En
kompromiss
ar en overenskommelse mellan tva eller flera parter som natts genom omsesidiga eftergifter, dar de inblandade parterna ger upp nagra av sina ursprungliga krav eller positioner for att komma fram till en losning som alla parter kan acceptera. Att kompromissa ar en vedertagen och allmant accepterad social problemlosningsmetod.
Det finns flera metoder for att na kompromisser; En metod ar
prutande
, dar en kopare och en saljare lamnar bud tills de nar ett bud som bada kan godta.
En kompromiss kan innebara att man ger upp en del av sina krav for att fa igenom andra. Ett politiskt parti kan saga att man ger upp kravet pa att hoja skatten pa el, om man i gengald far igenom sitt krav pa hojd skatt pa bensin. Kompromisser ar viktiga i saval
politiken
och
naringslivet
, som vardagslivet.
Kompromissen som problemlosningsmetod star i kontrast till dominans eller ojambordig
konflikt
dar en starkare part forsoker driver igenom sin vilja med anvandande av
makt
utan att beakta motpartens behov eller preferenser (jmf
den starkes ratt
). Motparten anses da
kapitulera
En kompromiss kan dock innehalla element av dominans, konflikt eller kapitulation.
Om parterna inte lyckas kompromissa kan det resultera i
dodlage
eller konflikt.
Stahl, Claes-Mikael (2024)
Om kompromiss. Mellan utopi och verklighet
. Stockholm: Atlas. 978-91-7445-090-3
