Erosion pa en aker med vete nara Washington State University, USA.
Erosion
(fran
latin
ero'sio
notning) ar nednotning och transport av berg,
jord
eller annat material pa grund av mekanisk eller kemisk paverkan. Erosion kan till exempel orsakas av vind, rinnande vatten, vagor,
glaciarer
[
1
]
, gravitationsrorelser, levande organismer, men aven genom massrorelsernas materialtransport nedfor sluttningar. Till skillnad fran
vittring
sa forutsatter begreppet erosion att det aven sker en bortforsel.
Erosion ar en naturlig process. Den har tillsammans med de tektoniska processerna format jordytan. Pa manga stallen har manniskan paverkat den (jordbruk, avskogning, overbetning, vag- och jarnvagsbygge), vilket oftast inneburit en hogre erosionstakt, speciellt okad vinderosion.
Jorderosion kan medfora att odlingsyta och naringsamnen forsvinner. Detta kan leda till igenslamning av vattendrag, okad risk for oversvamningar men ocksa skador pa fisk och korallrev.
Erosion ar en utjamnande kraft (en exogen kraft), som "stravar" efter att jamna ut markytan, med ett
peneplan
som ett slutstadium.
Ett av de allvarligaste problemen nar det galler erosion som orsakas av rinnande vatten finns i Kina pa de centrala delarna av
Gula floden
samt i Yangtzeflodens ovre lopp. 1,6 miljarder ton sediment flodar varje ar fran Gula floden ut i havet. Sedimenten kommer ursprungligen fran vattenerosion i loss-plata regionen i nordvastra Kina.
Kina var forut ett lovskogrikt land, men nu ar det mesta av skogen skovlad for akermarkens skull. Man forsoker dock aterplantera skog for att motverka jorderosion.
Vattenerosion
forekommer saval i backar och floder som i sluttningar. En form av vattenerosion ar floderosion som innebar erosion av strandbrinkar eller djuperosion.
Vinderosion omfattar material med ett sandkorns storlek eller mindre. Vinderosionen har i manga omraden forstarkts kraftigt genom mansklig paverkan, bland annat i Mellanvastern i USA. Den sand som vinden for med sig kan sedan forma klippor. Avlagringar fran vinderosion benamns ofta
lossjord
.
I omraden med foga eller ingen
vegetation
kan vinden fora bort de losa jordavlagringarna och transportera dem langa strackor. Ett sammanhangande vegetationstacke kan i allmanhet forhindra detta, men overbetning av boskap, framfor allt
getter
, kan medfora att vinden far ett gott grepp. Da kan en
oken
uppsta och breda ut sig. Aven berg kan eroderas av vinden genom att sandpartiklar noter mot stenen och utholkar denna i oregelbundna skalformationer.
[
2
]
Makhtesh Ramon, Israel.
Massrorelser
omfattar
bergras
,
jordskred
,
jordkrypning
,
slamstrommar
, och
laviner
med transport av jord eller berg. Gemensamt for massrorelser ar att det ar snabba forlopp.
Eroderande kust pa
Krim
.
Vagerosion, aven kallad abrasion, sker vid strandlinjer, speciellt i samband med stormar och hoga vattenstand. Vagorna piskar pa bland annat klippor som sedan sakta nots ned.
Glacialerosion ar all notning, slipning, lossbrytning och upplockning av berg- och jordmaterial som sker genom inverkan av en glaciar eller inlandsis. En viktig form av den glaciala erosionen ar glacial abrasion, som uppstar i samband med att en glaciar glider over sitt underlag. Fastfrusna stenar och gruskorn i botten av glaciaren fungerar som slipmaterial. Hallytorna slipas jamna, ofta med tydliga slipspar i form av grunda, parallella repor, s.k. israfflor. Landskapet far mjukt rundade former, rundhallar. I kraftigt kuperade berglandskap, dar glacialerosionen utfors av dal- och nischglaciarer, uppstar skarpkantade bergsryggar (aretes), spetsiga bergstoppar (horn), djupa glaciarnischer (cirques) och U-formade dalar.
For att skydda omraden och anlaggningar mot erosion kan flera atgarder vidtas.