Jiddisch
??????
Talas i	Israel   USA
Region	Mellanostern , Europa och USA
Antal talare	ca 800 000 (4 milj. inkl. andrasprakstalare
Sprakfamilj	Indoeuropeiska sprak Germanska sprak Vastgermanska sprak Hogtyska sprak Tyska Centraltyska Jiddisch
Skriftsystem	Hebreiska alfabetet
Officiell status
Sprakmyndighet	YIVO de facto
Sprakkoder
ISO 639 ?1	YI
ISO 639 ?2	YID
ISO 639 ?3	?
SIL	YID

Jiddisch (??????/ yidish eller ?????/ idish , bokstavligen 'judiskt'), tidigare kallat judetyska , ar ett germanskt sprak som talas som modersmal av omkring 800 000 ^{[ 1 ]} judar i hela varlden.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Spraket uppstod under 1000-talet i det omrade som sedermera blev Tyskland . Strax fore andra varldskriget talades det globalt av cirka 11 miljoner (2/3 av alla judar), men Forintelsen innebar en minskning till cirka 5 miljoner talare. Darefter har mangden talare av spraket fortsatt att minska, bland annat pa grund av migration till Israel , dar efterfoljande generationer i forsta hand kommit att tala hebreiska . ^{[ 1 ]} Forutom de modersmalstalande bedoms ytterligare cirka tre miljoner manniskor kunna tala spraket. Jiddisch ar ett av flera judiska sprak och ett av de minsta nationella minoritetsspraken i Sverige . Namnet jiddisch betyder judiska. Andra judiska sprak ar t.ex. hebreiska,  ladino  och arameiska .

I Sverige borjade jiddisch att anvandas pa 1600?talet men forst i slutet av 1700?talet uppstod en mer kontinuerlig anvandning. Fore andra varldskriget hade lander som Polen , Ukraina , Ryssland , Belarus , Litauen , Lettland , Moldavien och Rumanien en hog andel jiddischtalande. Genom emigration har jiddisch brett ut sig till USA , Argentina och Sydafrika . ^{[ 2 ]}

Spraket [ redigera | redigera wikitext ]

Jiddisch ar en forening mellan tva frammande  sprakfamiljer . Spraket finns i flera dialekter och skrivs med det  hebreiska alfabetet . Idag talas jiddisch av fyra miljoner manniskor och i stader som New York , Jerusalem , Antwerpen och Montreal ar jiddisch ett vardagssprak .

I jiddisch ingar dels de traditionella judiska spraken hebreiska och arameiska, men aven grekiska och judiska dialekter. ^{[ 3 ]}

Fonologi [ redigera | redigera wikitext ]

Vokaler [ redigera | redigera wikitext ]

	Framre	Mitten	Bakre
Sluten	?		?
Mellanoppen	?	?	?
Oppen	a

Kalla: ^{[ 4 ]}

Konsonanter [ redigera | redigera wikitext ]

	Bilabial	Labiodental	Alveolar	Postalveolar	Palataliserade	Velar	Glottal
Klusil	p | b		t | d		t? | d?	k | g	?
Nasal	m		n		n?	ŋ
Tremulant			r~?				?
Frikativ		f | v	s | z	? | ?	s? | z?	χ | ?	h
Approximant					j
Lateral approximant			l		?

Kalla: ^{[ 4 ]}

Sprakets namn och skrift [ redigera | redigera wikitext ]

Sprakets ursprungliga namn var lashon-ashkenaz (????-??????? = " ashkenaz-sprak "), fran det datida judiska namnet for detta omrade, och benamndes aven taytsh (?????), en variant av tiutsch , beteckningen pa spraket som for ovrigt talades i den regionen (nutidens Deutsch , tyska ). I dagligt tal kallades spraket for ?????-???? ( mame-loshn = " modersmal ") for att sarskilja det fran ???? ????? (Loshn-hakodesh = "det heliga spraket") hebreiska och arameiska . Benamningen jiddisch anvands i litterara sammanhang men kom i bruk forst under 1700-talet. I likhet med andra judiska sprak som saknar slaktskap med hebreiska , som ladino (judeo-spanska) och dzhidi (judeo-persiska), skrivs jiddisch med en egen variant av det hebreiska alfabetet .

Grammatik [ redigera | redigera wikitext ]

Eftersom jiddisch och hogtyska har ett gemensamt ursprung liknar de bada spraken varandra i grammatisk uppbyggnad. Till exempel anvander jiddisch ett nagot forenklat fyrkasussystem och verbbojningen liknar ocksa tyskans. Daremot avviker jiddisch syntax markant fran hogtyska da ordfoljden tamligen strikt foljer monstret subjekt-objekt-verb .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Jiddisch ar baserat pa medelhogtyska , framfor allt da medel rhenlandska , men inneholl redan fran borjan ett tydligt inslag av ord fran hebreiskan och arameiskan . Allteftersom sprakomradet spreds osterut absorberades aven vasentliga mangder slaviska sprakelement . Detta ledde med borjan under 1300-talet till en dialektal delning mellan vastjiddisch och ostjiddisch. Den senare delades darefter vidare i nord-, central-, och sydostjiddisch. ^{[ 5 ]}

Tidigt under 1900-talet inleddes forsok till att standardisera jiddisch rattstavning . Detta ledde till en modern standardjiddisch, som till storsta del baserades pa den nordostliga dialekten som talades i Litauen ? Litvish . Detta accepterades sa smaningom i pedagogiska sammanhang, men hade ingen markbar effekt pa den dialektala variationen i vare sig dagligt tal eller litterara sammanhang forutom att satta igang en debatt som alltjamt pagar ^{[ 6 ]} om huruvida nagon form av standardisering var behovlig och hur den i sa fall ska utformas. Det storsta antalet jiddischtalare tillhor den centrala dialektgruppen, Poylish , foljt av den sydostra Ukrainish . Vastjiddisch betraktas idag som utdott. ^{[ 7 ]}

Nar flera osteuropeiska stader under 1600- och 1700-talet utvecklades till centra for judiskt liv, blev jiddisch det dominerande spraket for en stor del av Osteuropas judar. Det betraktades som ett vardagssprak, till skillnad fran hebreiskan som forblev spraket for religiosa studier. Darfor kom den sekulara judiska kultur som uppstod att anvanda sig av jiddisch. Under 1800-talet borjade detta utvecklas till att omfatta en litteratur som i alla avseenden kunde jamforas med den som skrevs pa mer allmant erkanda "kultursprak". Till de "tre stora" klassiska jiddischforfattarna raknades Schalom Jakob Abramovitj , Sholem Aleichem och Isaac Leib Peretz . ^{[ 8 ]} En annan viktig forfattare fran mellankrigstiden ar Sholem Asch , som fortsatte att publicera pa jiddisch efter andra varldskriget .

Fran sent 1800-tal spreds jiddisch till USA som ett resultat av judisk migration och i New York utvecklades en jiddischsprakig dagspress med en omfattande upplaga (som existerar annu idag fast med den dagliga utgivningen numera reducerad till veckovis). Inom den sionistiska rorelsen debatterades livligt om jiddisch eller den nyskapade moderna hebreiskan skulle bli det officiella spraket.

Antalet jiddischtalande okade fram till andra varldskriget och 1935 uppskattades spraket talas av omkring 10,7 miljoner manniskor varlden over, varav over 63 procent fanns i ostra Europa, ^{[ 9 ]} framst Litauen , Polen , Ukrainska SSR och Vitryska SSR . I Ukrainska SSR, Vitryska SSR och Judiska autonoma lanet i Sovjetunionen var jiddisch dessutom officiellt sprak.

Eftersom den tyska ockupationen av Polen och vastra Sovjetunionen omfattade de omraden dar jiddisch var som livskraftigast, innebar forintelsen av Osteuropas judar 1941?1944 att hela den sammanhangande jiddisch-varlden ocksa utplanades, sa nar som pa mindre ortodoxa grupper och invandrarsamhallen utanfor Europa. ^{[ 10 ]}

Jiddisch betraktas oftast som ett sprak pa vag att do ut, med hog medelalder bland primartalarna. Det fortlever dock bland vissa ortodoxa grupper i USA och Israel (som inte anvander hebreiska i vardagliga sammanhang). Aven om dessa ar relativt begransade till antalet, haller de pa att vaxa genom en hog nativitet. Ett intresse for att bevara jiddischkulturen har ocksa gjort att allt fler lar sig jiddisch for att ateruppta den egna spraktraditionen, respektive som ett frammande sprak. Spraket fick fornyad uppmarksamhet nar den jiddisch-sprakige forfattaren Isaac Bashevis Singer tilldelades Nobelpriset i litteratur 1978. Den israeliska sangerskan Chava Alberstein har spelat in ett flertal folksanger pa jiddisch. Bland filmer pa spraket kan namnas Menashe .

Status som sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Finland [ redigera | redigera wikitext ]

Jiddisch, mer specifikt dess nordostra dialekt, var pa 1880-talet modersmal for nastan alla judar i Finland. Tyskan hade stor paverkan pa jiddisch som anvandes i Finland. Anvandningen av jiddisch i Finland minskade pa 1900-talet, anda till ar 1930 sade bara sju procent av judarna i Finland att de anvande jiddisch som talsprak. Jiddisch hade fatt en lag status saval bland judarna som bland de ovriga finlandarna. Numera anvands jiddisch inte langre i Finland, aven om 24 procent av finlandska judar ar 2003 sade att de kan och 40 procent att de forstar jiddisch.

Judiska autonoma lanet [ redigera | redigera wikitext ]

Judiska autonoma lanet etablerades 1934 i davarande Sovjetunionen med jiddisch som officiellt sprak.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Jiddisch ar sedan 2000 ett av Sveriges officiella minoritetssprak . Den svenska minoritetsprakskommitten rekommenderade i sitt betankande att jiddisch inte skulle fa status som minoritetssprak (SOU 1997:192). Regeringen valde dock att ga emot kommittens forslag, vilket ocksa fick stod av riksdagen. Darmed blev jiddisch erkant som ett extraterritoriellt minoritetssprak i Sverige, vilket betyder att sprakets anvandare till skillnad fran till exempel tornedalsfinskans inte kan knytas till nagot avgransat geografiskt omrade. Som ett resultat av jiddischs stallning som minoritetssprak har Lunds universitet fatt regeringens uppdrag att bedriva undervisning och forskning i spraket. ^{[ 11 ]}

Uppskattningen av antalet talare varierar mellan 2 000 och 6 000 personer enligt de olika sammanstallningar och enkater som gjorts i Sverige. Bland dessa ingar personer som inte ar modersmalstalare och vars kunskaper i jiddisch kan variera mellan "bra eller mycket bra" och att bara kunna enstaka ord. Modersmalstalare av jiddisch i Sverige anses vara nastan uteslutande aldre individer, manga av dem invandrare under efterkrigstiden fram till 1960-talet. Utifran enkater om sprakkunskaper i jiddisch inom svenska judiska forsamlingar, antalet invandrade judar och andelen jiddischtalande inom judiska befolkningar i andra lander har lingvisten Mikael Parkvall uppskattat antalet modersmalstalare av jiddisch i Sverige till 750?1500 talare. ^{[ 12 ]}

Ukrainska folkrepubliken [ redigera | redigera wikitext ]

Jiddisch var officiellt sprak i Ukrainska folkrepubliken (1917?1921). ^{[ 13 ]}

USA [ redigera | redigera wikitext ]

Den judiska migrationen till USA bestod till en borjan av judar med sefardisk bakgrund, vilka inte hade jiddisch som modersmal. Det var inte forran vid mitten av 1850-talet som jiddischtalande borjade emigrera till USA, och som jiddisch etablerades som ett minoritetssprak. Framfor allt utgjordes den jiddischtalande minoriteten av ashkenaziska judar fran Central - och Osteuropa . Vidare har den jiddischtalande sprakminoriteten under 1900-talet fortsatt att vaxa i antalet talare, vilket mojliggjorts av en aktiv isolationsprocess inom olika ortodoxt judiska grupperingar. ^{[ 15 ]}

Under 1900-talet har flera olika jiddischtalande bosattningar vaxt fram i USA dar jiddisch utgjort majoritetsspraket. Framfor allt har framvaxten av judiska bosattningar uppkommit i New York .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Kerbel, Lennart; David Peter (2005). Jiddisch-svensk-jiddisch ordbok . Bromma: Megilla-forlaget. Libris 9996894 . ISBN 91-89340-26-4 (inb.)  
• Weinreich, Uriel (1971) (pa engelska). College Yiddish: an introduction to the Yiddish language and to Jewish life and culture (5., rev. ed.). New York: YIVO Inst. for Jewish Research. Libris 30135  
• Zuckerman, Marvin S.; Herbst Marion, Kerbel Lennart, David Peter, Waltman Manja (2006). Jiddisch 2000: larobok for alla (2., omarb. uppl.). Bromma: Megilla-forlaget. Libris 10131801 . ISBN 91-89340-29-9  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wiktionary har ett uppslag om kategori:Jiddisch .
  Ordbok
• Judetyska i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
• Dovid Katz: Yiddish (The YIVO Encyclopedia of Jews in Eastern Europe) (engelska)
• Om jiddisch hos Skolverkets Tema modersmal
• Jiddischkurs (pa tyska)
• Yiddishland - Lista over geografiska namn pa jiddisch
• Sprakkurs pa Jiddisch (i USA)
• Di Velt fun Yidish: Audio Stories
• Jiddisch pa Lunds universitet
• Sveriges jiddischforbund