Kleptomani (av grekiska κλ?πτω, klepto , ’stjala’ och μαν?α, mania , ’raseri’, ’vansinne’) ar en sjuklig benagenhet att stjala saker nar tillfalle uppstar.

Kleptomani ar en form av impulskontrollstorning . Syftet med stolden ar inte den ekonomiska eller personliga vinningen av stoldgodset. Istallet ar det "kicken" och spanningen av att stjala, eller oformagan att motsta impulsen, som motiverar. Efter stolden far personen en lattnadskansla. Vad personen med kleptomani stjal har darfor ofta lagt och symboliskt varde, att jamfora med trofeer. Ibland riktas begaret mot foremal som inte har ett marknadsvarde, som en personlig tillhorighet eller exempelvis bestick pa restaurang. En drabbad begar alltid sina garningar pa eget bevag, inte i gang, och motivationen ar darfor inte en fraga om grupptryck . Mellan stolderna kan personen lida av angest och skuldkanslor , vilket dock inte ar ett tecken pa battring; det tillhor sjukdomsbilden.

Personer med demens , sma barn och vuxna drabbade exempelvis av extrem somnbrist kan glomma att betala i affarer eller pa restauranger, men detta ar normalt eftersom det enbart beror pa oforstand (i juridiska termer kan man saga att uppsat saknas). Den som lider av kleptomani har inte glomt att betala; personen vet vad den gor och otillatenheten ar ofta en del av handlingen. Att stjala kan ocksa inga i sjukdomsbilden vid depressioner , utan att det ar fraga om kleptomani.

Nar beteendet leder till sexuell njutning, anvander man begreppet kleptofili .

Ett exempel i popularkulturen ar karaktaren Aristarkos Filokrates i Tintin -aventyret Enhorningens hemlighet , som haller Tintins hemstad i skrack som framgangsrik ficktjuv , specifikt av planbocker som han skickligt avlagsnar fran agarens ficka. Nar tjuven avslojas uppdagas en samling med hundratals till tusentals planbocker, inklusive det ororda innehallet, som han katalogiserat efter agarens efternamn.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Kleptokrati
• Kopberoende

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines