Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2013-12) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

En kooperation eller andelsverksamhet ^{[ 1 ]} och ett kooperativ ar en form av ekonomisk samverkan, dar samverkande medlemmar bade ager och driver den verksamhet de har behov av. Den verksamhet man bedriver i ett kooperativ ska ge medlemmarna storsta mojliga nytta, till exempel ekonomisk sadan. Aven samhallsnytta och allmanintresse ar viktiga mal och begrepp for kooperativ.

Kooperation kombinerar demokrati med affarsutveckling och socialt ansvarstagande. Det unika med den kooperativa organisationsformen ar att varje medlem, precis som i en vanlig forening , har en rost oavsett satsat kapital, och att kooperativet ar oppet for alla. Ett kooperativs framsta drivkraft ar medlemsnytta , det vill saga att tillgodose medlemmarnas ekonomiska, sociala eller kulturella behov, och dar vinst ses som medel och inte som mal.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Kooperation har uppkommit pa flera olika platser, men ett av de mer kanda startade i Rochdale ar 1844 . Da bildade 28 vavare en forening dar man satsade en pund var, for att satta upp en livsmedelsbutik dar medlemmarna skulle kopa varor. Efter ett ar hade medlemsantalet vaxt till 74 personer och gett ett overskott pa 22 pund. Fran borjan slogs fast att ingen medlem skulle ha mer an en rost, aven om han eller hon hade mycket pengar innestaende i foreningen.

Aven i Sverige startade organisationer med kooperativa organisationsformer mycket tidigt, med exempel som Lansforsakringar , grundat 1801 . Aven de tidiga svenska sparbankerna , som startades under 1820-talet , fungerade i viss man enligt kooperativa principer. Under mitten av 1800-talet startade ytterligare kooperativ i Sverige, framst producentkooperativ for mjolk , spannmal mm, pa landsbygden. Under 1850-talet startade, med inspiration fran England, de forsta svenska kooperativa livsmedelsbutikerna.

Ocksa i Danmark vaxte kooperationen starkt under mitten av 1800-talet, genom den sa kallade andelsrorelsen .

Kooperation i nutid [ redigera | redigera wikitext ]

Efter 1980-talet har kooperationsformen gatt tva olika utvecklingar till motes. Dels har en forsvagning skett, dar de stora konsumentkooperativa forbunden i flera lander har problem med lonsamhet. Dels har ett uppsving skett, med exempel pa en stor mangd nystartade mindre kooperativ inom exempelvis bankvasende ( Ekobanken , JAK Medlemsbank ), daghem ( foraldrakooperativ ), energiproduktion , kafeer, ekologiska butiker och kladproduktion. 2011 blev ett rekordar for nystartade kooperativa foretag i Sverige. Tillvaxtverket har sedan nagra ar fokuserat sarskilt pa att framja kooperativt foretagande, bland annat genom att organisationen Coompanion och priset Arets kooperativ .

Kooperativa varderingar [ redigera | redigera wikitext ]

De kooperativa varderingarna ar ? forutom deltagande och omsesidighet ? sjalvhjalp, personligt ansvar, demokrati , jamlikhet , rattvisa, solidaritet , hederlighet, oppenhet, socialt ansvar och omsorg om andra.

For att skapa gemensamma varderingar inom medlemsgruppen, vilket okar fortroendet inom kooperationen, vilket sanker transaktionskostnaderna, litar manga kooperativ till en ideologisk plattform, oftast kallad ”kooperativa principer”. Dessa har inget att gora med om en verksamhet ar kooperativ eller inte, men anvands ofta vid startandet av nya kooperativ i Sverige . I andra delar av varlden har det under det senaste decenniet vuxit fram en ny generation kooperativ, som anvander sig av mer lampade ekonomiska incitament, namligen begransat medlemskap, hoga investeringsataganden for att undvika kollektivt kapital (vilket ofta skapar tjanstemannastyre) och konkreta leveransataganden for att skapa framgangsrika foretag.

Kooperationsformen som sadan har ingen koppling till nagon politisk ideologi , vilket ar en vanlig missuppfattning. Genom historien har dock agrara , socialdemokratiska , grona , samt i viss man socialliberala rorelser, intresserat sig for kooperationsformen. Ett av de forsta politiska partier som aktivt verkade for kooperationstanken var det danska agrarpartiet Venstre , som starkt propagerade for kooperativ ekonomi fran 1850-talet och framat (se Andelsrorelsen i Danmark ). I Storbritannien finns till och med ett politiskt parti, Co-operative party , som vill ta tillvara och verka for de kooperativa principerna. Partiet har genom valsamverkan med Labour 32 platser i det brittiska underhuset . ^{[ 2 ]} I Schweiz , dar det partipolitiska livet ar svagt pa grund av den schweiziska direktdemokratin , finns en mycket utbredd kooperativ rorelse utan kopplingar till nagot politiskt parti.

De sju kooperativa principerna [ redigera | redigera wikitext ]

Oavsett vilken inriktning man har pa verksamheten sa finns det sju principer eller grundvarderingar som galler som riktlinjer for kooperationen och kooperativ for att omsatta sina varderingar i handlingar. Principerna ar antagna av Internationella kooperativa alliansen (IKA): ^{[ 3 ]}

1. Frivilligt och oppet medlemskap utan diskriminering avseende kon, social stallning, etnicitet, sexuell laggning, politisk eller religios overtygelse etc.

2. Demokratisk medlemskontroll ? Medlemmarna styr verksamheten och deltar aktivt i faststallande av mal och riktlinjer och i beslutsfattande. Fortroendevalda man och kvinnor ar ansvariga infor medlemmarna. Medlemmarna i primarkooperativ har lika rostratt (en medlem, en rost).

3. Medlemmarnas ekonomiska deltagande ? Medlemmarna bidrar pa ett rattvist satt till den kooperativa foreningens kapital och utovar kontroll over det i demokratisk ordning. En del av detta kapital ar den kooperativa foreningens gemensamma egendom. Rantan pa insatskapitalet ar begransad, om ranta over huvud taget utgar.

4. Sjalvstandighet och oberoende ? Kooperativa foreningar ar fristaende och styrs av medlemmarna. Om de ingar avtal med andra organisationer, inklusive regeringar, eller skaffar externt kapital sker detta pa villkor som sakerstaller demokratisk medlemskontroll och som vidmakthaller den kooperativa sjalvstandigheten.

5. Utbildning, praktik och information ? Kooperativa foreningar erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar och anstallda sa att de effektivt kan bidra till utvecklingen av foreningarna. De informerar allmanheten ? sarskilt unga opinionsbildare ? om den kooperativa foreningens sarart och fordelar.

6. Samarbete mellan kooperativa foreningar ? Kooperativa foreningar tjanar sina medlemmar mest effektivt och starker den kooperativa rorelsen genom att samarbeta pa lokal, nationell samt regional och internationell niva.

7. Samhallshansyn ? Kooperativa foreningar arbetar for en hallbar utveckling av sina lokalsamhallen enligt de riktlinjer som godtagits av medlemmarna.

Organisationsformer [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns kooperativ som samlar producenter , foretradesvis inom lantbrukssektorn , liksom det finns kooperativ som samlar konsumenter , exempelvis Coop i Sverige. Det finns ocksa exempel pa kooperativ som fungerar bade som konsumentforetradare och producent. For samtliga kooperativ ar grunden att medlemmarna tillsammans kan skapa battre handelsvillkor an vad de kan ensamma. En medlem i ett kooperativ ar alltsa samtidigt agare och leverantor eller kund , och bor handla med kooperativet (i manga lander har medlemmar i producentkooperativ skyldighet att uppfylla leverantorsataganden, vilket inte ar tillatet enligt svensk lagstiftning). Medlemmen skall ocksa utova sin agarroll, det vill saga overvaka att kooperativet skots pa basta satt.

Nar man vill forsta vad som ar speciellt med det kooperativa foretaget forsoker man ibland jamfora det med aktiebolaget . Det kan man egentligen inte gora, eftersom kooperation ar ett satt att organisera ekonomiska verksamheter och inte en associationsform, det vill saga den juridiska ram (i form av lagar och regler) inom vilken olika foretag kan organiseras.

Ett kooperativ kan bedrivas i vilken associationsform som helst, men svensk skattelagstiftning har gjort att de flesta kooperativ i Sverige ar ekonomiska foreningar . Den ekonomiska foreningen forutsatter att delagarna aktivt tar del i foretagets verksamhet. Alla medlemmar har oftast en rost och en insats/andel var. Ocksa vinstutdelning ar oberoende av antalet insatser och gors istallet i forhallande till den omfattning i vilken medlemmarna deltar i verksamheten. I strikt ekonomisk-juridisk mening sker inte vinstutdelning i ekonomiska foreningar utan pengar som delas ut till medlemmar i slutet av aret ar antingen sa kallad aterbaring eller extra lon.

Aktiebolaget ar i grunden en kapitalassociation, som ska ge delagarna storsta mojliga avkastning pa insatt kapital, medan den ekonomiska foreningen ar en personassociation som bara kan ge avkastning till den som aktivt bidrar till verksamheten.

En ekonomisk forening ar en juridisk person och medlemmarna kan inte foras personligt ansvariga for att tacka eventuellt underskott i foreningen med sina privata tillgangar, sa vitt de foljt svenska lagar och forordningar. Den ekonomiska foreningen har samma krav pa skatter och redovisning som aktiebolaget och kraver samma baskunskaper om hur man driver ett foretag som aktiebolaget.

Producentkooperativ [ redigera | redigera wikitext ]

Nagra av de allra tidigaste kooperativen var producentkooperativ. De forsta startade under 1820- , 1830- , 1840- och 1850-talen i bland annat England , Danmark och Sverige . Ofta var det lantbrukare som gick samman for att kunna finansiera byggandet av till exempel ett mejeri eller for att kunna forbattra sina forhandlingspositioner i forhallande till livsmedels grossister . Arla , Kungsornen , Lantmannen , Milko , Norrmejerier , Salta Kvarn och Skanemejerier ar nagra av de mest kanda exemplen pa producentkooperativ i Sverige. I vinproducerande lander ar det vanligt att vin produceras av vinkooperativ. Aven bryggerier , slakterier och bagerier forekommer i producentkooperativ form.

Konsumentkooperativ [ redigera | redigera wikitext ]

De forsta konsumentkooperativen startades pa 1840-talet i England. Iden var att konsumenterna skulle fa battre kontroll over prissattningen , och mer kunskap om vinstmarginalerna pa livsmedel och andra viktiga varor, och darmed kunna pressa priserna. Kooperativa forbundet ar en form av konsumentkooperativ. Se sarskild artikel: konsumentkooperativ . Senare har aven andra mal an lagre priser tillkommit for konsumentkooperationen, med exempel som hallbar utveckling och rattvis handel .

Omsesidiga kooperativ [ redigera | redigera wikitext ]

Vissa kooperativ ar bade konsumentforetradare och producenter av varor. Lansforsakringar kan ses som ett kombinerat konsument- och producentkooperativ, dar kooperativet bade representerar konsumenten och producerar varan ( forsakringar ). Lansforsakringar grundades 1801 och ar troligen det aldsta kooperativa foretaget i varlden. Foraldrakooperativa daghem ar ett annat exempel pa omsesidiga kooperativ.

Arbets - eller personalkooperativ [ redigera | redigera wikitext ]

Arbetskooperativ innebar att de anstallda tillsammans ager och ar anstallda av det foretag de sjalva arbetar i. De kallas darfor aven medarbetaragda foretag. I de fall de uppstatt som en avknoppning fran offentlig sektor kallas de aven personalkooperativ. For att fa varaktigt arbeta inom kooperativet ar det ofta obligatoriskt att bli medlem, och samtidigt ar just varaktig anstallning grund for medlemskap. Den vanligaste formen av arbetskooperativ i Sverige har tidigare varit forskolor och grundskolor. Numera har bilden differentierats avsevart, och arbetskooperativ forekommer inom manga fler sektorer an tidigare. Det ar nu vanligt inom kulturella och kreativa naringar dar man startar teater- och musikgrupper, arkitektbyraer och konsultforetag. Typiskt ar att humankapitalet, dvs delagarnas kunskaper och fardigheter, ar den viktigaste resursen och att det ar lonsamt att samverka.

Sociala arbetskooperativ [ redigera | redigera wikitext ]

En sarskild grupp av kooperativ finns bland de arbetsintegrerande sociala foretagen. Det ar foretag vars verksamhet och mal handlar om att skapa samhallsnytta. Ett arbetsintegrerande socialt foretag har som mal att genom arbete och delaktighet integrera manniskor i samhalle och arbetsliv. De flesta, men inte alla, drivs som kooperativ dar de anstallda och sysselsatta ar medlemmar.

Arbetsintegrerande sociala foretag ar foretag som driver naringsverksamhet (producerar och saljer varor och/eller tjanster) och definieras av Sveriges regering sa har:

• Med overgripande andamal att integrera manniskor som har stora svarigheter att fa och/eller behalla ett arbete, i arbetsliv och samhalle. Det innebar att foretagen forsoker skapa nya arbetstillfallen men ocksa att man erbjuder arbetstraning, rehabilitering mm for att de som deltar i verksamheten ska kunna fa arbete hos andra arbetsgivare.
• Som skapar delaktighet for medarbetarna genom agande, avtal eller pa annat val dokumenterat satt. Det kan innebara att foretaget drivs som ett arbetskooperativ men kan ocksa innebara att foretagets verksamhet organiseras sa att alla kan ta del i beslut om foretaget och om sin egen utveckling.
• Som i huvudsak aterinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter. Det innebar vanligen att vinster (overskott) anvands till att anstalla fler, utveckla verksamheten, erbjuda kompetensutveckling eller for att utveckla nya sociala foretag.
• Som ar organisatoriskt fristaende fran offentlig verksamhet. Det innebar att foretaget inte har agare som ar kommuner eller andra offentligt agda organisationer.

Det finns inte nagot sarskilt regelverk eller nagon sarskild foretagsform for arbetsintegrerande sociala foretag. Regeringen fattade dock beslut om en handlingsplan for arbetsintegrerande sociala foretag den 22 april 2010, dar man hanvisade till definitionen ovan. ^{[ 4 ] [ 5 ]}

Bostadskooperativ [ redigera | redigera wikitext ]

Bostadskooperativ uppkom forst i Frankrike och Storbritannien. Monstret for de svenska foreningarna hamtades dock fran den 1865 bildade Arbejdernes Byggeforening , som till en borjan hade en filantropisk karaktar och avsag att hjalpa arbetarbefolkningen att fa sunda och billiga bostader. Nar 1870- och 1880-talens bostadskriser upphorde dock inte bildandet av liknande foreningar, och senare bildades bostadsforeningar pa rent kooperativa principer. Den forsta foreningen av detta slag var bostadsforeningen Framtiden i Enskede, bildad 1912. 1915 bildades pa kommunalt initiativ Stockholms Kooperativa Bostadsforening . 1923 bildades HSB , som i likhet med Stockholms Kooperativa Bostadsforening aven hade ett socialt mal med sin verksamhet. ^{[ 6 ]}

Den mest tydliga formen av bostadskooperation i Sverige ar Stockholms Kooperativa Bostadsforening, som ar ett rent bostadsinriktat kooperativt foretag. Aven bostadsrattsforeningar kan ses som en form av bostadskooperativ, det vill saga medlemsforeningar som ej framst syftar till vinst, utan istallet till att erbjuda sina medlemmar boende. Bostadsrattsforeningarna i Danmark och Norge kallas ”andelsbolig” (andelsboende). Vissa kollektivhus ar att betrakta som kooperativ, men det beror pa om huset ar boendeagt eller kommunalt agt. Kollektivt boende ar i forsta hand en boendeform och ej en egentlig form av kooperation.

Energikooperativ [ redigera | redigera wikitext ]

Energikooperativ innebar att ett antal enskilda personer gar samman for att finansiera nagon form av kraftverk, exempelvis ett vindkraftverk , ett mindre vattenkraftverk eller en solenergianlaggning . Medlemmarna i energikooperativet koper sedan energi till produktionspris fran kraftverket. En vanlig form av energikooperativ ar vindkraftkooperativ . Energikooperativ kan ses som den aldsta formen av kooperativ, eftersom kvarnar i aldre tid agdes gemensamt av till exempel en socken . Energikooperativ ar sarskilt vanliga i Danmark , Tyskland och Nederlanderna .

Kooperativa banker [ redigera | redigera wikitext ]

Tidiga kooperativa bankideer kom fran tyskarna Franz Hermann Schulze-Delitzsch och Friedrich Wilhelm Raiffeisen , som byggde upp kooperativa banker i Tyskland i mitten av 1800-talet.

JAK Medlemsbank , Ekobanken , Landshypotek och Lansforsakringar Bank ar de fyra kooperativa bankerna i Sverige. JAK Medlemsbank finns aven i Danmark , dar banken ocksa grundades pa 1930-talet. En av Finlands storre banker ar kooperativa Andelsbanken / OP-Pohjola och i Aland finns Andelsbanken for Aland ; sedan 2011 finns aven JAK Finland .

Stora kooperativa banker pa den europeiska kontinenten ar franska Credit Agricole , de bada schweiziska bankerna Migros och Coop Bank , polska SKOK , samt nederlandska Rabobank . I England finns The Co-operative Bank med sate i Manchester. En stor kooperativ bank i Asien ar sydkoreanska Nonghyup .

Varldens fem storsta kooperativa bankinstitutioner

Namn	Land	Antal medlemmar	Tillgangar 2010 (miljoner USD )	Typ	Alternativt namn	Anmarkning
Credit Agricole	Frankrike			Aktiebolag	CASA	Aktiemajoritet ags av forbund av medlemsbanker
DZ Bank	Tyskland				Deutsche Zentralgenossenschaftbank	Ags till 75 % av Volksbank och Raiffeisenbank (kooperativa banker) i Tyskland och Osterrike
Caisse d'Epargne	Frankrike			Till halften kooperativt		Ordagrant ’sparbank’
Rabobank	Nederlanderna	Fler an 1 500 000		Medlemsbank
Nationwide Building Society	Storbritannien			Kooperativt byggforetag med bankverksamhet		Varldens storsta byggforetag

Sociala kooperativ [ redigera | redigera wikitext ]

I vissa lander, i synnerhet i Italien , ar sociala kooperativ vanliga. Sociala kooperativ ar ofta arbetskooperativ for langtidsarbetssokande, omsorgsverksamheter, vardkooperativ eller behandlingskooperativ, dar man har en hog grad av brukarinflytande, och dar verksamheten i princip ags av anstallda och anvandare tillsammans. Fontanhuset ar ett exempel pa ett socialt kooperativ som forekommer i Sverige. Aven det svenska Kooperation utan granser , kan ses som ett exempel pa ett socialt kooperativ. Manga de sociala arbetskooperativen i Sverige organiserar sig i Skoopi .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Kooperation .
  Bilder & media
• Andelslag
• Konsumentkooperation
• Kooperativa forbundet
• Andelsrorelsen i Danmark
• Andelsrorelsen i Finland
• Coompanion
• Internationella kooperativa alliansen
• Social ekonomi
• Tredje sektorn
• Foreningsdemokrati

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]