Ivan Buturlin
Ivan Buturlin
, fodd
1661
och dod
1738
, var en
rysk
militar.
Buturlin, som var av en gammal militarslakt, intradde tidigt i armen, avancerade snabbt och blev 1687 premiarmajor och instruktor vid ett av
Peter I:s
"lekregementen", som under hans medverkan omdanades till Rysslands forsta moderna infanteriregemente, det ryktbara Preobrazjenskijgardet. Vid statskuppen 1689 spelade han en viss roll, och blev kort darpa overste och 1700
generalmajor
. I
slaget vid Narva
blev han svensk fange, forsokte forgaves rymma och blev forst 1710 utvaxlad. 1711 forsvarade han Ukraina mot
Krimtatarerna
, 1712 kommenderade han i
Kurland
och 1713-14 deltog han som generallojtnant i finska kriget. I
slaget vid Storkyro
kommenderade han det ryska infanteriet, och i
sjotraffningen vid Hangoudd
samma ar var han
Apraxins
narmaste man. I februari 1716 fick han befalet over en infanteristryka, som fran
Libau
skulle foras till
Kopenhamn
for att delta i den planerade landstigningen i Skane. Han avseglade i april ombord pa en galareskader till
Rostock
, men kom pa grund av landstigningsplanens uppgivande inte att utratta nagot av betydelse. 1721 blev han verklig general, och deltog i
Persiska kriget 1722-23
. Han stod hogt i gunst hos
Katarina I av Ryssland
och utnamndes 1725 till senator, men efter hennes dod 1727 blev han pa
Mensjikovs
anstiftan invecklad i en hogforraderiprocess, berovad nastan alla sina gods och levde i ett slags forvisning i byn Kruttsy i Vladimirska guvernementet till sin dod.