Internalism och externalism ar standardbegrepp inom filosofisk diskurs som blivit centrala inom flera viktiga diskussioner. Distinktionen aterfinns i diverse omraden och har snarlika, men inte identiska, betydelser.

Internalism syftar inom moralfilosofin pa teorin som innebar att varden per definition ar sammankopplade med motivation. Man menar att det finns en intern forbindelse mellan overtygelsen "x ar gott" och motivationen att handla i enlighet med x. Man forkastar alltsa mojligheten att en person a ena sidan varderar en handling och ar fullt kapabel att utfora den och a andra sidan inte bryr sig om att utfora den (aven om det ar mojligt att personen i slutandan inte handlar i enlighet med den). Externalism syftar inom moralfilosofin pa teorin som innebar att det inte finns nagon nodvandig koppling mellan varde ^{[ forklaring behovs ]} och motivation. Det att man handlar i enlighet med ett varde kan exempelvis snarare bero pa att man uppfostrats till att gora det som anses vara vardefullt.

Inom kunskapsteorin har begreppsparet tva olika betydelser vardera. Internalism vad galler rattfardigande av kunskap innebar att alla faktorer som kravs for att en trosuppfattning ska vara rattfardigad maste vara kognitivt atkomliga for subjektet, det vill saga interna. Externalism vad galler rattfardigande av kunskap innebar att atminstone vissa av de faktorer som utgor rattfardigandet av kunskapen ar externa i forhallande till personens medvetande. Internalism vad galler kunskap innebar att en rattfardigad och sann trosforestallning raknas som kunskap endast om personen vet eller har en rattfardigad tro att hennes trosforestallning ar rattfardigad. Aven externalism vad galler kunskap havdar att en trosforestallning maste vara rattfardigad for att utgora kunskap, men skiljer sig fran internalism pa sa satt att subjektet inte behover veta eller ha rattfardigad tro om att den ar rattfardigad. Det gar inte att inta bada standpunkterna internalism och externalism vad galler rattfardigande ensamt , eller vad galler kunskap ensamt. Daremot ar det inte direkt motsagelsefullt att forsvara internalism vad galler rattfardigande och externalism vad galler kunskap. Den vanligaste formen av externalism (i bada varianter) ar reliabilism .

Internalism och externalism figurerar aven som begrepp inom bland annat medvetandefilosofin och semantiken .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Handlingsteori
• Vardeteori
• Kunskapsteori

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , tidigare version .

• Bernecker, Sven & Dretske, Fred, Knowledge - Readings in Contemporary Epistemology (2000), Oxford University Press 2007, ISBN 978-0-19-875261-5 , s. 65-71.