Konungarnas dal

Konungarnas dal , pa arabiska Wadi el-Muluk (???? ??????) ar en dalgang i sodra Egypten , pa vastra sidan av Nilen ^[
1
] nara den nuvarande staden Luxor och det forntida Thebe . Dar byggdes gravar for faraonerna under Nya riket, tiden for 18:e till 20:e dynastierna. Dalen ar delad i en ostra och en vastra del, och de viktigaste gravarna finns i den ostra. I den vastra finns for narvarande endast en grav som ar oppen for allmanheten ? Tutankhamons eftertradare Ays grav.

Dalen anvandes fran ca 1539 f.Kr. till ca 1075 f.Kr. och innehaller hittills upptackta omkring 60 gravar. Den aldsta ar Totmes I ( Thutmosis I ) och den sista ar sannolikt Ramses XI .

I Konungarnas dal finns ocksa gravar for favoriter inom den egyptiska noblessen och deras hustrur och barn men ocksa ett antal av faraonernas hustrur. Drottningarnas dal paborjades ungefar vid tiden for Ramses I . Aven efter detta hande det att drottningarna begravdes tillsammans med sina man.

Konungarnas dal ingar i varldsarvet Forntida Thebe , vilket upptogs pa Unescos varldsarvslista 1979 .

Geologiska problem [ redigera | redigera wikitext ]

Kvaliten pa klippan i dalgangen ar av mycket skiftande karaktar. Man byggde gravarna genom att arbeta sig genom olika lager av sandsten, som var av varierande konsistens. Detta staller till med stora problem for nutidens arkeologer liksom det maste ha gjort for de ursprungliga arkitekterna, som sakert under arbetets gang fick andra sina planer av detta skal. De storsta problemen fororsakar lerskiffer , som vid kontakt med vatten utvidgar sig och det har raserat ett stort antal gravar huvudsakligen i samband med oversvamningar. ^[
2
]

Gravplundrare [ redigera | redigera wikitext ]

Nastan alla gravar har plundrats daribland ocksa Tutankhamons dar forhallandevis fa foremal har forts bort. Tutankhamon var av tamligen liten betydelse och andra kungar hade sakerligen betydligt storre skatter i sina gravar.

Dalen var omgiven av branta klippor och starkt bevakad. 1090 f.Kr. ? Hyenans ar ? intraffade en total kollaps av Egyptens ekonomi, vilket ledde till en kraftig okning av gravplundringen, eftersom bristen pa medel medverkade till en forsamring av bevakningen. Vissa av dessa plundringar beskrivs bl.a. i Abbott-payrusen , Amherst-papyrusen och Mayer papyri . Av detta skal kom dalen inte langre att anvandas for gravandamal.

Dalgangen tycks ocksa ha blivit utsatt for en plundring fran statens sida i samband med nagot som liknar ett inbordeskrig, som borjade under Ramses X:s regeringstid. Ett stort antal gravar oppnades, alla vardesaker fordes bort, och mumierna samlades ihop och placerades i tva stora gomstallen. Det ena vid Deir el-Bahri inneholl inte mindre an 40 kungliga mumier och deras kistor, och det andra som ocksa var Amenhotep IIs grav inneholl ytterligare 16.

Arkeologi [ redigera | redigera wikitext ]

Den forsta riktigt stora upptackten av modern arkeologi var nar den brittiske egyptologen Howard Carter 4 november 1922 fann Tutankhamons grav. Han overvakade utgravningen och konserveringen av den forhallandevis intakta graven och dess innehall fram till 1932 . ^[
3
]

Ett antal av deltagarna i arbetet med graven adrog sig lokala allvarliga virussjukdomar (i nagra fall med dodlig utgang). Det torde ha varit genom smittade fodoamnen och framfor allt insekter man adragit sig viruset. Angaende ”Faraonernas forbannelse” , som uppblastes av pressen i samband med varje dodsfall har det vid statistiska jamforelser visat sig, att ingen som helst anmarkningsvard avvikelse fran normala foljder kan iakttas.

Kuriosa [ redigera | redigera wikitext ]

Aven husdjur begravdes i omradet. Balsamerade katter har patraffats i bland annat tre sarskilda djurgravar.
Den storsta graven, byggd for Ramses IIs soner, innehaller inte mindre an 67 gravkamrar.
Den senast utgravda kammaren i Konungarnas dal var KV63 som hittades 2005.