- Uppslagsorden Fjarrkarelen, Ryska Karelen, Vita Karelen, Vitahavskarelen, Olonets-Karelen och Ostkarelen leder hit. Se aven
Karelen (olika betydelser)
Ostkarelen och Vastkarelen med granserna fran 1939 och 1940/1947. Omradena kallas aven ryska Karelen respektive finska Karelen.
Finska Karelen kan delas upp i
Norra Karelen
och
Sodra Karelen
. Ostkarelen (som aven kallas Fjarrkarelen) kan delas upp i Vita Karelen (aven kallat Vitahavskarelen) och Olonets-Karelen (oftast enbart Olonets eller Aunus). Ladogakarelen och
Karelska naset
paverkades av att granserna drogs om under
andra varldskriget
.
Karelska drakten av Pehr Hillestrom, 1782-1810.
Karelens flagga
mellan 1920 och 1922 samt mellan 1941 och 1944.
Karelen
(historiskt
Kirjalaland
,
karelska
och
finska
:
Karjala
;
ryska
: Карелия,
Karelija
;
latin
:
Carelia
) ar ett landomrade som ligger inom
Finlands
och
Rysslands
granser och ar hemland for
karelerna
. Regionen delas numera administrativt mellan ryska
Karelska republiken
och
Leningrad oblast
och de tva finska
landskapen
Norra
och
Sodra Karelen
.
- Huvudartikel:
Karelens historia
Regionen beboddes ursprungligen av den finsk-ugriska folkstammen
karelarna
. De kristnades osterifran av
rysk-ortodoxa
missionarer fran
Novgorod
. Under 1200-talet utkampades har strider mellan
Sverige
och
Novgorod
. Under det tredje svenska
korstaget
(1293?95) erovrade svenskarna, under
Torkel Knutsson
, Karelens vastra del och grundade staden
Viborg
.
Noteborgstraktaten
av ar 1323 delade Karelen mellan de tva landerna; gransen norr om Ladoga forblev dock mycket diffus och det blev under 1500-talet omtvistat mellan Sverige och Ryssland ifall gransen dragits till Bottenviken eller till Norra Ishavet; samma fraga har ocksa sysselsatt moderna historiker. 1300-talet innebar en brytpunkt. Sedan dess har vastra och ostra Karelen utvecklats at olika hall. Ostkarelen forblev ortodoxt medan den svenska delen av Karelen kom att bli forst
katolskt
och sedan, i och med
reformationen
,
lutherskt
. Viborg kom att bli provinshuvudstad i den del som vissa ganger kallades for "Svenska Karelen" och andra ganger for "Finska Karelen". I och med den administrativa reformen 1634 kom staden att bli huvudort i
Viborgs och Nyslotts lan
. Omradet kring
Ladogasjon
kom att bli
Kexholms lan
.
Vid
freden i Nystad
1721 kom Ryssland aterigen att inneha den storsta delen av Karelen. Det overlatna omradet kom att kallas for "
Gamla Finland
" och sammanfordes till
Viborgska guvernementet
. 1809 erovrade ryssarna hela Finland, som i detta sammanhang ibland kallas "Nya Finland". Som ett bevis pa sin goda vilja aterforenade tsar
Alexander I
"Gamla Finland" och "Nya Finland" ar 1812 och kallade det for
Storfurstendomet Finland
.
Ar 1917 blev Finland sjalvstandigt. Inbordeskrig brot ut mellan "vita" och "roda" bade i Finland och i Ryssland. Karelen blev under perioden 1919 till 1922 skadeplats for en serie konflikter som gemensamt kallas
Frandefolkskrigen
(finska
heimosodat
).
De vita
ville inforliva delar av ostra Karelen i det Finska territoriet for att skapa ett
Storfinland
. Efter
Aunus-expeditionen
ockuperades
Porajarvi
av Finland och efter
Vienaexpeditionen
ockuperades
Repola
. Genom
Fredsfordraget i Dorpat
gav dock Finland upp omradena i utbyte mot
Petsamo
och gransdragningen fran Storfurstendomet fastslogs. Striderna fortsatte dock oster om gransen. Den
Karelska expeditionen
(1921?1922) och
Metsasissit
stred i vad som kom att kallas
Kriget i Ostkarelen
(1921?1922).
De ryska delarna av Karelen blev 1923
Karelska autonoma Sovjetiska socialistiska republiken (ASSR)
inom det
ryska SFSR
. Det finska Sovjetkarelen hade till en borjan en hog grad av sjalvstandighet som dock forsvann gradvis under
Stalins
utrensningar. Samtidigt flyttades stora mangder ryssar fran andra delar av Sovjetunionen till Karelen sa att de etniska karelarna kom att bli en minoritet i eget land
[
1
]
[
2
]
.
Demokratiska Republiken Finlands
territorium skulle omfatta omraden utanfor 1939 ars granser. Det grona omradet skulle overlatas till Finlands demokratiska republik och det roda omradet skulle overlatas till Sovjetunionen.
Under det
andra varldskriget
var Karelen aterigen skadeplats for valdsamma strider. I samband med
den sovjetiska invasionen av Finland 1939
utropade
Stalin
den
Demokratiska Republiken Finland
som var en
sovjettrogen
regim under ledning av den finska kommunisten
Otto Ville Kuusinen
.
Terijokiregeringen
(efter staden
Terijoki
i Karelen) skulle styra Finland efter den forvantade sovjetiska segern, men da segern uteblev upplostes Terijokiregeringen 12 mars 1940.
Nar
Moskvafreden
ingicks under
vinterkriget
1940 kom mer an halften av Vastkarelen att tillfalla Sovjetunionen och det Karelska SSR. Ungefar 400 000 finlandare tvingades forflyttas till andra platser i Finland. Vinterkriget och den resulterande sovjetiska expansionen orsakade stor bitterhet i Finland, som forlorade sin nast storsta stad,
Viborg
, sina industrier vid floden
Vuoksen
,
Saima kanal
(nedre loppet) som kopplar ihop centrala Finland med Finska viken och tillgang till fiskevattnen i Ladoga. En attondel av landets invanare gjordes till flyktingar utan chans att atervanda. Under
fortsattningskriget
ockuperade finlandarna aterigen de avtradda omradena och storsta delen av ostra Karelen och holl omradet i tre ar. Efter att Finland ingatt ett nytt vapenstillestandsavtal med Sovjetunionen specificerades de nya granserna vid forhandlingarna i
Paris
1947.
Karelsk-finska socialistiska sovjetrepubliken
, forkortat
Karelsk-finska SSR
bildades utifran
Karelska ASSR
efter
Terijokiregeringens
upplosning den 31 mars 1940. Huvudort i Karelsk-finska SSR var
Petrozavodsk
och republiken leddes av
Otto Ville Kuusinen
. Den 16 juli 1956 blev republiken aterigen en del av
Ryska SFSR
som det omskapade
Karelska ASSR
.
Efter Sovjetunionens upplosning 1991 kom den Karelska ASSR att bli
Republiken Karelen
inom
Ryska federationen
. Uppgifter i augusti
2007
gjorde gallande att
Boris Jeltsin
i slutet av 1991 skulle ha erbjudit Finland att kopa tillbaka de delar av Karelen, som overlats i samband med krigen. En finlandsk expertgrupp raknade ut att bygga upp samhallsstrukturen pa kort sikt skulle kosta 64 miljarder
mark
(drygt 50 miljarder kronor), samt pa en langre sikt motsvara drygt 550 miljarder kronor, vilket fick president
Mauno Koivisto
att tacka nej till erbjudandet.
[
3
]
Enligt den ryska tidigare vice utrikesministern Andrej Fjodorov lag forslaget om forsaljning som en del av en lista over omraden, framtagen av den ryska statsledningen, som i framtiden kunde tankas krava autonomi. Listan omfattade bland annat Karelen,
Kurilerna
,
Pytalovo
och
Kaliningrad
. Pa grund av de extremt daliga statsfinanserna som radde i Ryssland 1991 och 1992, faststallde den ryska statsledningen ett forsaljningspris pa 15 miljarder dollar. Ar 1994 ansag dock den ryska statsledningen att fragan om Karelen var avslutad.
[
4
]
Det finns ett antal mindre men entusiastiska grupper finlandare som jobbar for tatare band mellan Finland och Karelen. Dessa
irredentisters
hopp kallas
Karelska fragan
i finsk politik. Ambitionen ar att aterta det overlamnade Karelen och ordna tatare band med Ryska Karelen.
Karelen stracker sig fran
Vita havets
kust till
Finska viken
. Inom Karelen ligger Europas tva storsta sjoar,
Ladoga
och
Onega
.
Ryska Karelens vapen.
Finska Karelens vapen
.
Den efterkrigstida gransen foljde i stort sett Peter den stores grans fran ar 1721, som overenskommits efter freden i Nystad som avslutade det stora nordiska kriget. I forhallande till gransdragningen fran freden i Dorpat
1920
, overlat Finland 39 landskommuner, kopingarna
Bjorko
och
Lahdenpohja
samt staderna
Kexholm
,
Sordavala
och
Viborg
.
Helt avtradda karelska kommuner, kopingar och stader:
[
5
]
| Kommun
|
Areal i km²
|
Invanare 1.1.1939
|
| Bjorko
|
23,3
|
2 257
|
| Bjorko landskommun
|
280,3
|
8 658
|
| Harlu
|
252,6
|
7 158
|
| Heinjoki
|
323,1
|
3 632
|
| Hiitola
|
423,2
|
7 737
|
| Hogland
|
20,7
|
746
|
| Impilax
|
904,3
|
12 891
|
| Jakimvaara
|
501,9
|
8 398
|
| Kanneljarvi
|
246,3
|
3 552
|
| Kaukola
|
267,8
|
4 042
|
| Kirvus
|
650,9
|
8 100
|
| Kivinebb
|
632,9
|
9 932
|
| Kronoborg
|
536,0
|
9 589
|
| Kuolemajarvi
|
367,4
|
5 454
|
| Kexholms landskommun
|
140,4
|
5 418
|
| Kexholm
|
12,5
|
3 989
|
| Lahdenpohja
|
5,3
|
1 928
|
| Lovskar
|
15,3
|
1 055
|
| Lumivaara
|
292,4
|
4 844
|
| Metsapirtti
|
186,9
|
4 708
|
| Mola
|
654,7
|
11 530
|
| Nykyrka
|
604,6
|
9 901
|
| Pyhajarvi
|
546,4
|
7 754
|
| Rautus
|
339,6
|
5 989
|
| Ruskeala
|
412,9
|
6 602
|
| Raisala
|
403,1
|
7 803
|
| Sakkola
|
349,4
|
5 993
|
| Salmis
|
1402,1
|
12 620
|
| Seitskar
|
4,2
|
682
|
| Soanlax
|
448,4
|
2 385
|
| Sordavala
|
1,4
|
4 253
|
| Sordavala landskommun
|
666,8
|
20 797
|
| S:t Andree
|
486,4
|
8 696
|
| S:t Johannes
|
217,6
|
6 377
|
| Suistamo
|
1516,0
|
8 141
|
| Suojarvi
|
3474,3
|
14 672
|
| Terijoki
|
121,9
|
7 372
|
| Tytterskar
|
8,3
|
454
|
| Valkjarvi
|
399,6
|
7 820
|
| Viborg
|
100,0
|
72 680
|
| Viborgs landskommun
|
585,9
|
16 240
|
| Vuoksela
|
135,9
|
2 786
|
| Vuoksenranta
|
270,6
|
3 308
|
| Ayrapaa
|
186,6
|
5 739
|
Delvis avtradda karelska kommuner:
| Kommun
|
Areal i km²
|
Invanare 1.1.1939
|
| Ilomants
|
1489,3
|
12 256
|
| Jaaskis
|
355,5
|
20 312
|
| Kides
|
122,0
|
11 874
|
| Korpiselka
|
1267,0
|
3 470
|
| Lappvesi
|
|
|
| Nuijamaa
|
178,4
|
4 102
|
| Parikkala
|
199,3
|
10 186
|
| Palkjarvi
|
199,1
|
1 953
|
| Rautjarvi
|
198,9
|
5 788
|
| Ruokolax
|
3,7
|
24 087
|
| Saari
|
29,9
|
3 738
|
| Simpele
|
28,8
|
2 538
|
| Sakkijarvi
|
448,7
|
7 625
|
| Tohmajarvi
|
|
|
| Uguniemi
|
437,5
|
5 605
|
| Vahviala
|
280,0
|
5 973
|
| Veckelax
|
|
|
| Vederlax
|
108,0
|
7 325
|
| Vartsila
|
216,2
|
6 355
|
| Ylamaa
|
12,2
|
3 117
|
De kvarvarande delarna av Jaaskis, Korpiselka, Palkjarvi, Sakkijarvi och Vahviala inforlivades efter krigsslutet med andra finlandska kommuner. Av de kvarvarande delarna av det overlatna Karelen, det vill saga, det som blev kvar av
Viborgs lan
, bildades
Kymmene lan
(den del av Korpiselka kommun som blev kvar i Finland tillfordes till
Kuopio lan
), som a sin sida inforlivades med
Sodra Finlands lan
ar 1997. Det nya landskapet
Norra Karelen
befinner sig i
Ostra Finlands lan
. Pa den kommunistiska, ryska sidan bildade man 1920 den Karelska arbetarnas kommun och 1923 den Karelska autonoma socialistiska sovjetrepubliken, som strax efter vinterkrigets slut doptes om till
Karelsk-Finska SSR
. Dess autonoma stallning atertogs ar 1956 efter Stalins dod 1953. Nar Sovjetunionen upplostes 1991 kom Ostra Karelen att delvis tillhora Ryssland, trots att man gick pa sjalvstandighetstankar. Idag kallas regionen for den
Karelska republiken
. 1945 avskildes hela det
Karelska naset
fran ryska Karelen och inforlivades med Leningrads lan (
Leningrad oblast
).
Karelsk kvinna i
folkdrakt
.
Karelska
talas i Karelska republiken och aven i karelska byar i
Tverkarelen
utanfor
Moskva
.
Vepsiska
talas pa bada sidor om floden
Svir
. Dialekten som talas i Sodra Karelen ar en sydostlig finsk dialekt, och den som talas i Norra Karelen tillhor en stor grupp
savolaxiska
dialekter. Befolkningen, karelierna, som evakuerades fran Finska Karelen bosatte sig i olika omraden i hela Finland och idag har atminstone en miljon av alla finlandare karelska rotter. I Finland talar ungefar 5 000 personer karelska.