Jan Sigurd Baalsrud
, fodd 13 december
1917
i Kristiania (
Oslo
), dod 30 december
1988
i
Kongsvinger
,
Norge
, var en norsk instrumentmakare och motstandsman under
andra varldskriget
.
Baalsrud flyttade fran Oslo till
Kolbotn
i borjan av 1930-talet, dar han levde fram till 1950-talet. Han utexaminerades som instrumentmakare 1939. Under
den tyska invasionen av Norge
1940 deltog han som sergeant i strider i
Østfold
. Han flydde senare till Sverige och internerades i
Filipstad
.
Baalsrud blev kvar i Sverige som norsk flykting efter att de ovriga norrmannen fatt aterga till det ockuperade Norge sommaren 1940. Han var da kurir mellan Norge och Sverige for brittiska legationen i Stockholm. Under hosten 1940 greps han av svensk polis och domdes till fangelse for spioneri. Ar 1941 utvisades han fran Sverige, och tog sig via Sovjetunionen, Afrika och USA till England, dar han anslot sig till
Kompani Linge
.
Baalsrud ar mest kand for sin dramatiska flykt fran Rebbenesøya i
Karlsøy
(da Helgøy kommun) till Sverige under varen 1943, efter ett misslyckat landstigningsforsok med fiskefartyget MK "Bratholm I", som hade kommit fran
Shetland
(Operation Martin Rod)
. Rebbenesøy ar belaget pa
Ringvassøya
norr om
Tromsø
. Uppdraget var att organisera sabotagegrupper langs kusten. Dessutom hade de med sabotageutrustning, som skulle anvandas for att forstora tyska forlaggningar pa Bardufoss.
Medan baten den 29 mars 1943 lag i Toftefjord pa den nordostra sidan av Rebbenesøy angavs gruppen ombord av en handelsman sa att de overraskades av en tysk patrullbat som skickats till platsen. Lingemannen gick da i jollen och sankte "Brattholm". Vid explosionen sjonk aven jollen, och de som var ombord fick simma i land. En man skots pa plats och en sarades och dog pa vag till Tromsø. En annan avled senare pa St. Elisabeth Hospital i Tromsø for skador han hade lidit genom tortyr. De atta andra fordes till Tromsø dar de forhordes och torterades av tyskarna innan de avrattades pa Grønnasens skjutfalt den 2 april 1943. Baalsrud var den enda som lyckades fly, barfota och sarad.
Baalsrud overlevde tack vare manga hjalpare langs med flyktvagen, som vardade honom och forde honom bit for bit mot friheten. Han adrog sig svara koldskador i fotterna och fick delvis dras pa slade genom brant bergig terrang i
Manndalen
i
Kafjords kommun
. Efter att han i over tva manader pa flykt gomt sig for ockupationsmakten kom han till Sverige den 1 juni 1943. Pa grund av de skador som han adrog sig blev han delvis forlamad och kom aldrig tillbaka i aktiv tjanst. Efter kriget arbetade han som instrumentbyggare. Vid Baalsruds dod blev han, pa egen begaran, begravd i Manndalen.
[
3
]
[
4
]
Baalsrud blev ordforande i Krigsinvalideforbundet och blev for sina insatser utsedd till hedersmedlem i foreningen 1964. Han fick
St. Olavs
medalj med ekegren, Deltagarmedaljen och
Haakon VII
:s 70-arsmedalj, samt blev utsedd till medlem av
Order of the British Empire
(MBE).
Baalsrudmarschen foljer Jan Baalsruds 200 km langa flyktvag under en veckas tid varje ar. Ar 2008 invigdes Jan Baalsrud plats i Kolbotns centrum. Flera bocker, filmer och TV-program har dramatiserat Baalsruds upplevelser under andra varldskriget. Mest kand ar den Oscarsnominerade filmatiseringen
Nio liv (film)
fran 1957 av
Arne Skouen
med
Jack Fjeldstad
som Baalsrud. Ar 2016 spelade filmaren
Harald Zwart
in filmen
Den tolfte mannen
med
Thomas Gullestad
som Baalsrud.
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
norska Wikipedia (bokmal/riksmal)
,
tidigare version
.