- For andra betydelser, se
Ito (olika betydelser)
.
- Det har ar en artikel om en person med
japanskt
personnamn; It? ar
familjenamnet
.
It? Hirobumi
(伊藤博文), fodd
16 oktober
1841
i
Hagi
, dod
26 oktober
1909
, var en
japansk
furste
och
statsman
. Han var Japans forste
premiarminister
(och den 5:e, 7:e och 10:e).
It? Hirobumi var det officiella namnet, enligt gammaljapansk sed antaget vid intradet i kejsarens tjanst i stallet for tidigare enskilda namn. It?s slaktnamn var ursprungligen Hayashi, hans personnamn Risuke som barn, Shunsuke som fullvuxen. Han foddes som
samuraj
(adlig
vasall
) under
daimyoatten
Mori av
Choshu
, upptogs jamte sin far, vars ende son han var, genom
adoption
i atten It?. Sin forsta uppfostran fick han i en skola, som grundlades och leddes av
Yoshida Sh?in
, en av den japanska reformrorelsens tidigare malsman. Vid 16 ars alder tradde han i tjanst hos en av furstendomets inflytelserikaste storman, Kuruhara, som jamte sin frande
Kido Takayoshi
vasentligen bestamde dess politik vid den avgorande krisens utbrott.
It? tillhorde salunda i sin ungdom en krets av adelsman som i opposition mot
Tokugawa
-regeringen i
Edo
stravade att avvarja det hotande vasterlandska framlingsvaldet genom den kejserliga maktens aterupprattande med stod av militara och politiska hjalpmedel efter europeiska monster. Under de pagaende haftiga partistriderna lyckades han 1863, trots det annu gallande forbudet mot utrikes resor, med sin narmaste lansherres goda minne och med bitrade av en engelsk kopmansfirma i
Nagasaki
smyga sig ombord pa ett dess fartyg och efter ankomsten till London forvarva livligare och djupare intryck av Europas makt och bildning.
Men redan aret darpa, nar en konflikt utbrutit emellan hans lansherre (
daimy?
) och de frammande makterna, atervande It? till Japan och sokte pa diplomaternas anmodan forgaves avrada fran de valdsatgarder som ledde till det forodmjukande nederlaget vid
Shimonoseki
(1864). Sedermera anfortroddes han flera viktiga underhandlingsuppdrag inom de olika partiernas inbordes forvecklingar, och att han tillvunnit sig de ledande mannens fortroende sarskilt pa grund av sin bekantskap med vasterlandska forhallanden, framgar darav, att han omedelbart efter
Meijirestaurationen
1868 med hog offentlig rang tjanstgjorde som tolk vid de frammande sandebudens forsta audiens hos
kejsaren
och utnamndes till guvernor i den for framlingarnas handel oppnade hamnstaden
Kobe
. 1869 kallades han till Tokyo som narmaste bitrade at finansministern och 1870 skickades till Amerika for studier angaende myntvasendets reglering.
It? (staende till hoger) med Iwakura-ambassaden
Genom att tillstyrka
guldmyntfotens
och
metersystemets
antagande gav It? uppslaget till senare finansiella och ekonomiska reformer. Aven byggandet av de forsta jarnvagarna i Japan (
Tokyo
-
Yokohama
och
Kobe
-
Osaka
, fullbordade 1872) foretogs delvis pa hans initiativ, och hans andel i det samtida politiska omdaningsarbetet anses ha varit av stor betydelse, aven om han officiellt annu inte framtradde i forsta ledet. Han deltog i
Iwakura Tomomis
stora ambassad till
Amerika
och
Europa
(1871-73) som en av dess formellt underordnade, men i verkligheten mest betydande medlemmar. Efter aterkomsten verkade han i flera ar dels som
minister for allmanna arbeten
, dels som
inrikesminister
och i andra befattningar for Japans nationella och intellektuella kulturutveckling. Efter
Satsumaupproret
1877, i vars dampande han verksamt deltog, vaxte hans inflytande oavbrutet, sedan det forsta reformskedets fornamsta statsman, Kido och
Okubo Toshimichi
, ungefar samtidigt bortgatt.
Efter det kejserliga loftet av 1881 om sammankallandet av en riksdag uppdrogs at It? att ombesorja utarbetandet av den nya forfattningen. For detta andamal foretog han under de foljande aren studieresor i Europa, da han aven bevistade
Alexander III
:s kroning i Moskva 1883 kort fore sin hemfard. Som forarbeten till forfattningens inforande ombildades adelsorganisationen 1884, da It? utnamndes till greve, departementalstyrelsen 1885, da han utnamndes till premiarminister, avensom riksradet 1888, vars president han saval da som flera ganger efterat blev efter sin avgang fran andra hoga ambeten. Som utomordentlig ambassador hade han aven 1885 avslutit den viktiga Koreatraktaten med Kina. Efter grundlagens publikation februari 1889 och riksdagens sammankallande november samma ar blev Ito overhusets forste president.
Som premiarminister stod han i spetsen for regeringen 1892-96, liksom under kortare tider 1898 och 1900-01. I denna egenskap forberedde och genomforde han
kriget med Kina
, varunder han aven forhandlade med
Li Hongzhang
om
Shimonosekifordraget
(1895). Men aven da han inte innehade nagon ministerplats, utovade han i viktiga fall pa grund av kejsarens fortroende ett maktigt inflytande, dels i overensstammelse med gamla japanska traditioner som en av de "aldre statsmannen", (
Genr?
) dels som ledamot av riksradet enligt den nya forfattningen. Forsoken att infora ett parlamentariskt regeringssatt motarbetade It? bade som grundlagstolkare och som stiftare av en sarskild "konstitutionell forening" (
Seiy?kai
) i motsats till de tavlande parlamentspartierna (1900).
Under sin vistelse i
Kina
1898 utan egentligt regeringsuppdrag torde han ha understott
Guangxu
-kejsaren i hans forsok att inleda en reformpolitik efter Japans foredome. Som icke-officiell underhandlare forberedde han avslutandet av det japansk-engelska forbundet 1902. Aven under forvecklingarna och kriget med
Ryssland
ingrep han utan formlig ambetsanstallning kraftigt i de politiska arendena, sarskilt genom avslutandet av traktaten med
Korea
i
Seoul
(mars 1904), och hans fortjanster vitsordades offentligen genom att han upphojdes till furstligt stand (efter det kinesiska kriget hade han blivit utnamnd till
markis
).
Efter
freden i Portsmouth
1905 genomforde It? som kejsarens hogste representant i Korea (februari 1906-juni 1909) detta rikes ombildning till ett japanskt lydland. Han mordades av en koreansk attentatsman 26 oktober 1909 i
Harbin
vid ett mote med en rysk beskickning.
[
Redigera Wikidata
]
- ^ [
a
b
]
Bibliotheque nationale de France
,
BnF Catalogue general :
oppen dataplattform
, Hirobumi It?,
licens
: oppen licens.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Dalibor Brozovi? & Tomislav Ladan,
Hrvatska enciklopedija
, lexikografiska institutet Miroslav Krle?a, 1999,
ISBN 978-953-6036-31-8
, Ito Hirobumi.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Encyclopædia Britannica
, Ito Hirobumi, last: 9 oktober 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Brockhaus Enzyklopadie
, Hirobumi It?.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
c
d
]
?閣制度と?代?閣
(pa japanska), Kantei,
las online
, last: 3 juli 2019.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
大?位菊花章頸飾?大?位菊花大綬章受章者一?
(pa japanska),
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
The London Gazette 27397, s. 295.
[kalla fran Wikidata]