Karta over Kanaloarna
Jersey
och
Guernsey
samt
Engelska kanalen
.
Kanaloarna
(
engelska
:
Channel Islands
) eller
Normandiska oarna
(
franska
:
Iles Anglo-Normandes
) ar en ogrupp i
Normandiska viken
i
Engelska kanalen
utanfor
Frankrikes
kust, som lyder under den brittiska
kronan
(sa kallade
kronbesittningar
).
Kanaloarna bestar av de storre oarna
Jersey
,
Guernsey
,
Alderney
,
Sark
[
1
]
och
Herm
samt flera mindre oar, av vilka
Jethou
,
Brecqhou
och
Lihou
ar permanent bebodda; ogruppens totala areal ar 194 kvadratkilometer (uppmatt 1913). Oarna star visserligen under brittisk overhoghet men raknas inte i rent geografiskt hansende till de
brittiska oarna
, utan som kustoar till fastlandet.
Kanaloarna lyder som
kronbesittningar
under den brittiska kronan, men tillhor inte det
Forenade konungariket Storbritannien och Nordirland
, och ar det enda som idag aterstar av den brittiske monarkens feodala hertigdome
Normandie
. Kanaloarna ar indelade i tva sjalvstyrande bailiwicks,
Jersey
och
Guernsey
, som var for sig har egna system med domstolar, lagstiftande forsamling, beskattningsratt, med mera. Jersey har en storre folkmangd, men de flesta av de bebodda oarna tillhor Guernsey. Utrikespolitik ar overlatet till Storbritannien, darfor raknas de inte som fullt sjalvstandiga formellt sett, utan som horande till Storbritannien, vilket aven galler i sportsammanhang.
Kanaloarna ockuperades under
andra varldskriget
av
Tyskland
.
Victor Hugo
tillbringade manga ar i
exil
pa
Guernsey
och skrev
Samhallets olycksbarn
(
Les Miserables
) dar.
Geologiskt sammanhanger Kanaloarna med den normandiska halvon
Cotentin
. Dominerande bergarter ar graniter och skiffrar, hart vittrade eftersom oarna inte blev del av nedisningarna under
kvartarperioden
. Flertalet oar har plataartade overytor, med markanta klintar vid kusten. Lossjord och sand bildar dyner vid manga strander.
[
1
]
Jersey har upp till 150?m hoga branter pa nordsidan, medan Guernsey istallet sanker sig stegvis mot norr fran branta klippor i soder.
[
1
]
Kanaloarna har ett milt maritimt klimat. Temperaturskillnaden mellan den varmaste och kallaste manaden ar bara ungefar 10 grader. Det milda klimatet har gynnat varmekravande vaxter, floran har salunda en del av medelhavskaraktar. Oarna drabbas under vintrarna av svara stormar och har stora tidvattenskillnaderna ? over 10?m vid springflod ? vilket ger problem for sjofarten.
[
1
]
- Karlsson, Ingmar (2018). ”Kanaloarna och Alsace/Elsass ? folken mellan tva folk”.
De sma folkens historia : minoriteter i Europa
. Lund: Historiska media. sid. 214-241.
Libris
21750130
.
ISBN 9789175456188