- Se
kartell (olika betydelser)
for karteller i andra sammanhang an naringslivet.
En
kartell
ar ett organiserat samarbete mellan kopare eller saljare pa en marknad med avsikt att satta den marknadsmassiga
konkurrensen
ur spel. Medlemmarna i kartellen utfaster sig att koordinera sina priser och sin produktion med varandra. De flesta
konkurrenslagar
forbjuder karteller.
[
1
]
[
2
]
Fackforeningar ar ett exempel pa karteller som lagstiftaren i moderna lander valt att inte forbjuda.
[
3
]
Karteller uppstar oftast i en
oligopolisk
marknad
[
kalla behovs
]
, dar ett litet antal foretag, oftast med liknande produkter, satter sina priser efter bestamda regler. Andra aspekter forutom prisreglering kan vara hur stor produktion man far ha, hur marknadsandelarna ska fordelas, vilka regioner och vilka kunder man ska ha kontroll over.
Inom EU finns overgripande reglering i syfte att forhindra kartellbildning med mera i Artikel 101 konkurrensavsnittet i
Fordraget om Europeiska unionens funktionssatt
(f.d. artikel 81 FEG), dar prisfixering, produktionskontrollering, marknadsuppdelning, villkorsuppdelning samt anvandande av gentjanster regleras, och darmed kan utgora grund for ogiltigforklaring av avtal.
En
kartell
kan ocksa vara en organiserad sammanslutning av myndigheter forsattande maktbalansen ur spel.
Utmarkande for olagliga karteller ar hemlighetsmakeriet. Hoga direktorer i foretag i samma bransch traffas pa hemlig ort och overenskommer om vilket av foretagen, som skall vinna en viss aktuell anbudstavlan. Det foretaget lagger det fordelaktigaste anbudet, medan ovriga foretag i kartellen lagger bud, som ej ar lika attraktiva. Samtliga anbud ligger ett gott stycke ifran den niva, som skulle ha gallt, ifall alla foretag verkade i fri konkurrens med varandra. Nasta gang, som anbud skall laggas, blir det en annan medlem i kartellen, som far lagga det fordelaktigaste anbudet. Vid exempelvis
Asfaltkartellen
2007 visade det sig att kartellen funnits sedan 1960-talet, utan att bli upptackt. I Sverige kan enbart boter utdomas, medan i USA ej sallan dessutom ansvariga hoga direktorer far fangelsestraff.
