Irving Fisher

Fran Wikipedia
Irving Fisher
Fodd 27 februari 1867 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]  ​eller ​ 7 februari 1867 [ 4 ]
Saugerties , USA
Dod 29 april 1947 [ 5 ] [ 1 ] [ 2 ]
New York [ 5 ] , USA
Begravd Evergreen Cemetery, New Haven, Connecticut [ 6 ]
Medborgare i USA
Utbildad vid Yale University
Sysselsattning Nationalekonom , statistiker , uppfinnare
Befattning
President
Arbetsgivare Yale University
Noterbara verk kvantitetsteorin
Utmarkelser
Josiah Willard Gibbs-forelasningen (1929)
Fellow of the Econometric Society (1933) [ 7 ]
Fellow of the Institute of Mathematical Statistics (1938) [ 4 ]
Namnteckning
Redigera Wikidata
Theory of interest as determined by impatience to spend income and opportunity to invest it , 1930

Irving Fisher , fodd 27 februari 1867 , dod 29 april 1947 , var en amerikansk nationalekonom som bland annat skapade Fisherhypotesen och Fishers separationsteorem .

Fisher studerade forst matematik och fysik och blev larare i matematik vid Yale University samt bitradande professor i samma amne 1893. Efter studieresor i Europa 1893-94 agnade sig emellertid Fisher at nationalekonomin, overtog 1895 en lararbefattning i detta amne och var fran 1898 professor i nationalekonomi vid Yale. I Fishers omfattande produktion kan markas en stark paverkan fran den osterrikiska gransnytteskolan och Eugen von Bohm-Bawerk . Fisher visade en sjalvstandig med gransnytteteoretisk installning till kapitalbegreppet i The nature of capital and income (1906) och i den skarpsinniga The rate of interest (1907). Hans egna mest vagande insatser torde ligga pa penningteorins omrade. I The purchasing power of money (1912) inte bara fordjupade Fisher kvantitetsteorin utan framlade aven ett forslag till penningvasendets stabilisering. En sjunkande prisniva leder till en stegring av penningens varde. Denna vardestegring ville Fisher undvika genom att lata dollarn motsvara en minskad kvantitet guld, "compensated dollar". Fisher agnade sig aven at utarbetandet av indexsystem och framlade resultaten av sina undersokningar i The making of index numbers (1922) och Mathematical investigations in the theory of value and prices (1925). Fran 1923 publicerade Fisher sitt eget prisindex, som fran 1927 utarbetades av det av Fisher ledda Index Number Istitute. Fisher gjorde sig aven kand som en varm anhangare av spritforbudet och forsokte aven med statistiska uppgifter visa, att forbudet innebar en stark okning av produktiviteten hos USA:s naringsliv. Aven som praktisk affarsman gjorde Fisher en insats. Han var bland annat direktor for ett foretag som exploaterade ett av honom sjalv uppfunnet kortsystem. Fisher var 1896-1910 redaktor for Yale review . Bland hans ovriga skrifter marks Elementary principles of economics (1913), Stabilizing the dollar (1920), samt Theory of interest (1930).

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , las online , last: 10 oktober 2015, licens : oppen licens. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] Encyclopædia Britannica , Irving Fisher, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ SNAC , Irving Fisher, las online , last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ [ a b ] Scientific Legacy Database , Institute of Mathematical Statistics, las online , last: 16 december 2022. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ [ a b ] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Фишер Ирвинг”, Большая советская энциклопедия  : [в 30 т.] , tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 28 september 2015. [kalla fran Wikidata]
  6. ^ Find a Grave , las online . [kalla fran Wikidata]
  7. ^ las online , www.econometricsociety.org , last: 6 april 2023. [kalla fran Wikidata]