Landsat 7
fore uppskjutningen.
Jordresurssatelliter
ar
satelliter
som ar inriktade pa att studera markytan,
oceanerna
eller
atmosfaren
for framst
vetenskapliga
syften.
En jordobservationssatellit eller jordresurssatellit ar en satellit som anvands eller ar designad for jordobservation (EO) fran omloppsbana, inklusive
spionsatelliter
och liknande avsedda for icke-militart bruk sasom miljoovervakning,
meteorologi
,
kartografi
och andra. Den vanligaste typen ar jordavbildningssatelliter, som tar
satellitbilder
, analogt med
flygfoton
; vissa EO-satelliter kan utfora fjarravkanning utan att skapa bilder, till exempel vid GNSS-radioockultation.
Sex jordresurssatelliter som bildar satellitkonstellationen A_train ar 2014.
Den forsta forekomsten av satellitfjarranalys kan dateras till uppskjutningen av den forsta konstgjorda satelliten,
Sputnik 1
, av
Sovjetunionen
den 4 oktober 1957.
[
1
]
Sputnik 1 skickade tillbaka
radiosignaler
, som
forskare
anvande for att studera
jonosfaren
.
[
2
]
United States Army Ballistic Missile Agency lanserade den forsta amerikanska satelliten, Explorer 1, for
Nasa
:s Jet Propulsion Laboratory den 31 januari 1958. Informationen som skickades tillbaka fran dess stralningsdetektor ledde till upptackten av jordens
Van Allen-stralningsbalten
.
[
3
]
Rymdfarkosten
TIROS-1
, som lanserades den 1 april 1960, som en del av NASA:s TV Infrared Observation Satellite (TIROS)-program, skickade tillbaka de forsta tv-bilderna av vadermonster som togs fran rymden.
[
1
]
Under 2008 var mer an 150 jordresurssatelliter i omloppsbana. De registrerade data med bade passiva och aktiva
sensorer
och samlade in mer an 10
terabit
data dagligen.
[
1
]
Ar 2021 hade den summan vuxit till over 950, med det storsta antalet satelliter som drivs av det USA-baserade foretaget Planet Labs.
[
4
]
De flesta jordresurssatelliter bar instrument som bor anvandas pa en relativt lag hojd. De flesta kretsar pa hojder over 500 till 600 kilometer. Lagre banor har betydande
luftmotstand
, vilket gor frekventa omloppsmanovrar nodvandiga. Jordresurssatelliterna ERS-1, ERS-2 (
European Remote Sensing Satellite
) och Envisat fran European Space Agency samt rymdfarkosten MetOp fran
EUMETSAT
drivs alla pa hojder av cirka 800 km. Rymdfarkosterna Proba-1, Proba-2 och SMOS fran
European Space Agency
observerar jorden fran en hojd av cirka 700 km. Jordobservationssatelliterna fran UAE, DubaiSat-1 och DubaiSat-2 ar ocksa placerade i omloppsbanor med
laga omloppsbanor
(LEO) och tillhandahaller satellitbilder av olika delar av
jorden
.
[
5
]
[
6
]
Aqua
ar satellit nummer 2 i det
NASA
-initierade projektet Earth Observing System. Aqua skots upp den
4 maj
2002
och har som syfte att studera den
hydrologiska cykeln
pa jorden. Den har en solsynkroniserad bana runt jorden pa en hojd av 705 km. Aqua har 6
sensorer
ombord:
Sensorerna som anvants i Agua-projektet ar:
- MODIS ? Moderate Resolution Imaging Spectro-Radiometer ? sensor med manga tillampningar for bade land, hav, molntacke och molnegenskaper.
- CERES ? Clouds and the Earth's Radiant Energy System ? mater
stralningsfloden
for att berakna jordens energibudget.
- AMSR/E ? Advanced Microwave Scanning Radiometer-EOS ? mater molnegenskaper, havsytans egenskaper och atmosfarens
temperatur
och
fuktighet
.
- AMSU ? Advanced Infrared Sounding Unit ? mater atmosfarisk temperatur och fuktighet
- AISR ? Atmospheric Infrared Sounder ? hyperspectral sensor som mater temperatur och fuktighet i atmosfaren, molnegenskaper och stralningsenergifloden.
- HSB ? Humidity Sounder for Brazil ? mater atmosfarisk fuktighet
Sensorerna overlappar i manga fall varandras anvandningsomraden vilket anvands for att korrigera for atmosfariska storningar.
Aqua har matten 16,7 × 8,0 × 4,8 m och vager 2934 kg.
Landsatprogrammet
ar det till dags dato langsta aktiva projektet for inhamtande av satellitbilder av
Jorden
. Hittills har sju satelliter skjutits upp, den forsta sa tidigt som
1972
och den senaste
2013
. Miljontals fotografier har tagits under arens lopp och anvands till bland annat forskning inom
ekologi
,
jordbruk
,
geologi
och
skogsbruk
.
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
,
Earth Observation Satellite
,
22 december 2023
.