Justin Smith Morrill

Justin Smith Morrill , fodd 14 april 1810 i Strafford , Vermont , dod 28 december 1898 i Washington, D.C. , var en amerikansk politiker . Han representerade delstaten Vermont i bada kamrarna av USA:s kongress , forst i representanthuset 1855 ? 1867 och sedan i senaten fran 4 mars 1867 fram till sin dod. Redan i representanthuset var han upphovsman till tva kanda lagar av ar 1862 , Morrill Anti-Bigamy Act , en federal lag mot tvegifte och Morrill Land-Grant Colleges Act som underlattade grundandet av colleges med hjalp av federala donationer av jordegendom. Den forstnamnda lagen kompletterades ar 1887 med Edmunds Act mot polygami som fick sitt namn efter Morrills kollega fran Vermont, George F. Edmunds . Morrill Act gallande colleges kompletterades ar 1890 med Agricultural Colleges Act, ocksa kand som Morrill Land-Grant Colleges Act med Morrill som lagens huvudsponsor i senaten. Morrill Act av ar 1890 underlattade grundandet av manga av USA:s historiskt svarta colleges och universitet, eftersom lagen kravde av varje delstat att ha hogskolor dar alla oavsett ras kan studera eller annars grunda skilda larosaten for fargade.

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Morrill gick i skola i Thetford och i Randolph, Vermont . Han fick sjalv ingen universitetsutbildning men belonades ar 1884 med ett hedersdoktorat fran University of Pennsylvania . Morrill arbetade som handelsman och senare inom jordbrukssektorn. Han gick med i Whigpartiet och blev invald i USA:s representanthus i kongressvalet 1852 . Han bytte sedan parti till Republikanska partiet och omvaldes fem ganger.

Land-grant colleges, hogre tullar och forbud mot tvegifte [ redigera | redigera wikitext ]

Morrill var en mycket framtradande kongressledamot i borjan av Abraham Lincolns ambetsperiod som USA:s president och redan manaderna fore republikanernas makttilltrade. Han skrev tullagen av ar 1861 ( Tariff Act of 1861 ) som kallades Morrilltullen ( Morrill tariff ). Den lagen undertecknade James Buchanan tva dagar innan han overlamnade makten at Lincoln. Tva ytterligare skyddstullar med Morrill som upphovsman godkandes under Lincolns regeringstid. De hoga tullarna horde till de rad som Morrill fick av nationalekonomen Henry Charles Carey som fick tjansten som ekonomisk radgivare till Lincoln. En del av tullhojningarna kan forklaras med kassakrisen som foljde av amerikanska inbordeskriget .

Sommaren 1862 undertecknade Lincoln tva lagar med Morrill som upphovsman. Lagen mot tvegifte resulterade flera ar senare i ett uppmarksammat rattsfall infor USA:s hogsta domstol , det forsta i sitt slag som gallde religiosa friheter. En ledare inom mormonkyrkan ville ha sin dom for bigami upphavd men den hogsta domstolen avgjorde den 5 maj 1879 att det var grundlagsenligt att forbjuda tvegifte. Orsaken till Morrills lag mot bigami hade specifikt varit att bestraffa mormonkyrkan for dess da existerande praxis. Med den andra lagen ville Morrill astadkomma mojligheter till utbildning at alla oavsett samhallsklass. Han tankte specifikt pa jordbruksutbildningar pa hogskoleniva.

Senator for Vermont [ redigera | redigera wikitext ]

Morrill eftertradde 1867 Luke P. Poland som senator for Vermont. Han omvaldes sex ganger till senaten och hann sitta 31 ar som senator. Agricultural Colleges Act av ar 1890 resulterade i ytterligare colleges som grundades med hjalp av federala donationer. Den lagen ar den mest framtradande prestationen fran Morrills tid som senator och den tradde i kraft nastan fyrtio ar efter hans framsta insatser som lagstiftare i representanthuset. Den nya lagen hade speciellt stor betydelse for svarta amerikaner och syftade till att gora tillgangen till utbildning oberoende av personens hudfarg. Morrill var inne i sin sjunde mandatperiod i senaten da han i december 1898 avled i ambetet. Eftertradaren Jonathan Ross tilltradde ambetet den 11 januari 1899. Morrill gravsattes pa City Cemetery i Strafford. Morrills hus i Strafford ( Morrill Homestead ) i rural gotisk stil ( Carpenter Gothic ) var bland de forsta minnesmarken i Vermont som fick ar 1960 status som National Historic Landmark .