Information
Ordforande	Ulrika Hyllert
Vice ordforande	Tomas Backlund
Historia
Grundat	1901
Huvudkontor	Vasagatan 50, Stockholm
Antal medlemmar	15 000 [ 1 ]
Huvudorganisation	TCO . Anslutning 1947.
Ovrigt
Webbplats	Sjf.se
Forbundstidning	Journalisten: Svenska journalistforeningens fackorgan . Stockholm: Svenska journalistforeningen. 1904-. Libris 8257919 . http://www.journalisten.se

Journalistforbundet ar ett svenskt fackforbund inom TCO for journalister. Det grundades 1901 som Svenska Journalistforeningen , bytte vid kongressen 1950 namn till Svenska Journalistforbundet , vilket i borjan av 2000-talet kortades ned till enbart Journalistforbundet. Forbundet ger ut tidningen Journalisten , och ar medlem av Internationella Journalistfederationen . For att bli yrkesaktiv medlem i Journalistforbundet ska man vara anstalld eller frilans och ha helt eller delvis journalistiska arbetsuppgifter vid ett svenskt eller i Sverige verksamt massmedium. Alla som gar en journalistutbildning kan bli studerandemedlemmar.

Frilansmedlemmarna ar organiserade i Frilans Riks , se mer info nedan.

Forbundet driver Journalistforbundets yrkesetiska namnd for att bevaka efterlevnaden av de 13 pressetiska yrkesreglerna . ^{[ 2 ]} For att fa Journalistforbundets presskort maste man vara medlem, och darmed ocksa ha forbundit sig att folja yrkesreglerna.

Forbundet [ redigera | redigera wikitext ]

Journalistforbundet har for narvarande (2019) ungefar 15 000 medlemmar ^{[ 1 ]} och ar bade ett fackforbund och ett yrkesforbund .

Till Journalistforbundets ideella intressen hor att sla vakt om yttrandefrihet, tryckfrihet, oppenheten i samhallet, mangfalden i medierna, att varna upphovsratten, yrkesetiken och den journalistiska yrkesintegriteten. Journalistiken och journalisterna har ocksa en viktig uppgift i den demokratiska processen.

Forbundets ordforande genom tiderna [ redigera | redigera wikitext ]

Frilans Riks [ redigera | redigera wikitext ]

Frilans Riks ar det distrikt inom forbundet som organiserar frilansjournalister . Distriktet hette ursprungligen Frilansklubben , fran 1993 omdopt till Frilansdistriktet . Det nuvarande namnet antogs 1996 .

Historia Frilans Riks [ redigera | redigera wikitext ]

Den forsta frilansklubben inom Journalistforbundet bildades 1969 som en klubb inom Stockholmssektionen inom davarande SJF. Kajs Tidholm blev forsta ordforande ? officiellt fran 1971, da 70 av landets drygt 200 frilansar valt att ga med i den nya klubben. De forsta aktiviteterna var kurser om bl.a. skatter och deklarationer , semesterersattning och pension . De forsta fragorna kom i samma anda att handla om att forma tidningarna att betala in ATP for frilansar ? och att utarbeta normer for frilansars arvoden . ^{[ 3 ]}

1974 stallde sig SJF bakom frilansarnas krav pa att uppdragsgivarna ska betala sociala avgifter (pa inkomster over 300 kr). Dessutom genomfordes en halvdagsstrejk bland frilansarna pa Sveriges Radio .

Fran 1975 blev det mojligt for frilansar att vara med i a-kassan ? detta ar noteras ocksa den forsta frilans som betalar B-skatt (numera F-skatt ). I den forsta frilansrekommendationen foreslas medlemmarna ta minst 400 kr/dag i arvode. Forsakringsdomstolen slar fast att frilansar ska betraktas som arbetstagare och deras arvoden som inkomst av tjanst .

1978 kommer det forsta numret av tidningen Frilansjournalisten . Aret darpa tas for forsta gangen fotografer med i Frilansrekommendationen. Frilansklubben har vaxt snabbt och har nu 650 medlemmar.

1985?86 blir striden om frilansar kan vara foretagare akut. SJF:s davarande ordforande uttalar att frilansar som sjalva betalar sina sociala avgifter "bett forbundet dra at helvete". Och SJF-ledningen vill utesluta frilansar med bolag ur SJF:s a-kassa.

1992 utesluts informatorer ur SJF. 1993 omstruktureras SJF sa att Frilansdistriktet blir eget distrikt och de tidigare lansvisa sektionerna blir klubbar. En mangarig diskussion om att ev. bilda ett servicebolag utmynnar i att frilansarna istallet far en egen kontaktperson pa SJF. Konkurrensverket utreder om Frilansrekommendationen ar konkurrensbegransande, men kommer 1994 fram till att sa inte ar fallet.

1996 startas e-postlistan Snackbar (som ar verksam an idag). 1997 far Frilans Riks sin forsta egna webbplats ? och sex procents moms infors pa textarvode. 1998 har Frilans Riks 1 811 medlemmar och utgor nu drygt tio procent av SJF. En Frilanskatalog laggs ut pa SJF:s webbplats. SJF-kongressen beslutar om ett Servicebolag, som ska ge frilansar rad i bl.a. foretagsfragor. Foretagsfrilansar far ater ansluta sig till a-kassan (dock med langre karenstid an anstallda).

Ordforande for Frilans Riks genom tiderna [ redigera | redigera wikitext ]