John Jennings
, fodd
3 december
1729
i
Stockholm
, dod
14 december
1773
pa
Forsmarks bruk
, var en svensk
kopman
,
bruksagare
och
politiker
(
Hattpartiet
); ledamot av
sekreta utskottet
1760?1762 och 1769?1770. Jennings var bland annat en av pionjarerna bakom
bruksindustrin i Vasterbotten
.
Han var son till kommerseradet
Frans Jennings
, bordig fran
Irland
och den forste i den svenska
adelsatten
Jennings
, och till Maria Christina
Bedoire
, dotter till
Jean Bedoire den yngre
.
John Jennings uppfostrades i England. Efter familjens aterflyttning till Sverige tjanstgjorde han 1750?1753 vid
Livregementet
dar han avancerade till
ryttmastare
.
Efter denna period borjade han i sin fars fotspar bedriva affarer i stor skala. Han hade stor nytta av den kredit som han fick tillgang till via sin svarfar
Thomas Plomgren
, som i sin tur fatt den fran det maktagande Hattpartiet. Genom stora lan i
riksbanken
kunde Jennings kopa och anlagga en mangd
jarnbruk
, bland annat
Robertsfors bruk
och
Olofsfors
bruk. Hans goda kunskaper pa omradet gjorde att affarerna gick bra, och ledde till hans inval saval som fullmaktig i
Jarnkontoret
som till hans inval i
Vetenskapsakademien
[
2
]
ar 1756, som svensk ledamot nummer 153. Akademien tilldelade samma ar Jennings sin guldmedalj for forbattrad konstruktion av
masugnar
.
Fran 1752 till 1762 drev Jennings,
Robert Finlay
och
Jacob Graver
en "engelsk garfverii fabrique" med kungligt
privilegium
i kvarteret Asplunden pa
Kungsholmen
. Affarsiden var att garva oxhudar till sullader som garveriet skulle salja till Stockholms skomakare. Otillracklig efterfragan pa sullader och tillgang till ravaror gjorde dock att lonsamheten var dalig.
Jennings var aven mycket intresserad av
kanalbyggnader
. Han fick bland annat riksbankens styrelse att ansla 300 000
daler kopparmynt
for att bygga
Trollhatte slussverk
.
Vid 1760?1762 ars
riksdag
borjade han aven aktivt delta i det politiska livet. Han tjanstgjorde dar som Hattarnas
skattmastare
. Som en formogen man bidrog han med pengar som stod till partiet. Redan har deltog han i sekreta utskottet. Vid 1769 ars riksdag deltog han mycket aktivt med att aterfora Hattarna till makten. Vid
frihetstidens
sista riksdag blev han mycket haftigt angripen av den valkande
ekonomiske
forfattaren
Anders Nordencrantz
. Denne havdade att Jennings genom sina finansoperationer framkallat den ekonomiska oredan i riket.
[
3
]
Jennings skrev utforliga forsvarstal som aven publicerades 1772. En sarskild deputation fran alla fyra
standen
tillsattes for att undersoka anklagelserna, men undersokningen avbrots av
Gustav III
:s
statskupp
.
Jennings fick
hovmarskalks
namn 1770. Han gifte sig 1753 med
Hedvig Sofia Plomgren
, som levde 1734?1780.
Fadern Frans Jennings kopte 1742
Skanelaholms
gods i Skanela socken i Uppland. Ar 1753 instiftades det som fideikommiss for atten Jennings. Efter faderns dod 1754 blev John Jennings dess innehavare. Han eftertraddes 1773 av sin son Frans, fodd 1759, dod ogift 1798.