Kollektivavtal

Kollektivavtal ar ett avtal mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation eller enskild arbetsgivare som reglerar loner och ovriga anstallningsvillkor for arbetstagare . Kollektivavtal nas i regel genom kollektiva forhandlingar .

Fordelar med kollektivavtal [ redigera | redigera wikitext ]

For fackforeningar ar det vanligen ett centralt mal att fa sa manga arbetsgivare som mojligt att inga kollektivavtal. Pa sa satt anger man en lagstaniva for de anstalldas loner, formaner, anstallningsvillkor, etc. Nar manga arbetsplatser omfattas av kollektivavtal anses det forhindra lonedumpning , det vill saga att lontagarna tvingas konkurrera med varandra om jobben genom att godta lagre och lagre loner eller samre arbetsvillkor. A andra sidan kan detta aven bidra till att enskilda anstallda inte ges mojlighet att forhandla upp sin egen individuella lon, da arbetsgivare ofta tenderar att hanvisa till att de foljer kollektivavtalet i dessa fall. Som namnts anger dock kollektivavtalen lagstanivaer varfor det inte finns nagra hinder att betala loner over dessa, vilket for ovrigt ar det normala dar det finns kollektivavtal. Lagstanivaerna avser narmast nyanstalld personal utan erfarenhet. I exempelvis PR-branschen kan vissa foretag ha hogre loner an i foretagen med kollektivavtal, men da kan det a andra sidan handa att inget avsatts for tjanstepensionen eller att foretaget har en mindre effektiv tjanstepensionslosning an den kollektivavtalade.

For arbetsgivare kan kollektivavtal vara attraktiva genom att de innefattar fredsplikt , det vill saga att nar ett avtal har slutits kan arbetsgivaren rakna med att slippa stridsatgarder sa lange avtalet galler. Arbetsgivaren kan ocksa fa rabatter pa till exempel forsakringspremier for de anstallda. Samtidigt kan kollektivavtalets villkor vara till nackdel for arbetsgivaren om denne skulle ha kunnat anstalla samma personal till lagre lon eller andra villkor. A andra sidan motverkar en hog kollektivavtalstackning att laga loner blir ett medel i konkurrensen arbetsgivarna emellan. Under borjan av 1900-talet var det ett viktigt motiv till att de svenska arbetsgivarnas organisationer gick in for riksomfattande branschavtal.

Andra fordelar for arbetsgivare med kollektivavtal ar att de ger foretaget en kvalitetsstampel och mojligheter till lokal partssamverkan. ^[
1
] Kollektivavtal ger vidare ofta en hogre flexibilitet an lagens bokstav, exempelvis vid uppsagningar och korttidsarbete. En fordel med kollektivavtal for bade arbetstagare och arbetsgivare ar att kollektivavtal ger tillgang till battre omstallningsmojligheter.

Hangavtal [ redigera | redigera wikitext ]

Ett hangavtal ar vanligen ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare som inte ar medlem i en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation. Hangavtal kan ocksa tecknas mellan t.ex. ett foretag som tillhor arbetsgivarforbund anslutet till Svenskt Naringsliv (SN) och ett fackforbund om avtalet avser en kategori arbetstagare som inte omfattas av det reguljara kollektivavtalet mellan SN-forbundet ifraga och dess motsvarighet pa den fackliga sidan. I de flesta fall ar hangavtal nagot som arbetsgivare med relativt fa anstallda skriver med fackforbunden for att slippa sitta och forhandla och for att slippa betala medlemsavgift till ett arbetsgivarforbund.

Det betyder att arbetsgivaren inte behover vara ansluten till nagon arbetsgivar- eller branschorganisation for att kunna anvanda samma villkor som finns i ett kollektivavtal. Hangavtalet kan ocksa innehalla sarskilt anpassade regler for foretaget.

Kollektivavtal i nationalekonomin [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt neoklassisk teori ar kollektivavtal en konkurrensbegransande kartellbildning pa arbetsmarknaden som tenderar att leda till arbetsloshet . Denna syn ar dominerande i nationalekonomin. ^[
2
] Inomstaende-utomstaende-hypotesen forklarar arbetslosheten med att de som har arbete "inomstaende" trycker upp lonen sa att arbetsloshet uppstar. Pa sa vis skapas "utomstaende" vars arbetsloshet man inte tar hansyn till i lonebildningen.

Institutionell teori har en mer positiv syn pa kollektivavtal som ett stabiliserande element pa arbetsmarknaden, vilket levererar arbetsfred och befordrar rorligheten genom att minska transaktionskostnaderna vid byte av anstallning. Den homogenitet for lonebildningen som blir foljden av en utbredd kollektivavtalsreglering anses befordra tillvaxten genom att driva pa strukturomvandlingen och produktionsfaktorernas successiva overforing till sektorer med hogre foradlingsvarden.

Kollektivavtal i de manskliga rattigheterna [ redigera | redigera wikitext ]

Ratten att organisera sig i arbetstagarforeningar ingar bland de manskliga rattigheterna, bade enligt FN-konventionen om de manskliga rattigheterna ( artikel 23 , punkt 4) och den Europeiska sociala stadgan (del 1, punkt 5 och 6).

Automatiserad tolkning av kollektivavtal i loneutrakning [ redigera | redigera wikitext ]

Det stora antalet kollektivavtal i olika branscher ar en utmaning for loneutrakningen i en organisation. Tolkningen av kollektivavtal ar en kravande process och loneutraknaren maste vara yrkeskunnig, omsorgsfull och noggrann samt beakta manga olika berakningsregler samtidigt. Darfor har manga foretag och sammanslutningar skaffat datorprogram som kan folja antalet arbetstimmar och tolka flera olika kollektivavtal samtidigt.

Genom systematisk uppfoljning av arbetstiden och automatisering av loneutrakningen (eng. payroll automation) sakerstaller man att kollektivavtalen och arbetsgivarens ovriga lagstadgade skyldigheter uppfylls. Tack vare dessa kan tolkningen av kollektivavtal skotas centraliserat med hjalp av datatekniken. Detta minskar antalet fel och sparar tid for de anstallda i organisationens ekonomiforvaltning.

De mest avancerade systemen for arbetstidsuppfoljning kan tolka berakningsreglerna i kollektivavtalen och enskilda arbetstagares avtal samtidigt. Flera olika berakningsregler kan matas in i systemen. Systemet beaktar dessa automatiskt vid berakning av loner, semestrar och ovriga ersattningar. Ur systemet ar det ocksa latt att skriva ut lonespecifikationer dar tillagg och ovriga grunder for lonen framgar tydligt. Vid sidan om tolkning av kollektivavtal och loneberakning kan dessa helhetsbetonade program for arbetstidsuppfoljning aven skota elektronisk loneutbetalning, fakturering, planering av arbetsskift och rekrytering. ^[
3
]