Kapplingemorden
kallas den handelse i
Stockholm
pa 1300-talet da
70 svenskar
sparrades in i en ladugard, varefter byggnaden stacks i
brand
. Handelsen skedde en natt i juni 1389
[
1
]
eller 1392
[
2
]
. Kapplingeholmen var namnet pa en holme som idag motsvaras av
Blasieholmen
.
Stockholm hade sedan 1250-talet forbindelser med
Hansan
och de tyska handelsstaderna. Kontakterna foranledde stor invandring av
tyska
handelsman och administratorer. Snart utgjorde tyskarna det ledande skiktet i staden. De flesta hantverkare daremot var svenskar. 1348/9 tillkom
Magnus Erikssons stadslag
for att bromsa det tyska inflytandet over stadsstyrelsen. Den tyska dominansen kulminerade nar
Albrekt av Mecklenburg
valdes till Sveriges kung 1364.
Svenska storman som ville ha bort Albrekt allierade sig med
drottning Margareta
, som besegrade tyskarna i
slaget vid Asle
1389. Segern gjorde Margareta i praktiken till regent over Sverige, forutom Stockholm dar tyskarna holl stand. Darefter okade spanningen mellan tyskar och svenskar i Stockholm. I ett forsok att na en overenskommelse om makten i Stockholm inbjods representanter fran staden att mota ledande svenskar i Talje (Sodertalje). Nagon overenskommelse naddes inte. Stockholms representanter atervande till staden och strax darefter okade oroligheterna i staden. Tyskarna organiserade en livvaktstyrka,
hattebroderna
, och borjade trakassera den svenska stadsbefolkningen.
Till slut ingicks dock en hogtidlig forlikning mellan tyskar och svenskar, och bada sidor svor dyra eder om att behandla varandra "som en broder mot sin broder". Ett lugn uppstod.
[
3
]
Den 14 juni 1389 tagade tyska hattebroder, soldater och kopman pa
Stortorget
och samlades vid
Kakbrinken
. En anklagelseskrift med namn pa 76 svenska forradare som skulle gripas lastes upp. En del lastes in pa
slottet
, andra forslades till Gramunkeholmen (
Riddarholmen
) for att torteras. Den 15 juni brandes en Jons Kabbemagher och en Lars Uphughom pa bal tillsammans med en Gregers Rode. Den 17 juni, den
helga lekamens natt
(
Helga lekamens dag
ar torsdagen efter forsta sondagen efter
pingst
), roddes slottets fangar over till Kapplingeholmen. Dar lastes de in i en byggnad som tandes pa. Den lagsta siffran for antalet offer under Kapplingemorden ar 15, den hogsta 76.
Det sags att ett
jartecken
visade sig medan lagorna steg mot skyn pa Kapplingeholmen. Ett fruktansvart ovader brot ut, askan danade, blixtar flammade och staden dranktes i ett skyfall sa att ingen vagade ge sig utanfor dorren forran det var over.
Kalmarunionen
kom att inledas och avslutas med massakrer: Kapplingemorden och
Stockholms blodbad
.
- Ahnlund, Nils
,
Fran medeltid och vasatid. Historia och kulturhistoria
(1933)
- Heyde, Astrid,
Kapplingemorden ar 1389 : ett 600-arsminne?
, S. 9-18. Ur: Sankt Eriksarsbok 1989
- Kumlien, Kjell
, "Kapplingemorden",
Samfundet S:t Eriks arsbok
1947
- Linnell, Stig,
Stockholms spokhus och andra ruskiga stallen
(2003)
- Swahn, Jan-Ojvind
,
Svenska mord. Markliga mordfall ur den svenska kriminalhistorien
(2003)
- Svenska Familj-Journalen
, 1866.
- Ingelman-Sundberg, Catharina
,
Brannmarkt
(2006)
