Jonbindning
ar den
kemiska bindningen
mellan tva
joner
, en positiv jon (
katjon
) och en negativ jon (
anjon
). Den idealiserade jonbindningen ar helt och hallet en
elektrostatisk attraktion
men forekommer aldrig i verkligheten, utan det finns alltid ett inslag av
kovalent bindning
. Jonbindningar forekommer oftast i kemiska foreningar som bestar av en
metall
och en
icke-metall
, som ar fallet med vanligt bordssalt,
natriumklorid
(NaCl). Det negativa jonslaget ar inte sallan
sammansatta joner
som
sulfatjoner
(SO
), men aven katjonerna kan vara sammansatta, till exempel
ammoniumjoner
(NH
4
+
).
Jonbindningar kan ocksa forekomma mellan laddade atomer eller grupper i
makromolekyler
som i ovrigt halls samman av kovalenta bindningar, till exempel
proteiner
. Man talar da om
saltbryggor
.
Bindningsenergier for nagra exempel pa olika bindningstyper
[
1
]
Bindning
|
Amne
|
Bindningsenergi
|
Bindningsenergi
|
|
|
kJ/mol
|
eV/atom
|
Jon-
|
NaCl
|
640
|
3,3
|
MgO
|
1000
|
5,2
|
Kovalent
|
Si
|
450
|
4,7
|
C (diamant)
|
713
|
7,4
|
Metall-
|
Hg
|
68
|
0,7
|
Al
|
324
|
3,4
|
Fe
|
406
|
4,2
|
W
|
849
|
8,8
|
van der Waals-
|
Ar
|
7,7
|
0,08
|
Cl
2
|
31
|
0,32
|
Vate-
|
NH
3
|
35
|
0,36
|
H
2
O
|
51
|
0,52
|
- ^
Callister, William (1997)
Materals Science and Engineering - An Introduction
, sid. 21, John Wiley & Sons, Inc: USA