Johan Graan
Fodd	1610 [ 1 ] Skelleftea forsamling [ 2 ] , Sverige
Dod	1679 [ 2 ] [ 1 ] Jakob och Johannes [ 2 ] , Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsattning	Ambetsman
Befattning
Landshovding i Vasterbottens lan (1653?1679) [ 2 ] Landshovding i Osterbottens lan (1654?1668) Landshovding i Osterbottens lan (1669?1674)
Maka	Elisabeth Bure [ 2 ]
Redigera Wikidata

Johan Gerhardsson Graan , fodd i borjan av 1600-talet i Skelleftea socken , dod 1679, var landshovding i Vasterbottens och periodvis aven Osterbottens lan . Han adlades med bibehallet namn, Graan .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Johan Graan var son till en same , kyrkoherden Gerhardus Jonae i Skelleftea forsamling , och Bureattlingen Brita Andersdotter Grubb. ^{[ 3 ]} Modern var svagerska till arkebiskopen Nicolaus Olai Bothniensis . Antagligen studerade Johan Graan vid Gavle trivialskola . 1626 inskrevs han vid Uppsala universitet , dar han 1635 blev magister ; efter utlandsstudier i tyska Leiden promoverades han till juris utriusque doktor . Han blev assessor i Svea hovratt 1642 och adlades 1645 med namnet Graan . ^{[ 4 ]} Namnet antogs efter faderns bostalle Gran i Skelleftea . ^{[ 3 ]}

Ar 1653 utsags Johan Graan till landshovding i Vasterbottens lan, som under perioder av hans ambetstid administrerades tillsammans med Osterbotten . Perioderna 1654?1668 och 1669?1674 var Graan landshovding ocksa i Osterbotten. Aren 1660?1664 bodde Graan i Kronoby , i ovrigt i Umea och Tornea . Graan bevakade noggrant kronans intressen i Osterbotten, vilket bland annat ledde till aterkommande fejder kring grevskapet Korsholm och Wasa . Hauptman Botvik Hook pa Korsholm skrev efter en tvist i Abo hovratt 1670 angaende Johan Graan, som var en fruktad motstandare i juridiska sammanhang: "Gud nade den for honom kommer". ^{[ 5 ]}

Den 15 juni 1668 avskedades han for "sitt ambetes efterlatenhet", men fick senare upprattelse da entledigandet ansags ha varit utan grund. ^{[ 6 ]}

Johan Graan lat iordningstalla landsvagen langs kusten fran Umea till Lulea sa att den 1668 blev framkomlig for hast och vagn. Tidigare hade man sommartid fatt rida pa privat vag eller fardas med bat. ^{[ 7 ]}

Johan Graan var gift tva ganger; dels med Christina Jakobina von Struan (fullstandigt namn Christina Jacobina Jacobsdotter Robertson of Struan adliga atten nr A 231) och dels, fran 1645, med Elisabeth Bure, dotter till Jonas Bure av adelsatten Bure (adlig .

Kartlaggningen av Lappmarken [ redigera | redigera wikitext ]

Johan Graan hade goda kunskaper om Lappmarken och ideer om hur den skulle kunna utvecklas. Ar 1670 sande han en skrivelse till rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie , ledaren for Karl XI :s formyndarregering , och vackte tanken att Kungl. Maj:t skulle verka for att oka omradets befolkning. Landshovdingen hade namligen lagt marke till att det fanns ganska manga platser med grasvaxt och lovskog i lappmarkerna, platser som skulle kunna utnyttjas for att foda upp andra djur an renar och dar svenska bonder saledes skulle kunna fa sin utkomst. Innan det kunde bli aktuellt med nagon svensk kolonisation var det emellertid nodvandigt att uppratta en jordebok over lappmarkerna, ”hwilket annu aldrigh under nagon Konungh eller Regerningh skiedt ahr”.

Visserligen upprattade lappfogden varje ar en uppbordslangd med namn pa alla skattebetalande samer, men det hade aldrig gjorts nagon forteckning over de land och vatten som varje same brukade. Det innebar att om en same dog eller flyttade kunde myndigheterna inte utse nagon annan att ta over det tomma landet och bli ny skattebetalare. I stallet kunde det handa att en same som bodde i narheten borjade bruka omradet utan myndigheternas kannedom och utan att betala skatt for det. Inte heller visste myndigheterna vilka resurser som fanns inom respektive land, om skattesatserna var rimliga eller ifall det kanske fanns land som kunde delas mellan flera skattebetalare. An mindre fanns det nagon kunskap om vilka platser som kunde vara lampliga for bonder.

I sin skrivelse till De la Gardie berattade Johan Graan att han sjalv hade rest till Lycksele socken vid arsskiftet 1669?1670, nar alla samer fanns forsamlade dar, och latit lappfogden Ægidius Otto och underlagmannen Jakob Jakobsson Grubb fraga ut samerna om deras land och fiskevatten. Resultatet hade blivit en forteckning som visserligen inte motsvarade Graans vision om en jordebok utformad pa nagorlunda samma satt som i ovriga riket, men som dock visade att projektet var fullt genomforbart. Motsvarande forteckningar borde darfor tas fram for ovriga lappmarker.

Men inte nog med det: landshovdingen framholl att det var ”hognodigdt” att lata en lantmatare mata upp hela lappmarken. Forst da skulle kronan fa tillracklig kunskap om det samiska markutnyttjandet och om platser lampliga for svensk bosattning. ^{[ 8 ]}

Graans ideer foll i god jord hos den lappmarksintresserade De la Gardie. Genom ett brev daterat den 28 februari 1671 beviljade Kungl. Maj:t ekonomiska medel for att kartlagga lappmarkerna och deras resurser. Samma ar sande Johan Graan ut lantmataren Jonas Persson Gedda och notarien Anders Olofsson Holm pa en expedition genom Ume lappmark . Resultatet blev en karta och en detaljerad beskrivning av denna lappmark. ^{[ 9 ]}

Parallellteorin [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan Umea lappmark blivit kartlagd skrev Johan Graan anyo till Kungl. Maj:t. Nu lanserade han det som brukar kallas for parallellteorin, namligen att samer och nybyggare skulle kunna leva sida vid sida i lappmarkerna, utan att stora varandra, eftersom de utnyttjade olika resurser. Visserligen skulle de samer som var bosatta pa platser som befunnits vara lampliga for nybyggen fa flytta pa sig, men de borde inte ha nagra svarigheter att hitta andra boplatser. Om nybyggare flyttade in i lappmarkerna, utan att den samiska befolkningen minskades, skulle kronan fa okade skatteintakter. Med en fast svensk befolkning skulle omradet ocksa lattare kunna forsvaras mot yttre fiender. Som formaner for att locka nybyggare foreslog Johan Graan ett antal skattefria ar och darefter skatt pa samma niva som lappskatten, samt standig frihet fran knektutskrivning .

Graans skrivelse overlamnades till den ”kommission om Lappmarkens population” som under nagra ar varit verksam i huvudstaden. Kommissionen anslot sig till Graans uppfattning, och resultatet blev det kungliga plakatet av den 27 september 1673 angaende lappmarkernas bebyggande, det som vanligen kallas for lappmarksplakatet . Detta undertecknades av Karl XI men atergav nastan helt och hallet Johan Graans forslag. Han fick darmed ett avgorande inflytande pa den fortsatta utvecklingen i lappmarkerna. ^{[ 9 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Bohman Nils, Dahl Torsten, red (1946). Svenska man och kvinnor: biografisk uppslagsbok. 3, G-H . Stockholm: Bonnier. Libris 53802  

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Leo Nyholm :  Johan Graan i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969)