한국   대만   중국   일본 
Karnataka ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Karnataka

Fran Wikipedia
Karnataka
Delstat
Land Indien  Indien
Huvudstad Bangalore
 - lage 12°58′N 77°34′O  /  12.97°N 77.56°O  / 12.97; 77.56
Storsta stad Bangalore
Area 191 791  km²
( Rank 8)
Folkmangd 61 130 704  ( 1 mars 2011 ) [ 1 ]
( Rank 9)
Befolkningstathet 319 invanare/ km²
Intradesdatum 1 november 1956
Parlamentstyp bikameral (224 + 75)
Guvernor Thawar Chand Gehlot (2021?)
Chefsminister Siddaramaiah (2023?)
Tidszon IST ( UTC +5:30)
Geonames 1267701
Officiella sprak kannada
Forkortning (ISO) IN-KA
Antal distrikt 29
Karta över Indien med Karnataka markerat.
Karta over Indien med Karnataka markerat.
Karta over Indien med Karnataka markerat.
Webbplats : karunadu.gov.in

Karnataka ar en delstat i sodra Indien och ar hem for dem som talar spraket kannada . Aven kodava takk , tulu och konkani talas har.

Karnatakas flagga.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Nyare historia [ redigera | redigera wikitext ]

Det omrade som nu kallas Karnataka blev en delstat 1956 genom att den tidigare delstaten Mysore utokades med andra kannadatalande omraden. Delstaten fick dock sitt nuvarande namn forst 1 november 1973 . Innan britterna tog over 1831 harskade maharadjan av Mysore over stora delar av omradet.

Sa sent som 1898 harjade en pestepidemi.

Aldre historia [ redigera | redigera wikitext ]

Delstatens namn kommer av Karnata eller Karnataka som ar sanskritisk namnform (egentligen ett dravidiskt ord med betydelsen "svart land") for det folk av dravidisk stam i Sydindien som vanligen gar under benamningen Kanarese , numera kannada , och ett gammalt hindurike som strackte sig fran Gandigama till Kap Comorin och upplostes pa 1000-talet .

I Brittiska Indien omfattade "Karnatik" sodra delen av presidentskapet Bombay , med huvudort Hubli och omfattande det gamla Karnata jamte Chola och Pandya och var en del av det av Vetala grundade rajputriket Vijayanagar med huvudstaden Vijayavanpura , som i mitten pa 1500-talet erovrades av de muslimska harskarna av Bijapur och Golconda och sedan inforlivades med Aurangzebs (1686) rike. Omkring 1750 var Karnataka en nastan sjalvstandig smastat under nawaben av Arcot ; 1856 inforlivades det med det brittisk-indiska riket.

Karnatik var aven namn pa ett landskap i presidentskapet Madras vid Bengaliska viken som omfattade distrikten Nellore , Chengalpat , norra och sodra Arcot , Salem , Trichinopoly , Tanjore , Madurai och Tinnivelli , dar befolkningen i allmanhet talade tamil och telugu .

Baindoor var ett mindre furstendome som uppstod efter Vijayanagars fall. Det ingar nu i Karnataka.

Samhalle [ redigera | redigera wikitext ]

Vid sidan av den hinduiska majoriteten finns har aven en jainistisk minoritet som ar storre an den muslimska .

Laskunnigheten ar 67,04 procent totalt, 76,29 procent bland mannen och 57,45 procent bland kvinnorna.

Administrativ indelning [ redigera | redigera wikitext ]

Distrikt Huvudstad Yta
1 Bagalkot Bagalkot 6.575 km²
2 Bangalore Urban Bangalore 2.190 km²
3 Bangalore Rural Bangalore 5.815 km²
4 Belagavi Belagavi 13.415 km²
5 Ballari Ballari 8.450 km²
6 Bidar Bidar 5.448 km²
7 Vijapura Vijayapura 10.494 km²
8 Chamarajanagar Chamarajanagar 5.101 km²
9 Chikkamagaluru Chikkamagaluru 7.201 km²
10 Chitradurga Chitradurga 8.440 km²
11 Dakshina Kannada Mangaluru 4.560 km²
12 Davanagere Davanagere 5.924 km²
13 Dharwad Hubballi-Dharwad 4.260 km²
14 Gadag Gadag-Betigeri 4.656 km²
15 Kalaburgi Kalaburgi 16.224 km²
16 Hassan Hassan 6.814 km²
17 Haveri Haveri 4.823 km²
18 Kodagu Madikeri 4.102 km²
19 Kolar Kolar 8.223 km²
20 Koppal Koppal 7.189 km²
21 Mandya Mandya 4.961 km²
22 Mysuru Mysuru 6.854 km²
23 Raichur Raichur 6.827 km²
24 Shivamogga Shivamogga 8.477 km²
25 Tumakuru Tumakuru 10.597 km²
26 Udupi Udupi 3.880 km²
27 Uttara Kannada Karwar 10.291 km²

Ekonomi [ redigera | redigera wikitext ]

Karnataka star for 90 % av Indiens guldproduktion . Den traditionella produktionen i delstaten inkluderar kaffe , siden och elfenbenssnide .

Delstatsregeringen satsar hardare an nagon annan pa IT-baserad myndighetsutovning vilket ocksa aterspeglas pa industrin; elektronik och dataindustri ar de storsta branscherna.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]