Institutet for sprak och folkminnen
(forkortat
Isof
, fore 2006
Sprak- och folkminnesinstitutet
,
Sofi
) ar en statlig
myndighet
vars uppgift ar att pa vetenskaplig grund samla in, bygga upp och sprida kunskap om:
- det svenska spraket samt
dialekter
,
ortnamn
och
personnamn
i Sverige
- de nationella minoritetsspraken finska, jiddisch, meankieli och romska samt svenskt teckensprak
- folklig kultur, vardagsliv och traditioner i Sverige.
Isof ar indelat i fem avdelningar pa tre olika orter ? Goteborg, Stockholm och Uppsala, dar Goteborg och Uppsala aven har sarskilda regionala och/eller amnesinriktade ansvarsomraden. Myndighetens huvudkontor finns i Uppsala. Fran och med 2022 finns verksamhet aven i Kiruna och Overtornea, i och med den treariga satsningen pa sprakcentrum
[
1
]
for de nationella minoritetsspraken finska, jiddisch, meankieli och romska.
Enligt institutets gallande instruktion (
Forordning (2007:1181) med instruktion for Institutet for sprak och folkminnen
)
[
2
]
ar deras uppgift att bedriva sprakvard och efter vetenskapliga normer forsoka levandegora och sprida kunskaper om svenska spraket, de nationella minoritetsspraken finska, jiddisch, meankieli, romani chib (alltsa ej inkluderande samiska)
[
3
]
, det svenska teckenspraket, dialekter, folkminnen, namn och sprakligt burna kulturarv i Sverige. Institutet ska aven bedriva forskning samt delta i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsomrade.
Den 1 juli 1970 bildades DOVA-myndigheten, en forkortning av Dialekt- och ortnamnsarkiven samt
Svenskt visarkiv
. Denna myndighet bestod fran borjan av Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA), Ortnamnsarkivet i Uppsala (OAU), Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL) samt
Svenskt visarkiv
(SVA). Till myndigheten fordes under 1971 Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Goteborg (DAG) och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umea (DAUM). Ar 1984 inforlivades aven de tidigare forskningsprojekten
Ordbok over Sveriges dialekter
(OSD) och
Sveriges medeltida personnamn
(SMP).
[
4
]
Fran att ha varit sjalvstandiga arkiv bildade dessa nu en gemensam
myndighet
.
Under 1990-talet omorganiserades ULMA och delades upp i flera enheter och Ortnamnsarkivet i Uppsala bildade tillsammans med Sveriges medeltida personnamn en gemensam avdelning kallad Namnavdelningen.
Den 1 juli 1993 bytte myndigheten namn till Sprak- och folkminnesinstitutet (Sofi).
Isof fick fran och med den 1 juli 2006 utokade uppgifter i samband med namnbytet. Forutom avdelningar och arkiv fran
Sprak- och folkminnesinstitutet
ingar aven det nya
Sprakradet
, som bestar av de tidigare sjalvstandiga sprakvardsmyndigheterna
Svenska spraknamnden
och
Sverigefinska spraknamnden
samt av
Klarspraksgruppen
i
Regeringskansliet
.
Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala var fran 1939 och fram till 1970 en statlig arkiv- och forskningsinstitution med namnet Landsmals- och folkminnesarkivet i Uppsala. Grunden for verksamheten lades redan pa 1870-talet med de olika
landsmalsforeningarna
vid
Uppsalas studentnationer
, vilka pa 1890-talet eftertraddes av de sa kallade dialektgeografiska landskapsundersokningarna. Arkivet fick officiell status 1914 som
Uppsala landsmalsarkiv
(ULMA) med
Herman Geijer
som forste forestandare.
Ortnamnsarkivet i Uppsala, som var huvudarkiv for ortnamn i Sverige, grundades 1928 och fram till 1970 lydde arkivet, som da kallades Svenska ortnamnsarkivet, under Svenska ortnamnskommissionen.
Landsmalsarkivet i Lund grundades 1930 genom riksdagsbeslut, och overtog de gamla sydsvenska landsmalsforeningarnas (
Skanes
,
Hallands
,
Smalands
och
Kalmar
-
Blekinges
) samlingar. Dessa foreningar hade da funnits i 55 ar, fran 1916 under en av foreningarna vald centralstyrelse.
Svenskt visarkiv
, som grundades privat pa initiativ av
Ulf Peder Olrog
1951, overfordes till
Statens musiksamlingar
den 1 juli 1999.
- Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala
(DFU)
- Namnarkivet i Uppsala
(NAU)
- Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Goteborg
(DAG). DAG:s uppgift var att forvalta vart kulturarv genom att samla, bearbeta och formedla kunskap om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn. Ansvarsomradet omfattade i forsta hand forutvarande
Goteborgs och Bohus lan
samt sodra
Dalsland
.
- Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund
(DAL)
- Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet
i Umea (DAUM). DAUM hade till uppgift att samla in, bevara, bearbeta och ge ut material om dialekter, ortnamn, folklig
kultur
och
lokalhistoria
. Arkivets ansvarsomrade omfattade i forsta hand
Vasterbottens
och
Norrbottens lan
.
- Avdelningen for verksamhets- och ledningsstod
(VLS)
- Avdelningen for IT och digitalisering
(ITD)
- Sveriges medeltida personnamn
(SMP)
- Avdelningen for arkiv och forskning i Goteborg (AFG) (fran och med 2020).
- Avdelningen for arkiv och forskning i Uppsala (AFU) (fran och med 2020)
- Avdelningen for nationella minoriteter och svenskt teckensprak
- Avdelningen
Sprakradet
- Avdelningen for stod och utveckling (fran och med 2023)