Julius Caesar (pjas)

Fran Wikipedia
Julius Caesar
Faksimil av första sidan i The Tragedie of Julius Cæsar från First Folio, publicerad 1623.
Faksimil av forsta sidan i The Tragedie of Julius Cæsar fran First Folio , publicerad 1623.
Forfattare William Shakespeare
Originaltitel Julius Caesar
Originalsprak Engelska
Oversattare Georg Scheutz , Pehr Westerstrand , Carl August Hagberg , Per Hallstrom , Allan Bergstrand , Bjorn Collinder , Ake Ohlmarks , Thomas Warburton
Utgivningsar 1623
Premiarar 1599
Forst utgiven pa
svenska 		1831
Svensk
premiar 		1881
Huvudpersoner Julius Caesar , Marcus Junius Brutus
Del i serie
Efterfoljs av Antonius och Cleopatra
Caesars spoke framtrader for att varna Brutus for hans ode. Fran en malning av Richard Westall .

Julius Caesar (originaltitel Julius Caesar ) ar en tragedi av William Shakespeare . Pjasen handlar om sammansvarjningen och mordet pa den romerske ledaren och statsmannen Julius Caesar . Tillsammans med Antonius och Cleopatra , Coriolanus och Titus Andronicus brukar den raknas till Shakespeares romarpjaser.

Tillkomsthistoria [ redigera | redigera wikitext ]

Datering [ redigera | redigera wikitext ]

Julius Caesar namns inte i Francis Meres Palladis Tamia , en lista over tolv Shakespearepjaser publicerad 1598. Man vet att pjasen spelades den 21 september 1599. Pjasen anspelar pa tva verk som publicerades 1599: Samuel Daniels Musophilus och John Davies Nosce teipsum . I sin tur finns det anspelningar pa Julius Caesar i Ben Jonsons komedi Every Man in His Humour som publicerades 1601. I ordval finns det likheter med Hamlet , antagligen mellan sent 1599 och tidigt 1601. Versbehandlingen har mest likheter med Henrik V , med sakerhet fran 1599, och Som ni behagar , formodligen fran 1599 eller 1600. Man tror darfor att Julius Caesar tillkommit mellan Henrik V och Som ni behagar 1599. [ 1 ]

Pjasens kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Det kan med sakerhet faststallas att Shakespeares framsta kalla var Plutarchos Jamforande levnadsteckningar (Bioi paralleloi) som kom i engelsk oversattning av Thomas North 1579, The Lives of the Noble Grecians and Romans . Shakespeares text ar ofta likalydande med Thomas Norths. Oversattningen foljs bade i huvuddrag och i manga detaljer och aven vissa formuleringar. [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] Men Shakespeare koncentrerade och fortatade. Handelser som i kallan tilldrar sig med fyra manaders mellanrum utspelas i pjasen pa en och samma dag. [ 1 ] [ 3 ] [ 4 ] Brutus och Antonius liktal over Caesar ar bara summariskt atergivna hos Plutarchos. [ 1 ]

Den beromda repliken "Et tu, Brute?" finns inte hos Plutarchos. I Suetonius biografi over Caesar De vita Caesarum fran 100-talet sager han istallet "Ocksa du, mitt barn?", fast pa grekiska. Daremot forekom en variant av repliken redan 1595 i oktavioupplagan av Shakespeares Henrik VI del 3 (oktavioupplagan motsvarade en sa kallad "bad quarto", alltsa en piratupplaga). I Christopher Marlowes pjas The Massacre at Paris , som bara finns bevarad i annu en icke-auktoriserad oktavioupplaga fran 1593, finns en anspelning pa repliken. [ 3 ]

Flera detaljer tyder pa att Shakespeare hade kannedom om den grekiske historikern Appianos verk Romaika fran fore ar 165. Verket fanns i engelsk oversattning fran 1578, Auncient Historie and exquisite Chronicle of the Romanes Warres, both Civile and Foren . Bland annat ar det Appianos som beskriver Caesars epilepsianfall. [ 5 ]

Beskrivningarna av inbordeskrigets fasor foreter likheter med Thomas Kyds oversattning av Robert Garniers tragedi Cornelia fran 1594. [ 6 ] Strukturen pekar mot den anonyma pjasen Caesar's Revenge som liksom Shakespeares pjas ar en sammanflatning av tre tragedier: tragedin om Caesars hybris, en hamndtragedi och Brutus tragedi. [ 7 ]

Tryckningar och text [ redigera | redigera wikitext ]

Den forsta tryckningen av Julius Caesar skedde i First Folio fran 1623 som sammanstalldes av Shakespeares skadespelarkollegor John Heminges och Henry Condell och publicerades av Edward Blount och Isaac Jaggard. [ 8 ] Texten tros vara grundad pa en sufflors exemplar. [ 1 ]

Det finns tecken som tyder pa att pjasen bearbetats. Andra scenen i akt tva och forsta scenen i akt tre verkar konstruerade sa att en skadespelare kan dubblera rollerna Cassius och Ligarius. Caesars replik i den senare scenen, "Vet, Caesar ar ej den som oratt gor", verkar sakna ett tillagg pa fyra ord, "but with just cause", som aterfinns i Ben Jonsons bada pjaser The Staple of News 1625 och Discoveries omkring 1630. [ 1 ]

Handling [ redigera | redigera wikitext ]

Pjasen borjar med att Julius Caesar atervander till Rom i triumf efter ett vunnet slag och hyllas av folket. En siare varnar Caesar men blir ignorerad. Cassius overtalar Brutus att delta i en konspiration mot Caesar for att forhindra att Caesar overger republiken och utnamner sig till kejsare. Brutus liknar Caesar vid ett huggormsagg som ar ofarligt tills det klacks. [ 9 ]

Nar Caesar anlander till senaten mordas han av Brutus; det ar da Caesar faller den beromda repliken "Et tu, Brute?" ("Aven du, min Brutus?"). Folket hyllar till en borjan Brutus handling, men svanger nar Marcus Antonius haller ett liktal over Caesar och prisar hans dygder . Marcus Antonius visar upp Julius Caesars blodande kropp och laser hans testamente dar han lovar alla romare 75 drachmer. Marcus Antonius sager sig vilja lugna massorna men gor dem istallet an mer rasande och de vill driva konspiratorerna fran Rom. De misstar den oskyldige poeten Cinna for konspiratoren Lucius Cinna och mordar honom. [ 9 ]

Brutus och Cassius tvingas fly fran Rom. Under en strid som de inser att de kommer att forlora, begar bada sjalvmord med hjalp av sina tjanare. Pjasen slutar med en antydan om en framvaxande konflikt mellan Antonius och Octavianus , Caesars skyddsling, vilket leder vidare till handlingen i Antonius och Cleopatra . [ 9 ]

Oversattningar till svenska [ redigera | redigera wikitext ]

Julius Caesar finns i sju tryckta oversattningar till svenska och en som gjorts direkt for teatern. Den forsta oversattningen utfordes av publicisten Georg Scheutz och kom ut 1831. 1839 foljde en fri oversattning av teaterchefen Pehr Westerstrand. Carl August Hagbergs oversattning fran 1851 ingick i Shakspere's dramatiska arbeten. Bd 12 . Per Hallstroms oversattning fran 1925 ingick i serien Varldslitteraturen: de stora masterverken . Aret darpa trycktes pjasen om i Shakespeares dramatiska arbeten. Sorgespel, Bd 2 . Allan Bergstrands oversattning spelades forsta gangen av Helsingborgs stadsteater men gavs inte ut forran 1984. Darpa foljde Bjorn Collinders oversattning 1960, Ake Ohlmarks 1969 i samlingsvolymen Tragedier . 1985 gjorde Thomas Warburton en nyoversattning for Staffan Roos uppsattning pa Dramaten .

Uppsattningar [ redigera | redigera wikitext ]

Julius Caesar var en av de forsta pjaserna som sattes upp pa den klassiska Globe Theatre. Schweizaren Tomas Platter skrev i sin dagbok 21 september 1599 att han sett en pjas pa "teatern med halmtaket pa andra sidan floden" "om den forste kejsaren Julius Caesar". [ 1 ] [ 10 ] Pjasen tros ha funnits kvar pa repertoaren anda till 1642 da teatrarna stangdes. Dokumenterade forestallningar vid hovet agde rum 1612-13, 1637 och 1638. [ 11 ] efter restaurationen aterkom pjasen pa repertoaren 1671. Fran 1648 spelades Brutus av Thomas Betterton .

David Garrick hade misslyckats med Antonius och Cleopatra och Julius Caesar spelades inte pa Drury Lane Theatre under hans chefskap mellan 1747 och 1776.

1803 spelades pjasen i August Wilhelm Schlegels tyska oversattning fran 1785 pa Deutsches Nationaltheater i Weimar i regi av Johann Wolfgang von Goethe .

1812 spelades Brutus av John Philip Kemble . Senare spelades rollen av William Macready som tidigare spelat Cassius. For att bekosta en staty av Shakespeare i Central Park i New York spelades recettforestallningar 1864. Edwin Booth spelade Brutus, Junius Booth var Cassius och John Wilkes Booth spelades Antonius. Det var den senare som mordade president Abraham Lincoln ett ar senare.

Nar Meiningarna fran Thuringen spelade pjasen, bland annat pa turne i London 1881, sa hade man med sig av over 80 egna statister och anstallde dessutom mangder lokalt.

Under 1800-talet forlorade pjasen i popularitet i Storbritannien, men den aterupptacktes av Herbert Beerbohm Tree som gjorde succe 1898, med honom sjalv som Antonius. Pjasen spelades arligen pa Old Vic i London mellan 1914 och 1923 och aterigen 1932.

Bertolt Brecht har skrivit att en nyckel till att iscensatta pjasen inte ar att framstalla Julius Caesar som en stor auktoritet, utan det ar istallet motspelarna som skall behandla Caesar som en auktoritet. Pjasen har flera ganger satts upp som en kritik mot fascismen . Den forste att kla dramat i uniformer fran fascismens Italien och nazismens Tyskland var Orson Welles i en omatalad uppsattning pa Mercury Theatre i New York 1938. En annan beromd uppsattning ar Michael Langhams och Anthony Quayles pa Royal Shakespeare Company i Stratford-upon-Avon 1950 med John Gielgud som Julius Caesar. 1996 satte Peter Hall upp Julius Caesar med Royal Shakespeare Company utan paus.

Uppsattningar i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Den svenska premiaren agde rum 7 maj 1881 pa Nya Teatern i Stockholm . Rollen som Brutus spelades av August Lindberg . [ 12 ] [ 13 ] Uppsattningen fick ljummen kritik och lades ner efter sex forestallningar. Om Lindberg skrev en kritiker att han "saknar klar belysning av motsattningarna" hos karaktaren. [ 12 ] 1884 gastspelade Meiningarna med sin beromda uppsattning pa Svenska teatern. Det var forsta gangen publiken fick se hallregn pa scenen. [ 14 ]

Uppsattningar i Sverige sedan ar 1900 [ redigera | redigera wikitext ]

Filmatiseringar [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b c d e f g ] The Oxford Companion to Shakespeare sid 229
  2. ^ Erik Frykman: Shakespeare sid 182
  3. ^ [ a b c ] Kenneth Muir: The Sources of Shakespeare's Plays sid 116f
  4. ^ Gustaf Freden: Shakespeare i Litteraturens varldshistoria del 3 sid 417
  5. ^ Kenneth Muir: The Sources of Shakespeare's Plays sid 118f
  6. ^ Kenneth Muir: The Sources of Shakespeare's Plays sid 119f
  7. ^ Kenneth Muir: The Sources of Shakespeare's Plays sid 120f
  8. ^ The Oxford Companion to Shakespeare sid 145
  9. ^ [ a b c ] The Oxford Companion to Shakespeare sid 229f
  10. ^ Erik Frykman: Shakespeare sid 180
  11. ^ The Oxford Companion to Shakespeare sid 231
  12. ^ [ a b ] Georg Nordensvan: Svensk teater och svenska skadespelare del II sid 330
  13. ^ Sigvard Martensson: Shakespeare pa svenska scener i Gustaf Freden: William Shakespeare sid 115
  14. ^ Ann Friden: "Att vara eller inte vara" - Shakespeare pa kunglig scen i 1800-talets Stockholm i Den svenska nationalscenen sid 117

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikisource har originalverk relaterade till Julius Caesar (pjas) (engelska)
Wikiquote har citat av eller om Julius Caesar (pjas) (engelska)
Wikimedia Commons har media som ror Julius Caesar (pjas) .
v   ?   r
William Shakespeare
Pjaser
Se aven
Dikter
Apokryfer
och forlorade verk
Shakespeares liv
och verk
Shakespeares arv
Ovrigt
Kategori Kategori
Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Julius_Caesar_(pjas)&oldid=54250117 ”