumtionsfardiga livsmedel.
• Atliga kolhydratpolymerer som framstallts av livsmedelsravaror genom fysikaliska, enzymatiska eller kemiska metoder och som har en gynnsam fysiologisk effekt som pavisats genom allmant vedertagen vetenskaplig dokumentation.
• Atliga syntetiska kolhydratpolymerer som har en gynnsam fysiologisk effekt som pavisats genom allmant vedertagen vetenskaplig dokumentation.

Ett exempel pa fibrer som tacks av den andra punkten ovan ar sa kallade vita fibrer som kan forekomma i exempelvis pasta och framstalls syntetiskt fran majsstarkelse. De har liknande gynnsamma effekter pa mage och tarm som helt naturliga fibrer har, men daremot innehaller de inte vitaminer och mineraler som fullkornsprodukter normalt innehaller.

Effekter och forekomst [ redigera | redigera wikitext ]

Fibrer ger mattnadskansla och underlattar tarmverksamheten genom att binda vatska vilket minskar risken for forstoppning och divertiklar (utbuktningar i tarmvaggen). Kostfibrer ar bra for peristaltiken . Kostfiber finns bland annat i vetekli , vetegroddar , linfro , psylliumfro , artvaxter , ^{[ 3 ]} korn , frukt och havre .

Gelbildande fibrer paverkar blodsockerhalten och darmed insulinnivaerna pa ett positivt satt och kan troligen minska risken for tjocktarmscancer. Gelbildande fibrer finns i frukt, bar, gronsaker, havre, rag, linser, bonor och artor.

Enligt de svenska naringsrekommendationerna bor en vuxen manniskas intag av kostfibrer ligga mellan 25 och 35 gram per dag eller 3 gram kostfiber for varje megajoule (MJ) energi (1 MJ = 239 kcal ). Enligt Nordiska Naringsrekommendationer (NNR) ar ovre gransen for kostfiberintag 50 gram per dag; ett hogre intag kan hamma tarmens absorption genom att binda naring och energi som foljer med avforing .

Naringsvarde [ redigera | redigera wikitext ]

Kostfiber kan inte spjalkas av enzymerna i manniskans matsmaltningsapparat eller tas upp av tunntarmen. Men en del fibrer kan fermenteras av mikroorganismer i tunntarm eller tjocktarm. Vid fermentationen bildas kortkedjiga fettsyror som darefter tas upp i tjocktarmen och anvands som energi av tarmcellerna eller ute i resten av kroppen ^{[ 4 ]} . Darfor raknar man idag med att kostfibrer har ett energiinnehall som ar cirka halften av andra kolhydraters: 2 kcal/g eller 8 kJ/g. ^{[ 2 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Vaxttrad
• Inulin

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Fiber , Harvard School of Public Health
• Fiber Health Claims That Meet Significant Scientific Agreement , US Food and Drug Administration
• Higgins JA (2004). ”Resistant starch: metabolic effects and potential health benefits”. J AOAC Int. 87 (3): sid. 761?8. PMID 15287677 .  
• Tungland BC, Meyer D. Nondigestible oligo- and polysaccharides (dietary fiber): their physiology and role in human health and food. Comprehensive Reviews in Food Science and Food Safety 1:73-92, 2002.
• Parisi GC, Zilli M, Miani MP, et al. (August 2002). ”High-fiber diet supplementation in patients with irritable bowel syndrome (IBS): a multicenter, randomized, open trial comparison between wheat bran diet and partially hydrolyzed guar gum (PHGG)”. Dig Dis Sci. 47 (8): sid. 1697?704. doi : 10.1023/A:1016419906546 . PMID 12184518 . http://www.kluweronline.com/art.pdf?issn=0163-2116&volume=47&page=1697 .  
• Marlett JA (2001). ”Dietary fiber and cardiovascular disease”. Handbook of dietary fiber . New York: M. Dekker. sid. 17?30. ISBN 0-8247-8960-1  
• US Food and Drug Administration . Health Claims: Soluble fiber from certain foods and risk of heart diseases. Code of Federal Regulations. 2001;21:101.81.
• Eastwood MA, Brydon WG, Tadesse K (1980). ”Effect of fiber on colon function”. Medical aspects of dietary fiber . New York: Plenum Medical Book Co. sid. 1?26. ISBN 0-306-40507-5  
• Prynne CJ, Southgate DA (May 1979). ”The effects of a supplement of dietary fiber on faecal excretion by human subjects”. Br J Nutr. 41 (3): sid. 495?503. doi : 10.1079/BJN19790064 . PMID 465439 .