Jazzpiano ar ett samlingsnamn for de tekniker som pianister anvander nar de spelar jazz . I forlangningen kan ordet hanvisa till samma metoder pa alla klaverinstrument . Pianot har varit en integrerad del av jazzens uttrycksmedel sedan starten, bade som solo och i ensembleuppsattningar . Dess roll ar en av de mest mangsidiga, framst beroende pa instrumentets kombinerade melodiska och harmoniska karaktar.

I ett mindre jazzband kan det liksom gitarr och vibrafon framst svara for ackord snarare an enbart enstaka toner. Av denna anledning ar det ocksa ett viktigt verktyg i att forsta jazzteori och arrangemang for jazzmusiker och kompositorer .

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Pianot spelar en viktig roll i jazzens historia redan fran borjan. En av jazzens rotter, ragtime ar ren pianomusik, en av de andra, bluesen , fann efter en omvag som barrelhouse piano och boogie-woogie , likasa sin vag in i jazzhistorien som pianomusik.

Om pianot i borjan av jazzens historia ganska naturligt upptradde som soloinstrument - marschorkestrar kom ju utan piano, sa utvecklade det sig over tiden allt mer som ett ackompanjerande och ensembleinstrument.

Som en del av jazzbandet var ett piano inom jazztraditionen huvudsakligen for att frambringa rytm och harmonisk differentiering. Med dess hjalp blev rytmkanslan fran kontrabas eller bastuba och gitarr / banjo fordubblad. Med swingen overlamnade pianisten allt mer takt och komp at trummisen och basisten. Aven om medlemskapet i rytmsektionen var begransande, kunde pianisten i ett storband, liksom Count Basie med att spela ut ett enda udda ackord, pa sa satt antyda kommande ackordfoljder. Samtidigt behandlades dock pianisten i ensemblen allt tydligare som jamlik med solisterna, och pianot fick som foljd darav mer och mer av blasarnas melodiforing. ^{[ 1 ]}

Boogie-woogien var ett sidospar av swingen med rotter i jumpblues och rhythm and blues med sangaren Louis Jordan som lokomotiv. Egentligen var boogien med sina typiska vansterhandsfigurer en solouppvisningsstil for pianojazz , som uppstod pa "rent parties" i Chicago . Boogie-woogiens svang och basgangar lag till grund for rocken , med en intensiv period, dar Pete Johnson , Meade Lux Lewis , Albert Ammons och en rad andra kreativa pianister figurerade. Denna varade till att Ray Charles , Little Richard och Jerry Lee Lewis slog igenom och Rock'n'Roll stod pa egna ben. Detta har boogien fortsatt att gora, vilket aven svenska foretradare som Charlie Norman och Robert Wells visat.

Redan pa 1940-talet hade det mekaniska pianot delvis ersatts i jazz av elektromekaniska instrument. Pa den tiden hade Earl Hines ett Storytone-elektriskt piano som han bade spelade och gjorde upptagningarna med. Vid slutet av 1950 kom musiker som Ray Charles och Sun Ra att bereda marken for anvandning av elpianon . Joe Zawinul experimenterade med ljud av olika klaviaturinstrument: For sin "Mercy, Mercy, Mercy" anvande han ett Wurlitzer-piano , medan "Country Preacher" spelades in pa Fender Rhodes , pa vilket han da astadkom ett slagverkslikt ljud. ^{[ 2 ]} I uppfoljningen forbattrade sarskilt inom jazz fusion E-pianon, synthesizers och andra keybord klangbilden. I dag ar pianot ett av manga online klaverinstrument i jazz.

Tekniker [ redigera | redigera wikitext ]

Voicing av jazzackord ar en av byggstenarna for att lara sig jazzpiano. Jazzpianospel anvander alla desamma ackord som finns i vasterlandsk konstmusik , som dur , moll , hojda och sankta, olika septima -ackord, nona och sa kallade fargade toner. Den andra skickligheten av betydelse ar att lara sig spela sa att det " svanger ". Nasta steg ar improvisation - hitta pa passande melodifoljder omedelbart. Detta kraver enorm kansla och skicklighet och man maste kunna sin vag runt pianot.

Pianistens roll - solo eller olika avsnitt i uppforandet av ensemblespel - paverkar ocksa den teknik som kravs.

Soloframtradande [ redigera | redigera wikitext ]

En av de viktigaste sakerna i jazzpiano ar att halla rytmen och kanna latstilen sa bra att det blir som en andra natur. Men solo jazzpiano innebar ytterligare ett grundlaggande problem. Pianisten maste na tre fundamentala mal. Dessa tre faktorer bidrar till den komplimang som ibland ges till en mycket bra pianist, att han "later som tva eller fler katter (musiker) som spelar tillsammans." Detta ar ett allmant intryck, som dock tar sig olika form, till exempel om Dave McKennas ”sound” ar det kant som "trehands swing ":

1) Ge en tydlig, svangig puls. Detta kan provas genom att skapa ett anslag av takten med hoger hand strax efter ett svagare slag med vanster hand. Syftet med detta ar att imitera en cymbal , eller en vandrande bas , eller bada.

Medan manga jazzpianister av vana gor detta med tva hander, kan det ocksa uppnas enbart med vansterhanden genom att imitera en basists svagare ton, precis innan han slar en del av basgangens toner.

Pianot som instrument erbjuder solister oandliga valmojligheter. Man kan anvanda basregistret for att spela ett ostinato -monster, likt de som finns i boogie-woogie eller en melodisk basgang som imiterar just gangen av en uppratt stabas. I en stil som kallas stride piano vaxlar vanster hand snabbt position pa taktslagen mellan enskilda oktavtoner i basregistret och ackord i tenorregistret . Detta sker aven i mer synkoperade varianter. Den hogra handen kommer ofta spela melodiska linjer, men kan aven spela harmonik .

I ensemblespel [ redigera | redigera wikitext ]

Pianots roll i samband med ensemble-ackompanjemang har gradvis forandrats fran en takthallande roll bestaende av repetitiva vansterhandsfigurer till en mer flexibel roll, dar pianisten fritt kan valja att interagera med solisten med bade korta och ihallande ackord och melodiska fragment. Denna form av ackompanjemang kallas komp .

Pianot har alltid intagit en ledande roll inom jazzen. I borjan spelade svarta jazzmusiker ragtime pa pianot. Allt eftersom jazz genren utvecklades, flyttades pianot in i, vad som kom att kallas rytmsektionen i ett jazzband.

Kvintcirkeln [ redigera | redigera wikitext ]

Kvintcirkeln ar inte bara ett utmarkt pedagogiskt cirkulart schema inom musikteori och stod for att modulera mellan olika tonarter. Viktig teknik kan nas genom att kvintcirkeln aven ger tips om lampliga ackordfoljder for melodier i allmanhet.

Stilbildande pianister [ redigera | redigera wikitext ]

Virtuosa jazzpianister , sasom Oscar Peterson eller Chick Corea , behover inte ha bidrigit till den utveckling av jazzpianot som foljt jazzens utveckling. Manga har dock bidragit pa olika satt:

• Jelly Roll Morton , som knot ihop de historiska foregangarna som minstrel och gatubandens arkaiska jazz med piano ragtime a la Tony Jackson till New Orleans -jazzen bade som solist och orkesterledare.
• James P. Johnson , utvecklade Mortons stride -teknik i Harlem och gjorde uppmarksammade blues -ackompanjemang till Bessie Smith . Hans Carolina Shout anses ha varit ett mastarprov for swingpianister .
• Fats Waller utvecklade stride - och jazzpianostilarna ytterligare under 1930-talet.
• Earl Hines oktavlopningar machade val Louis Armstrongs trumpetspel och loste pianot fran tidig rag - och stride -teknik och forebadade swingen.
• Count Basie anses vara en av de mest ekonomiska pianisterna i jazzhistorien, genom det satt pa vilket han visste hur man skapar spanningar mellan de ofta vitt utspridda enskilda tonerna. Basie influerades av pianisterna Johnny Guarnieri eller John Lewis. ^{[ 3 ]} Initialt spelade Basie mer och snabbare och orienterade sig mot boogiepianisten Pete Johnson fran Kansas. Basie uppfattade sig allt mer som underhallare och var tekniskt inte den basta pianisten.
• Duke Ellington forde fran pianot "dialoger" med sin swing-orkester och skapade talrika "klassiska" jazzkompositioner for detta instrument. For honom blev pianot ett overgripande "instrument" for orkesterledning.
• Teddy Wilson inforde ett lattsamt och elegant pianoelement i 1930-talets Combo-jazz och Benny Goodmans band. ^{[ 4 ]} .
• Art Tatum ar fortfarande den oovertraffade virtuosen i 1930-talets stride -stil och oppnade nya mojligheter till arr for swingpianot .
• Thelonious Monk hor med sina rytmiska forskjutningar och deras oregelbundna klangstrukturer liksom Herbie Nichols till de mest originella pianisterna inom jazzens bebop -era. Pianister som Randy Weston och Mal Waldron hor till efterfoljarna. ^{[ 5 ]}
• Bud Powell overforde Charlie Parkers saxofonhantering till pianot pa 1940-talet och myntade det rytmiska ackompanjemanget inom bebopen som "kompet". Han var en av bopens bast utbildade pianister, vars karriar dock kraftigt begransades genom en skallskada tidigt (1947).
• Horace Silver utvecklade Powells arv vidare mot ett funk- och soul-orienterat tungt rytmiskt spelsatt i sin kvintett, ofta etiketterat som hardbop . ^{[ 5 ]}
• Dave Brubeck ar den mest framtradande pianistfortradaren for cool jazz fran 1950-talet, vars kvartettexperiment med exotiska taktarter satt spar.
• Lennie Tristano tog sig vissa av frijazzens harmoniska friheter pa sitt eget originella satt redan runt tio ar i forvag. ^{[ 6 ]}
• Bill Evans ar jazzens romantiker som forde in klassisk europeisk harmonik och kansla for form. Han revolutionerade genren pianotrio. Bill Evans Trio var med Scott LaFaro och Paul Motian den forsta trion, dar varje instrument skulle kunna tilldelas ledningen. LaFaro spelar aven langs sadana linjer, som han fraserade melodiskt och rytmiskt oberoende av sin stodfunktion. ^{[ 7 ]}
• Keith Jarrett har vidareutvecklat Bill Evans lyriska spelsatt och fort den helt improviserade solokonserten till nya hojder.
• Cecil Taylor har faststallt standarder for den fria energetiska gruppimprovisationen.
• McCoy Tyner var pa 1960- talet medlem av John Coltranes Quartet. Senare album med solospel fran 1970-talet ar exempel pa vital, innovativ jazz som varken ar jazz fusion eller frijazz . 1975 kom en skiva, dar Tyner spelar cembalo och celesta , sallan horda instrument i jazz-sammanhang. Tyner anges ofta som en stor influens for manga yngre jazzmusiker. ^{[ 8 ]}

• Bengt Hallberg och Jan Johansson ar tva svenska foretradare som gjort sig internationellt kanda for en skandinavisk jazzpiano-dimension.

Noter och referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Referenslitteratur [ redigera | redigera wikitext ]

Stilutveckling

• Joachim-Ernst Berendt; Das große Jazz-Buch von New Orleans bis Jazz Rock. Mit ausfuhrlicher Diskographie. (1. Auflage 1953) 5., fullstandigt omarbetad och aktualiserad upplaga, Fischer-TB.-Verlag, Frankfurt am Main (1990). ISBN 3596229804
• Billy Taylor; Jazz-Piano: A Jazz History. Brown Publishers, Dubucque (Iowa) (1983). ISBN 0-697-09959-8 (englisch)

Jazzpianister

• Leonard S. Lyons; The Great Jazz Pianists: Speaking of Their Lives and Music. Da Capo Print, New York (1989). ISBN 0306803437

Teknik

• Klaus Ignatzek; Die Jazzmethode fur Klavier 1: Voicings - Akkorde - Begleitung. Schott Musik International, Mainz (1995). ISBN 3-7957-5140-3
• Mark Levine; The Jazz Piano Book , Sher Music Co., California/USA (1989). ISBN 0-9614701-5-1 : Intro i hur man gor.
• Philipp Moehrke; Jazz Piano - Improvisations Concepts. Wichtige Improvisationsmuster und daran orientierte Ubungen. AMA-Verlag. ISBN 3-89922-024-2

• Nolgard, Daniel; Jazzpiano , Bo Ejeby forlag (2004). ISBN 978-9188316394 : Intro i hur man gor.
• Randy Halberstadt; Metaphors For The Musician : Tar upp flertalet aspekter av jazzpiano.
• Luke Gillespie; Stylistic II/V7/I Voicings For Keyboardists : Tacker in alla kompstilar.
• Hal Galper; Forward Motion av : Hur man nalkas jazz-frasering.
• Riccardo Scivales; Jazz Piano: The Left Hand (Bedford Hills, New York, Ekay Music, 2005): Alla vansterhandstekniker i jazzpiano (aven historik), med hundratals exempel.
• David Berkman"; The Jazz Musician's Guide to Creative Practicing": Problemlosare for jazz improvisation med fokus pa piano, med humor.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Weekly Piano - Pianoimprovisationer
• Piano Jazz - Marian McPartland 's program pa National Public Radio
• Learn Jazz Piano - Scot Ranneys sida om jazzpiano
• How to Improvise Around the Circle of Fifths Video som forklarar kvintcirkeln och hur den kan anvandas for att improvisera jazzpiano med
• DailyImprov.net - solo piano improvisation Exempel pa olika improvisationstekniker for jazzpiano .