Knud Thott
Fodd	21 december 1639 [ 1 ] Trollenas slott [ 1 ] , Sverige
Dod	18 april 1702 [ 1 ]  (62 ar) Kopenhamn
Medborgare i	Danmark
Sysselsattning	Ambetsman
Maka	Brita Scheel (g. 1682?)
Barn	Jytte Dorte Thott (f. 1668) [ 2 ]
Foraldrar	Otte Thott til Næs Jytte Knudsdatter Gyldenstjerne [ 2 ]
Redigera Wikidata

Knud Ottesen Thott , fodd den 21 december 1639 pa Nas i Skane , dod den 18 april 1702 i Kopenhamn , var en skansk godsagare, svensk adelsman och dansk statsman som levde sitt liv mellan Danmark och Sverige . Han var son till Otte Thott till Næs och Jytte Gyldenstjerne . ^{[ 3 ]}

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Da Knud Thotts mor dog 1640 fick han aka till sin farfar Tage Thott och blev dar tills han 1654 skickades till internatskolan Sorø . Han fortsatte sedan sina studier vid Kopenhamns universitet , men fick avbryta studierna nar kriget mot svenskarna brot ut. Ar 1658 beslot sig Knud Thott for att fortsatta sina studier utomlands och reste till Heidelberg med Kopenhamns framtida borgmastare Jørgen Fogh som betjant. Thott forblev dar fram till 1661 da hans halvsyster Jytte Thott till Tosterup gifte sig med hans gode van Jørgen Krabbe till Krogholm (nuvarande Krageholm ). Dessutom passade Knud Thott och Jørgen Krabbe pa att bada avlagga trohetsed till den svenske kungen . ^{[ 4 ]} Thott forlovade sig ocksa med Sophie Brahe (fodd den 20 november 1648) som var dotter till Steen Brahe till Knudstrup (nuvarande Knutstorp ). Darefter reste han ater ut i Europa med Fogh och besokte Nederlanderna , England , Frankrike ? med ett uppehall i Paris pa ett och ett halvt ar ?, samt Schweiz , Tyskland och sedan tillbaka till Nederlanderna varifran han seglade hem till Danmark dit han anlande i september 1664.

Som agare till fadernesgarden Næs samt Barsebæk gaard (nuvarande Barsebacks slott ) var han fast knuten till Skane och reste tillsammans med Jørgen Krabbe upp till Stockholm och lat sig introduceras pa svenska riddarhuset ar 1664. Bade han och Krabbe deltog aktivt i den svenska politiken och talade for sin sak pa Riddarhuset vid atskilliga tillfallen under aren fram till det skanska kriget .

Den 8 oktober 1665 gifte han och Sophie Brahe sig i Odense och darmed blev Knud Thott ocksa herre till Knudstrup. Paret fick flera dottrar, men Sophie Brahe avled den 3 april 1671.

Vid det skanska krigets utbrott 1676 beordrades samtliga skanska adelsfamiljer att bege sig till den svenska enklaven i Malmo , men ingen av dem lydde ordern. De uppgav sig vara alltfor radda for snapphanarna for att vaga ge sig ivag. Da uppmanades de istallet att bege sig till ett uppsamlingslager i Vimmerby i Smaland . Protesterna mot detta beslut var stora och broderna Thott och Krabbe vadjade till de svenska myndigheterna. I slutet av sommaren 1677 reste Knud Thotts halvbroder, Holger och Tage, i sallskap av Krabbe till det danska harlagret och bad danske kungen om hjalp att lamna Skane. ^{[ 5 ]} Knud Thott begav sig vid okand tidpunkt over till Kopenhamn for att forhandla och beordrades snart pa kunglig order att bli kvar dar. I september 1677 arresterades Jørgen Krabbe av svenskarna och avrattades den 16 januari 1678 for hogforraderi och samrore med snapphanarna. Knud Thotts halvbroder, Holger och Tage , blev hamtade fran sina gardar av dansk militar och fordes under aventyrliga omstandigheter till sakerhet i den danska enklaven i Landscrone ( Landskrona ). Broderna havdade infor de svenska myndigheterna att de bortforts mot sin vilja och kunde darfor ansoka om pardon efter kriget. De tre broderna blev alla avrattade in effigie (i dockform) for hogforraderi pa Malmo Stortorg och blev frandomda ara, liv och gods. ^{[ 6 ]} Valet av fadernesland tedde sig da lattare for Knud Thott och 1678 utnamndes han till amtman i Landscrone (Landskrona) amt. Vid tillfallet hade de tidigare skanska lanen ersatts av den nya danska amtindelningen . Under resten av det skanska kriget arbetade Knud Thott intensivt for att atminstone en del av Skane skulle forbli danskt. Efter krigsslutet aterfick han sina skanska egendomar om an de var delvis odelagda. Eftersom han sjalv inte kunde atervanda gjorde han sig av med huvuddelen av dem: Næs bytte han 1681 mot Gavnø och Barsebæk saldes. Knudstrup beholl han dock och det saldes av hans arvingar 1704. Under nagra ar agde han Salto.

Efter sin forsta hustrus dod gifte sig Knud Thott ar 1682 med Birgitte Skeel , grevinnan Parsberg. Efter hennes dod gifte han sig 1701 med friherrinnan Ursula Marie Putbus ( Podebusk ) till Hagested.

Som dansk undersate gjorde Knud Thott snabbt en lysande karriar, 1680 utnamndes han till kommersrad och etatsrad och var samma ar med i den kommission som skulle revidera krongodsrakenskaperna fran Fredrik III :s tid. Ar 1682 fick han gehejmeradstitel , vilket betydde att han blev med i statsradet och ansags som en av kungens narmste man. 1683 blev han deputerad i generalkommissariatet for Landetaten och Søetaten (flottan och landvarnet). 1684 blev han medlem av dannebrogorden , Danmarks hogsta utmarkelse. Ar 1699 blev han ordforande for krigskommissariatet, 1700 deputerad for finansdepartementet och medlem av Gehejmekonseillet, kungens narmsta rad, och samma ar blev han ocksa medlem av regeringen i kungens franvaro och ar 1700 forste deputerade for finansdepartementet. Mellan 1690 och 1701 var Knud Thott standig medlem av olika kungliga kommissioner. Ett av hans framsta mal var att motverka korruption samt att fa igenom ett nytt forsok att aterforena Skanelandskapen med Danmark. Samtidigt ledde han en progressiv jordbrukspolitik och drev sina egna gods med stor framgang, bland annat genom att infora en del av de nya jordbruksmetoder han lart sig av svenskarna.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]