- For andra betydelser, se
Kaon (olika betydelser)
.
| Kaon
|
| Grundlaggande egenskaper
|
|---|
| Symbol
| K
+
,
K
0
,
K
0
,
K
−
|
|---|
| Alternativnamn
| K-meson
|
|---|
| Klassifikation
| Boson
→
Hadron
→
Meson
|
|---|
| Sammansattning
| K
+
:
u
s
K
0
:
d
s
K
0
:
s
d
K
−
:
s
u
|
|---|
 |
| Vaxelverkan
| Stark vaxelverkan
Svag vaxelverkan
Elektromagnetism
Gravitation
|
|---|
| Typer
| 4
|
|---|
| Historia
|
|---|
| Upptackt
| 1947
|
|---|
| Fysikaliska egenskaper
[
1
]
|
|---|
| Laddning
| K
±
: 1
e
(1,602 × 10
-19
C
)
K
0
: Neutral
|
|---|
| Massa
| K
±
: 493,677±0,013 MeV/c
2
K
0
: 497,611±0,013 MeV/c
2
|
|---|
| Medellivslangd
| K
±
: 1,2380(21) × 10
?8
s
K
0
: 5,116(21) × 10
?8
s (K
L
)
- 8,954(4) × 10
?11
s (K
S
)
|
|---|
| Spinn
| 0
|
|---|
| Sararom
| 1
|
|---|
| Isospinn
| 1/2 (z-komponent +1/2)
|
|---|
| Paritet
| ?1
|
|---|
Kaonen
(aven
K-meson
) ar en subatomar partikel som tillhor familjen
mesoner
. Det finns fyra olika kaoner. Tva ar laddade: K
+
ar positivt laddad och bestar av en
uppkvark
och en
antisarkvark
, K
-
ar negativt laddad och bestar av en
sarkvark
och en
antiuppkvark
. Tva ar neutrala, deras kvarkar har motsatta laddningar som tar ut varandra:
K
0
bestar av en
nerkvark
och en
antisarkvark
och
K
0
bestar av en
sarkvark
och en
antinerkvark
.
Sonderfallet av en kaon (
K
+
) till tre
pimesoner
(2
π
+
, 1
π
−
) ar en process som involverar bade
svag vaxelverkan
och
stark vaxelverkan
.
Svag vaxelverkan
: Anti-s-
kvarken
(
s
) i kaonen omvandlas till en anti-uppkvark (
u
) genom att skicka ut en
W-boson
(
W
+
) som sedan sonderfaller till en antinerkvark (
d
) och en uppkvark (
u
).
Stark vaxelverkan
: En uppkvark skickar ut en
gluon
(g) som sonderfaller till ett par av ner- och antinerkvarkar.
Kaonen har
spinn
0, och ar den lattaste av sarmesonerna, det vill saga en meson dar en av kvarkarna som den bestar av ar en sarkvark.
K
+
har en massa pa 494 MeV/c
2
och en
medellivslangd
pa 1,2×10
-8
sekunder.
K
-
har en massa pa 494 MeV/c
2
och en medellivslangd pa 1,2×10
-8
sekunder.
Det finns tva neutrala K-mesoner,
K
0
och
K
0
, som ar varandras antipartiklar. Bada har en massa pa 498 MeV/c
2
. De ar daremot inte
egentillstand
for
svag vaxelverkan
, vilket avgor hur de sonderfaller. Det ar istallet de blandade tillstanden
K
0
S
(
K
0
short
) och
K
0
L
(
K
0
long
) som har valdefinierade medellivslangder, 9,0×10
-11
s, respektive 5,1×10
-8
s.
Kaoner sonderfaller till
pioner
(
π
-mesoner).
Kaonen observerades for forsta gangen av
Cecil Frank Powell
(1947).
James Cronin
och
Val Fitch
upptackte
1964
att
CP-symmetrin
inte bevaras vid neutrala kaoners sonderfall, vilket gav dem
nobelpriset i fysik
1980
.
[
2
]
Wikimedia Commons har media som ror
Kaon
.
