Irans ekonomiska ryggrad ar olje- och naturgastillgangarna , som finns framst i sydvast vid Persiska viken . Reserverna ar bland de storsta i varlden, men inrikespolitisk oro och kriget mot Irak lamslog oljeproduktionen och sjunkande varldsmarknadspriser har undergravt Irans ekonomi. Oljan, som till 1973 kontrollerades av utlandska ( brittiska och amerikanska ) intressen, svarar anda for mer an 90 % av exporten. Med hjalp av oljeinkomsterna och utlandska investeringar inledde shahen pa 1970-talet en snabb industriutbyggnad och modernisering av samhallet, men motte kritik for att han gav kvinnor rattigheter och stramade at prasternas inflytande.

Efter revolutionen 1979 brot den shiamuslimska regimen med vastvarlden. Naringslivet nationaliserades och centralstyrdes hart, men stagnerade efter en tid. Landets alderdomliga jordbruk , som sysselsatter mer an 1/3 av befolkningen, har forsummats och man maste importera stora mangder livsmedel. Framst produceras vete , ris , socker , bomull , frukt och dadlar . Boskapsskotseln ar viktig ( getter och far ). Landet har sedan gammalt ett hogtstaende konsthantverk, bl.a. tillverkning av mattor. ^{[ 1 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Irans ekonomi .
  Bilder & media