Flera ganger har kungorelser gjorts om andra naturliga satelliter till jorden , an manen . Flera kandidater har foreslagits men inga upptackter har bekraftats vetenskapligt. ^{[ 1 ]} Under 1800- och 1900-talet har vetenskapligt sokande genomforts, men mojligheten har ocksa blivit foremal for flera icke-vetenskapliga teorier och olika lurendrejerier. ^{[ 2 ]}

Fastan manen ar jordens enda kanda naturliga satellit, har flera jordnara objekt legat i banresonans med jorden. Dessa har ibland felaktigt kallats for jordens "andra", "tredje" eller "ovriga" naturliga satelliter. ^{[ 3 ]} Ibland har exempelvis kvasisatelliter som direkt kretsar kring solen ? i banresonans med jorden ? kallats for detta.

469219 Kamo?oalewa , eller 2016 HO3 , ar en asteroid som upptacktes den 27 april 2016, och kan vara den mest stabila bland dessa jordens kvasimanar . ^{[ 4 ]} Asteroiden kretsar runt solen, men verkar kretsa aven runt jorden. Den ar dock for avlagsen for att verkligen kunna raknas som naturlig satellit, eftersom den ar pa mellan 36 och 100 ganger manens avstand. ^{[ 5 ]}

Vissa sma solsystemsobjekt kan ocksa tillfalligt ga in i en omloppsbana kring jorden. Detta ar vetenskapligt bekraftat betraffande med 2006 RH120 vilket skedde 2006?2007. ^{[ 1 ]} Detta verkar ocksa ha varit fallet med WT1190F som upptacktes 2009 och som stortade over Sri Lanka den 13 november 2015. ^{[ 6 ]} Av allt att doma var det dock fragan om rymdskrot . ^{[ 7 ]}

Historik over hypotetiska manar [ redigera | redigera wikitext ]

Petits mane [ redigera | redigera wikitext ]

Forst att havda fyndet av en andra mane var den franske astronomen Frederic Petit vid Toulouse-observatoriet som 1846 rapporterade fyndet av en andra mane i elliptisk bana runt Jorden. Fyndet ska ha bekraftats av Lebon och Dassier vid samma observatorium och av Lariviere vid Artenac-observatoriet den 21 mars 1846. ^{[ 8 ]}

Petit foreslog att manens bana var elliptisk med en omloppstid av 2 timmar och 44 minuter, med apogeum pa 3570 km och perigeum pa 11,4 km. ^{[ 8 ]} Forslaget stoddes inte av hans kollegor. ^{[ 9 ]} En perigeumhojd pa 11,4 km skulle innebar att manen nadde langt ner i jordens atmosfar och till en hojd dar moderna flygplan befinner sig. Petit publicerade nya berakningar om sina observationer 1846 under 1861, med tillagg om hur denna mane paverkade rorelserna hos manen. ^{[ 8 ]}

Den amerikanske astronomen William Henry Pickering hade foreslagit att manen sjalv brutit sig loss fran jorden, varfor tanken pa en jordnara mane inte fanns langt borta. ^{[ 10 ]}

Petits mane kom att bli inspiration till Jules Vernes uppfoljare av Fran jorden till manen , science fiction-romanen Manen runt (1870).

Waltemaths mane [ redigera | redigera wikitext ]

1898 rapporterade den tyske astronomen Georg Waltemath att han hade lokaliserat ett system av sma manar som kretsade runt jorden. ^{[ 11 ]} Waltemath hade paborjat sitt sokande utifran hypotesen att det fanns nagot med gravitation som paverkade manens bana. ^{[ 12 ]}

Waltemath beskrev att en av manarna hade en ungefarligt avstand fran Jorden av 1 030 000 km och en diameter av 700 km, med en omloppstid av 119 dygn och en synodisk omloppstid av 177 dygn. ^{[ 8 ]} Waltemath havdade vidare att manen inte reflekterade tillrackligt med solljus for att kunna observeras utan teleskop, utom vid sarskilda tillfallen. Han gjorde atskilliga forutsagelser om sadana tillfallen. ^{[ 12 ]} "Ibland skiner den pa natten, som solen, men bara for nagon enstaka timme." ^{[ 12 ] [ 11 ]}

Den kanadensiske vaderexperten Ezekiel Stone Wiggins tillskrev den kalla varen 1907 effekterna av en andra mane, som han sa sig ha sett forsta gangen 1882. Han publicerade sina observationer I den amerikanska tidningen New-York Tribune 1884. Wiggins menade att manen var den troliga orsaken bakom den markliga solformorkelsen i maj det aret. Vidare att den formodligen var den ”gronaktiga manskara” som setts pa Nya Zeeland och senare i Nordamerika 1886, med en varaktighet pa ungefar en halvtimme varje gang. Wiggins menade att det var fragan om ”den andra mane” som Waltemath observerat 1898. ^{[ 13 ]}

Emellertid var det inga andra observatorer som kunde styrka iakttagelserna. Efter en forutsagelse som slog fel, om att manen skulle ga att se i februari 1898, kom uppgifterna att betvivlas pa allvar. ^{[ 8 ]}

I augustinumret 1898 av Science rapporterades att Waltemath hade skickat en rapport om ”en tredje mane” som han beskrev som wahrhafter Wetter und Magnet Mond , det vill saga en “riktig vader- och magnetmane”. ^{[ 14 ]} Denna mane skulle vara 746 km i diameter och narmare jorden an den andra mane han tidigare observerat. ^{[ 15 ]}

Ytterligare manar [ redigera | redigera wikitext ]

1918 havdade astrologen Walter Gornold, allmant kand som Sepharial , att han kunde bekrafta fyndet av en av Waltemaths manar. Han namngav manen till Lilith . Gornold havdade att Lilith var en “mork mane” som vanligtvis var osynlig, men som han hade kunnat se nar den passerade over solskivan. ^{[ 16 ]}

1926 publicerade den vetenskapliga tidskriften Die Sterne uppgifter om ett fynd den 24 maj 1924, som den tyske amatorastronomen W. Spill skulle ha gjort, av en andra mane i omlopp runt Jorden. ^{[ 11 ]}

I slutet av 1960-talet ska John Bargby ha observerat fler an tio sma naturliga satelliter i omlopp runt jorden. Detta kunde aldrig bekraftas. ^{[ 8 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Antijorden
• Kvasimane
• 2002 AA29
• 2010 TK7
• 3753 Cruithne
• Kordylewskimolnen

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , 24 september 2014 .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r Jorden Atmosfar Troposfaren ? Stratosfaren ? Mesosfaren ? Termosfaren ? Neutrosfaren ? Jonosfaren ? Exosfaren ? Magnetosfaren ? Homosfaren ? Heterosfaren Geografi Land Afrika ? Antarktis ? Asien ? Australien ? Europa ? Nord Amerika ? Syd Amerika Hav Norra ishavet ? Atlanten ? Indiska oceanen ? Stilla havet ? Antarktiska oceanen Geologi Jordskorpa ? Plattektonik ? Litosfar ? Manteln ? Astenosfar ? Karnan Historia Geologisk tidsskala ? Varldens historia Astronomi Midnattssol ? Polarnatt ? Polarsken Transit Solformorkelse ? Merkuriuspassage ? Venuspassage Manen ? Jordens ovriga naturliga satelliter Andra amnen Jordnara objekt  · Den bla parlan ? Jorduppgang ? Bleka bla pricken ? Jorden i fiktion Solsystemet