Internationell privatratt omfattar i vid mening samtliga rattsregler som styr internationella forbindelser mellan enskilda. Den internationella privatratten bygger pa lagstiftning och rattspraxis i varje enskilt land. Den internationella privatratten bestar namligen i grunden av rent inhemska rattsregler som kompletterats av EU -lagstiftning och konventioner .

Internationell privatratt har inte samma betydelse i samtliga medlemsstater. I tysk och portugisisk ratt, till exempel, omfattar den endast lagvalsregler. I andra rattssystem, liksom det svenska, omfattar den aven regler om internationell domsratt och erkannande och verkstallighet av utlandska domar i vissa fall. Genom EU-lagstiftningen och konventionerna blir rattsreglerna inom EU successivt alltmer lika.

Problem [ redigera | redigera wikitext ]

Det ar framforallt tre problem man soker losning pa.

1. Vilket lands domstolar ska losa tvisten? Detta brukar benamnas domsratt ( jurisdiktion ). "Ratt forum " betyder den domstol dar talan ska eller kan vackas. Den domstolen betecknas ofta som behorig domstol.
2. Vilket lands lag ska tillampas? Detta brukar benamnas lagval. Lex causae betecknar den lag som enligt lagvalsreglerna tillampas i det enskilda fallet. Lex fori ( domstolens lag ) betecknar lagen i domstolslandet. En allman regel ar att om domstolen inte kanner innehallet i lex causae sa utgar den fran att innehallet ar detsamma som i lex fori. Part i rattegangen eller hans ombud har alltid ratt att havda att lex causa har viss lydelse och det blir da domstolens sak att prova aven detta i den pagaende rattegangen. Lex loci delicti ( lagen pa den ort dar en skadevallande handling har intraffat ) tillampas oftast i skadestandsmal . Rattegangsforfarandet bestams nastan alltid av lex fori, oberoende av vilket lands lag som ska tillampas pa sjalva saken (lex causae).
3. Hur kan dom som meddelas i ett land exekveras i ett annat land? Domen kan i princip bara verkstallas i det land dar domen eller avgorandet meddelades. Om verkstallighet ska kunna verkstallas i annat land kravs i allmanhet exekvatur i det andra landet for att verkstallighet ska kunna ske dar. Med exekvatur avses ett sarskilt beslut att domen far verkstallas. Att en dom verkstalls innebar att den genomdrivs, om nodvandigt med tvangsmedel, till exempel med hjalp av kronofogdemyndigheten eller polisen .

Vissa enhetliga regler har dock faststallts i internationella konventioner och i EG :s rattsakter. Genom dessa regler forsoker man undvika att domstolar i tva eller flera lander anser sig behoriga, enligt sina egna internationellt privatrattsliga regler och meddelar olika domar i samma tvist. 2008 ars Romkonvention om tillamplig lag for avtalsforpliktelser , som upprattades av davarande Europeiska ekonomiska gemenskapen , innehaller enhetliga lagvalsregler for avtalsforhallanden.

Internationell privatratt [ redigera | redigera wikitext ]

Svensk ratt [ redigera | redigera wikitext ]

Den svenska internationella privatratten har genomgatt och genomgar en stor omvandling genom EG-ratten . De hittillsvarande svenska reglerna om tillamplig lag for avtalsforpliktelser, i huvudsak bestaende av 1980 ars Romkonvention, vilken sedermera har ersatts av Forordning nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillamplig lag for avtalsforpliktelser, den s.k. Rom I-forordningen . Av Rom I-forordningen, vilken ar direkt tillamplig lag i Sverige, gar att utlasa vilket lands lag som skall vara tillamplig vid avtalsforpliktelser med internationella inslag i de fall da parterna inte har avtalat annat.

Brysselkonventionen om domstols behorighet och om verkstallighet av domar pa privatrattens omrade galler som lag i Sverige enligt Lag (1998:358) om Brysselkonventionen. ^{[ 1 ]}

Den 1 mars 2002 kompletterades den av den sa kallade Bryssel I-forordningen i vilken domstolars behorighet, samt erkannande och verkstallande av domar, nar det galler privatratt regleras.

Den grundlaggande principen ar att talan ska vackas vid domstol i det medlemsland dar svaranden bor.

Undantag galler for

• avtal (som i allmanhet vacks vid domstolen pa uppfyllelseorten for den forpliktelse som talan avser),
• underhallsskyldighet, som i allmanhet kan vackas vid domstolen pa den ort dar den underhallsberattigade ar bosatt,
• skadestand utanfor avtalsforhallanden, som vacks vid domstolen i den ort dar skadan intraffade samt
• konsumenttvister, dock inte om de har anknytning till yrkesverksamhet.

Bryssel I-forordningens bestammelser om domstols behorighet vid konsumenttvister har ansetts tillampliga pa en tvist med anledning av ett avtal om utbildning. ^{[ 2 ]}

Den sa kallade Rom II-forordningen har redan utfardats och tillampas fullt ut fran och med den 11 januari 2009 . Den modifierar vasentligt den i Sverige hittills radande oskrivna lex loci delicitiregeln, inte minst genom att infora speciella kollisionsregler for bland annat produktansvar , otillborlig konkurrens , konkurrensbegransningar, miljoskador , immaterialrattsintrang och kollektiva stridsatgarder pa arbetsmarknaden .

Forordningen infor ocksa helt nya kollisionsregler avseende obehorig vinst , tjanster utan uppdrag ( negotiorum gestio ) och oaktsamhet vid ingaende av avtal ( culpa in contrahendo). Pa sakrattens omrade aktualiseras numera bland annat fragan om den negativa svenska installningen till, i enlighet med utlandsk ratt skapade sakerhetsratter (till exempel agarforbehall) inte utgor ett med EG-ratten oforenligt indirekt handelshinder.

EG-ratten paverkar ocksa erkannande i Sverige av utlandska bolag. ^{[ 3 ]}

Den sa kallade Bryssel II-forordningen galler fragor om skilsmassa och barn i internationella situationer inom EU . Av forordningen framgar vilken medlemsstats myndigheter, som far besluta i fragorna. Den reglerar ocksa hur ett beslut i en medlemsstat kan erkannas och verkstallas i en annan medlemsstat. En ny Bryssel II-forordning borjade tillampas den 1 mars 2005 . Den nya forordningen galler alla avgoranden om foraldraansvar . Den galler for hela EU utom for Danmark . Fragor om foraldraansvar handlar om vardnad , boende, umgange eller en tillfallig placering av barnet utanfor det egna hemmet samt om bortforande av barn. ^{[ 4 ]}

Den nya Bryssel II-forordningen ska kompletteras enligt en lagd proposition Kompletterande bestammelser till den nya Bryssel II-forordningen. ^{[ 5 ]}

Haagkonventionen 1996 handlar om barns rattigheter och kommer sannolikt att inkorporeras med svensk ratt. ^{[ 6 ]}

Verkstallighet av utlandska domar [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudregeln ar att utlandska domar inte erkanns och verkstalls i Sverige . Det finns emellertid ett antal EU-forordningar samt internationella konventioner, vilka Sverige har tilltratt, som medfor att avgoranden som meddelats i en annan stat kan verkstallas i Sverige pa samma satt som en svensk dom. Inte bara domstolsavgoranden kan verkstallas, utan aven i manga fall skiljedomar, officiella handlingar och forlikningar infor domstol.

Exempel pa sadana internationella rattsakter ar

• Konventionen den 27 september 1968 om domstols behorighet och verkstallighet av domar pa privatrattens omraden, kallad Brysselkonventionen. ^{[ 7 ]}
• Brysselkonventionen haller pa att fasas ut eftersom pa domar dar det rattsliga forfarandet har inletts i ursprungslandet efter den 1 mars 2003 ska Bryssel I-forordningen tillampas istallet.

• Radets forordning (EG) nr 44/ 2001 av den 22 december 2000 om domstols behorighet och om erkannande och verkstallighet av domar pa privatrattens omrade, kallad Bryssel I-forordningen. ^{[ 8 ]}

• Lag med kompletterande bestammelser till Bryssel II-forordningen ^{[ 9 ]}

• Konvention om domstols behorighet och om verkstallighet av domar pa privatrattens omrade upprattad i Lugano den 16 september 1988, kallad Luganokonventionen, vilken sedan 1992 galler som lag i Sverige. ^{[ 10 ]} . Luganokonventionen ar tillamplig pa domar som har meddelats i nagon av EFTA:s medlemsstater.

Verkstallighet av nordiska domar [ redigera | redigera wikitext ]

• Lag (1977:595) om erkannande och verkstallighet av nordiska domar pa privatrattens omrade. ^{[ 11 ]}
• Lag om andring i lagen (1970:375) om utlamning till Danmark, Finland, Island eller Norge for verkstallighet av beslut om vard eller behandling. SFS 2008:448 ( lagen.nu )

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• En sammanfattning av 1980 ars Romkonvention kan man lasa pa EU :s webbsida.
• Lag ( 1992:794 ) om Luganokonventionen har inkorporerat konventionen till svensk ratt.
• Lag ( 2006:74 ) med kompletterande bestammelser om domstols behorighet och om erkannande och internationell verkstallighet av vissa avgoranden.
• Lag ( 1997:191 ) med anledning av Sveriges tilltrade till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.
• Lag ( 1973:943 ) om erkannande av vissa utlandska aktenskapskillnader och hemskillnader.

Fransk ratt [ redigera | redigera wikitext ]

Fransk internationell privatratt har inte kodifierats. Bestammelserna aterfinns darfor i en mangd olika lagar och forordningar sasom i civilkoden (Code civil), i handelslagstiftning och i konsumentlagstiftning. Framforallt har den faststallts i praxis genom domstolsavgoranden. ^{[ 12 ]}

Fotnoter [ redigera | redigera wikitext ]