Israeliska bosattningar
avser samhallen och jordbruksenheter pa mark som ar
ockuperad
av staten
Israel
och befolkad av israeliska medborgare. Bosattningarna har oftast uppforts med politiskt, militart och finansiellt stod av den israeliska regeringen. Efter
Sexdagarskriget
1967 ockuperade Israel
Sinaihalvon
,
Gazaremsan
,
Vastbanken
(inklusive
Ostra Jerusalem
) och
Golanhojderna
. Sinaihalvon aterlamnades till
Egypten
aren 1974-1982, medan bosattningarna pa Gazaremsan utrymdes 2005.
Gilo
, Ostra Jerusalem
Pisgat Ze'ev
, Ostra Jerusalem
Katzrin
, Golanhojderna
Bosattarrorelsen var till en borjan ideologiskt motiverad. Grupper av israeliska judar ville aterbefolka de antika omradena
Judeen
och
Samarien
(dagens
Vastbanken
) och/eller forhindra skapandet av en palestinsk stat. Till en borjan var detta inte uppmuntrat av Israels regering, men regeringen tog efter hand storre och storre hansyn till faktum att allt fler bosattningar fanns etablerade.
Pa 2020-talet ar de flesta bosattare snarare motiverade av ekonomiska och praktiska skal. Bland annat ar mark generellt billigare an i Israel.
[
1
]
[
2
]
[
3
]
Bosattningar pa Vastbanken, 2012.
Pa Vastbanken, utover i
Ostra Jerusalem
, fanns det 328 423 bosattare ar 2011.
[
4
]
42 procent av Vastbanken ar under bosattningarnas kontroll
[
forklaring behovs
]
.
[
5
]
21 procent av area for bebyggelsens pa bosattningarna ar pa privatagd palestinsk mark.
[
forklaring behovs
]
[
5
]
I Ostra Jerusalem fanns det 198 629 bosattare ar 2010.
[
4
]
Israels regeringar har sedan Israels annektering av Ostra Jerusalem 1967 forsokt
[
kalla behovs
]
skapa demografiska och geografiska forutsattningar som ska hindra framtida forsok att utmana Israels beharskande av staden. Omkring 58 procent av Jerusalems invanare lever pa mark som annekterades 1967. Israelerna har med olika medel forandra balansen mellan israeler och palestinier inom staden: att isolera Ostra Jerusalem fran Vastbanken, att diskriminera vid exploatering av mark och vid byggande och rivning av hus, att aterkalla medborgarskap for palestinier som levt utomlands i sju ar eller som inte kan bevisa att deras livscentrum finns i Jerusalem, samt att snedfordela budgetarna for de tva delarna.
[
6
]
Trots dessa atgarder har den arabiska befolkningen mangdubblats sedan Israels overtagande av Ostra Jerusalem, vilket lett till att den arabiska befolkningen fortfarande ar i majoritet
[
nar?
]
.
Pa
Golanhojderna
fanns det 20 347 bosattare ar 2011.
[
4
]
Golanhojderna har annekterats av Israel, men detta har inte erkants av det internationella samfundet, som fortsatt betraktar Golanhojderna som syriskt territorium ockuperat av Israel.
Bosattningarna i
Gazaremsan
utrymdes 2005. Da fanns det 7 826 bosattare.
[
4
]
De judiska bosattningarna ar till stor del lankade till Israel eller med varandra med vagar (”by pass roads”), som palestinierna inte far anvanda eller passera. Ett av de problem som bosattningarna skapar ar att dessa vagar skar av Vastbanken i separata delar och darmed forsvarar palestinierna rorelse och transporter.
[
7
]
Rapporter fran FN-organ och olika manniskorattsorganisationer liksom statliga israeliska utredningar har uppmarksammat och riktat skarp kritik mot att israeliska bosattare begar overgrepp palestinier. Israel
anklagas for att inte fullgora sina plikter och skydda den palestinska civilbefolkningen mot bosattarnas attacker.
[
8
]
Israelisk bosattningspolitik, inkluderat bosattningar i Jerusalem, bryter mot ett antal internationella overenskommelser:
Haagkonventionen
fran 1907, fjarde
Genevekonventionen
fran 1949, vilken Israel har signerat, och flera FN-
resolutioner
.
Haagkonventionen 1907 ? Artiklar rorande privat egendom
[
redigera
|
redigera wikitext
]
- Artikel 46: Privat egendom kan inte bli konfiskerad.
- Artikel 55: Den ockuperande staten ska endast betraktas som administratorer av fast egendom i de ockuperade territoriet.
- Artikel 56: Kommuners egendom, aven statlig egendom, ska betraktas som privat egendom.
- Artikel 49: Den ockuperande makten ska inte deportera eller forflytta delar av sin egen civilbefolkning in i det territorium den ockuperar.
- Artikel 53: Det ar forbjudet att forstora offentlig eller privat egendom pa ockuperad mark.
- Resolution 252 (21 maj 1968) Uppmanar Israel att upphava alla atgarder som andrar Jerusalems status.
- Resolution 446 (22 mars 1979) Faststaller att Israels policy att etablera bosattningar pa arabiskt territorium ockuperade sedan 1967 saknar juridisk giltighet.
- Resolution 465 (1 mars 1980) Uppmanar Israel att avveckla de existerande bosattningarna och upphora att etablera, planera och uppfora nya bosattningar.
[
9
]
- Resolution 471 (5 juni 1980) Uppmanar aterigen alla stater att icke forse Israel med sadan assistans som kan anvandas i samband med bosattningarna pa ockuperad mark.
- Resolution 476 (30 juni 1980) Aterupprepar att med vald ta territorium ar otillatligt; att andra de fysiska, geografiska, demografiska och historiska egenskaperna pa ockuperad mark, vilket Israel gor, ar otillatet och utgor ett flagrant brott mot fjarde Genevekonventionen.
- Resolution 478 (20 augusti 1980) Forkunnar Israels tillagg till dess Basic Law angaende annektering av Ostra Jerusalem som ogiltig och uppmanar Israel att respektera fjarde Genevekonventionen.
- Resolution 54/78 (22 februari 2000) Aterbekraftar att fjarde Genevekonventionen ar applicerbar i de ockuperade palestinska omradena, inklusive Jerusalem, och i det ockuperade syriska Golan. Man overvager den skadliga effekt som Israels bosattningspolitik, -beslut och -aktiviteter har pa fredsprocessen i Mellanostern. Man aterbekraftar att de israeliska bosattningarna i de palestinska omradena, inklusive Jerusalem, och i det ockuperade syriska Golan, ar illegala och ett hinder for fred och ekonomisk och social utveckling. (Antagen med 149 roster mot 3, med 3 nedlagda).
- Resolution 54/230 (22 februari 2000) Aterbekraftar principen om den permanenta suveranitet som folk under utlandsk ockupation har over sina naturresurser. Uttrycker sin oro over Israels, den ockuperande maktens, exploatering av naturresurserna i de ockuperade palestinska omradena, inklusive Jerusalem, och andra arabiska territorier ockuperade av Israel sedan 1967. Medveten om den extra skadliga ekonomiska och sociala effekt som de israeliska bosattningarna har pa de palestinska och andra arabiska naturresurserna, speciellt vad galler konfiskeringen av land och den tvingade omdirigeringen av vattenresurserna. Uppmanar Israel, den ockuperande makten, att inte exploatera; orsaka forlust av eller utarma; eller satta i fara naturresurserna i de ockuperade palestinska omradena, inklusive Jerusalem, och i det ockuperade syriska Golan. (Antagen med 145 roster mot 3, med 6 nedlagda).
FN:s manniskorattsrad
antog 22 mars 2012 en resolution om att utreda hur israeliska bosattningar pa den ockuperade Vastbanken inkraktar pa palestiniernas manskliga rattigheter. Resolutionen uppmanar ocksa Israel att konfiskera bosattarnas vapen och stoppa bosattarnas vald mot palestinier. USA rostade som enda land emot resolutionen.
[
10
]