Inlandsbanan
Allmant
Plats	Sverige
Stracka	Gallivare ? Kristinehamn
Anslutande linjer	Malmbanan Jarnvagslinjen Jorn?Arvidsjaur Jarnvagslinjen Storuman?Hallnas Jarnvagslinjen Forsmo?Hoting Mittbanan Jarnvagslinjen Bollnas?Orsa Dalabanan Alvdalsbanan Vasterdalbanan Bergslagsbanan Varmlandsbanan Historiska Limedsforsen?Sarna jarnvag Falun?Rattvik?Mora Jarnvag Hedebanan Historiska smalspar Nordmark?Klaralvens Jarnvagar Safsnas Jarnvag
Organisation
Agare	Svenska staten
Infrastruktur­forvaltare	Inlandsbanan AB (Mora?Gallivare), Trafikverket (Kristinehamn?Persberg)
Trafikoperator	Inlandsbanan AB Tagab
Tekniska fakta
Langd	1 288 kilometer
Antal spar	Enkelspar
Sparvidd	1 435 millimeter (normalspar)
Storsta tillatna axellast	22,5/20 ton
ATC	Nej Ja, gemensam del med Mittbanan 15 km
Fjarrblockering	Nej, System M Ja, gemensam del med Mittbanan 15 km
Elektrifierad	Delvis: Kristinehamn?Daglosen 50 km Brunflo?Ostersund V 15 km Mittbanan
Matning	16 kV 16 2/3 Hz
Lastprofil	A
Linjekarta   v   ?   r   Malmbanan Boden 1295 Gallivare Malmbanan Kiruna Porjus Stora Lule alv (Lulealvsbron) 185 m lang Harspranget Stenvalvsbro over Pakkojakka Jokkmokk   Nyborgstunneln 47 m 1188 Polcirkeln Kabdalis Pitealvsbron Pite alv Gemensam med landsvag Moskosel 1022 Arvidsjaur Spar mot Jorn Slagnas Sorsele Blattnicksele Sandsjonas Lomselenas 861 Storuman Jarnvagslinjen Storuman-Hallnas Vojman Vilhelmina Meselefors Angermanalven Dorotea Jarnvagslinjen Forsmo-Hoting Hoting Stromsund 664 Ulriksfors Sikas Lit Askott Mittbanan Trondheim 549 Ostersund C Mittbanan 527 Brunflo Mittbanan Sundsvall C Tandsbyn 504 Faker Hackas 481 Skuckuviken Bergs kommun industrispar Skanderasen 475 Svenstavik Svenstavik Centrum Hallstalle Rorosjon Branan 459 Asarna Kvarnsjo Rojan Nederhogen Sortjarn Overhogdal Overhogdals grusgrop 397 Ytterhogdal Alvros Hedebanan Hede 357 Sveg Ljusnan Gemensam med landsvag ( Mankellbron ) Backedal Bodarsjon 324 Fagelsjo Sidertjarn Tandsjoborg Lillhamra Vassjon 285 Alvho Bjornidet Emadalen Aman . Utsikt over Storstupet 34m hog Tallhed Orealven Bollnas-Orsa Bollnas 234 Orsa Vattnas Mora Lasarett Dalabanan a Borlange - Uppsala Osterdalalven 220 Mora 219 Morastrand Alvdalsbanan 216 Lomsmyren Brintbodarna Bibana Malung 152 Dalasagen Vanan Vasterdalsbanan Borlange 157 Vansbro Vasterdalsbanan Malung Sagen Neva Safsnas Jarnvag Horken Oforsen Lesjofors Persberg Persberg-Filpstad 8 km byggt 1964 Nordmark-Klaralvens Jarnvagar Hagfors Skilleralven Nyhyttan till Filipstad Ostra 57 Filipstad (Vastra) Bergslagsbanan Borlange - Gavle Herrhult Bergslagsbanan Kil - Goteborg 49 Daglosen Asphyttealven Hornkullen Anslutning till Nykroppa 1964 Triangelspar mot Kristinehamn 2002 40 Nykroppa 28 Storfors Nassundet 17 Nassundet Varmlandsbanan Laxa 0 Kristinehamn Varmlandsbanan Karlstad C a Ombyggt 1921

Inlandsbanan ar en svensk jarnvag som ursprungligen gick mellan Kristinehamn i soder och Gallivare i norr, totalt en stracka av 1 288 kilometer (om strackan Ostersund ? Brunflo , vilken ar 15 kilometer och gemensam med Mittbanan , raknas in).

Numera bestar Inlandsbanan av strackorna Kristinehamn? Filipstad och Mora ?Gallivare. Strackan mellan Filipstad och Lomsmyren strax soder om Mora, ar helt nedlagd for trafik. Sparet ligger dock helt kvar, och sommartid har aven dressincykling forekommit pa delar av banavsnittet. ^{[ 1 ]} Strackan Kristinehamn?Nykroppa har rustats upp och ingar som en normal del av Trafikverkets nat.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

De forsta tankarna om en forbindelse mellan landets nordligaste delar och de sydvastliga delarna presenterades i slutet av 1800-talet. Ar 1907 fattade riksdagen beslut om att bygga den forsta lanken: Ostersund ? Ulriksfors , klar 1912. Ar 1911 kom beslut om nasta etapp, Ulriksfors? Vilhelmina ). Aret darefter gavs klartecken till strackan Sveg ? Brunflo , dar trafiken startades 1922. Den nordligaste delen, Vilhelmina? Gallivare , beslutades 1917 och tog lang tid att bygga; den blev klar 1937. Banan stod klar till Dorotea 1915, till Vilhelmina 1918, till Storuman 1923 och till Arvidsjaur 1928. Strackan Jokkmokk ?Gallivare var klar 1937.

Staten kopte in de enskilda jarnvagarna pa strackan Sveg? Kristinehamn aren 1916?1918. De enskilda jarnvagarna invigdes 1857 for Kristinehamn? Sjoandan ( Christinehamn?Sjoandans Jarnvag , 1850 med hast), 1876 for Sjoandan?Persberg ( Ostra Varmlands Jarnvag ), 1891 for Persberg?Mora ( Mora?Vanerns Jarnvag ) och 1909 for Orsa ?Sveg ( Orsa?Harjeadalens Jarnvag ).

Det skulle ta manga ar att slutfora det 931 kilometer langa bygget. Ursprungligen var banan planerad att invigas 1924, men beroende pa en mangd faktorer som krig, brist pa arbetskraft, lagkonjunktur m.m. blev bygget mycket forsenat. Regeringen ville efter hand inte ansla sa mycket pengar till bygget av namnda skal. Inte forran den 6 augusti 1937 kunde SJ:s generaldirektor Axel Granholm halla invigningstalet, vilket skedde i Kabdalis . ^{[ 2 ]}

Banan stod alltsa helt klar 1937. Detta var ocksa slutet pa den forsta jarnvagsbyggnadsepoken i Sverige. Med undantag av den forsenade linjen Ulricehamn?Jonkoping och ett par kortare godsbanor, drojde det till 1990-talet innan nagon ny jarnvag av betydelse byggdes.

Kostnaderna for inlandsbanebygget uppgick till 136 miljoner kronor, varav 26 miljoner gick till inkopet av de privata jarnvagarna.

Syfte [ redigera | redigera wikitext ]

Grundtanken med Inlandsbanan var en inre stambana som skulle starka naringslivet i norra och mellersta Sveriges inland, men samtidigt i krigstid en viktig militar avlastningslinje for Norra stambanan . Jarnvagsbygget hade dock dragit ut pa tiden, och sedermera visade det sig att banan hade en sa lag teknisk standard att den aldrig skulle kunna overta stambanans trafik. Framgangarna under 1800-talet med att skapa industri i glesbefolkade omraden i sodra Sverige upprepades inte har. Avstanden var for langa for att ha annan industri an sadan som baserades pa lokala ravaror. Den mest betydande dylika langs banan var tra , men traindustri fanns redan vid kusten, och traindustrin i inlandet hade svarare att konkurrera. Godstrafiken langs banan blev mest traravara till industrier pa andra hall, inte sa mycket varor fran eller till lokal industri.

Utveckling under efterkrigstiden [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1950- och 1960-talen okade bilinnehavet kraftigt i Sverige och en langsam jarnvag med lag turtathet var inte lika attraktiv for en bilagare. Darmed gick passagerarantalet ned.

En stor omlaggning skedde 1964 da strackan Nykroppa ? Herrhult ? Persberg nedlades. I stallet byggdes en forbindelse fran Nykroppa till Hornkullen pa Bergslagsbanan , som tagen foljde till Daglosen , vidare pa den befintliga bibanan till Filipstad , darpa via en nybyggd stracka till Persberg. Pa det sattet kunde tagen ga via Filipstad i stallet for genom glesbygden langre osterut.

Overtagande av IBAB 1993 [ redigera | redigera wikitext ]

Under arens lopp kom sedan person- och godstrafiken att minska successivt. Avregleringen av jarnvagstrafiken i borjan av 1990-talet gjorde att ett tiotal kommuner utmed banan kunde ga samman och overta den da nedlaggningshotade Inlandsbanan mellan Mora och Gallivare fran Banverket . For detta andamal bildades Inlandsbanan AB ( IBAB ) 1993, som har saval nyttjanderatt till som ansvar for banan. Bolaget ags av nitton kommuner langs Inlandsbanan och ansvarar for forvaltning av banan. Bolaget ska verka for att trafiken pa Inlandsbanan okar och att tvarbanorna oppnas for trafik. ^{[ 3 ]}

Bolaget far statliga bidrag for drift och underhall. ^{[ 4 ]}

NATO-intrade [ redigera | redigera wikitext ]

I samband med NATO-intradet 2024 har NATO framfort onskemal om att jarnvagsinfrastrukturen i Sverige forstarks for att mota logistiska behov. Aven Inlandsbanan anses intressant i detta sammanhang, bl.a. for att dess lagre teknikniva anses gora den mindre sarbar. ^{[ 5 ]}

Infrastruktur [ redigera | redigera wikitext ]

Broar [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns over 250 jarnvagsbroar langs med Inlandsbanan. Manga av dem ar intressanta exempel pa ganska langt driven ingenjorskonst. Banan gar sarskilt i norr genom terrang som genomkorsas av stora alvar och andra storre vattendrag. Banan har tva stycken kombibroar , dvs. broar med gemensam trafikbana for bade bil- och tagtrafik, den ena i Sveg i Harjedalen ? den s.k. Mankellbron over Ljusnan ?, den andra ar Pitealvsbron vid Hundforsen i Lappland, norr om Moskosel i Arvidsjaurs kommun . Fyra ytterligare sadana finns i Sverige, Oxbergsbron vid Oxberg i Dalarna, bron vid Rosson i Angermanland, Hamnbron i Norrkoping samt bron vid Roma Kungsgard pa Gotland . Fram till 1973 var aven Inlandsbanans bro over Lulealven kombinerad. ^{[ 6 ]}

Ar 2010 invigdes den forsta nya bron pa Inlandsbanan sedan 1940-talet, i Nassundet i Varmland . Bron innebar en stor standardforbattring, och den segelfria hojden pa Bergslagskanalen i omradet hojdes darmed fran 1,5 m till 2,2 m ^{[ 7 ]} .

Elektrifiering [ redigera | redigera wikitext ]

Den sydligaste delen, Kristinehamn?Nykroppa, elektrifierades med byggstart sommaren 2010 och trafikstart i januari 2012. Forsta eltaget pa strackan gick den 8 januari 2012, och en invigningsceremoni med Carl-Jan Granqvist holls den 16 januari. ^{[ 8 ] [ 9 ] [ 10 ] [ 11 ]} Samtidigt startade Tagab persontrafik pa linjen. Fran 2012 kors persontag Falun ? Karlstad ? Goteborg pa veckosluten.

Tunnel [ redigera | redigera wikitext ]

Inlandsbanans enda tunnel ar ca 50 m lang och finns ca 1,5 kilometer sydost om Jokkmokks station.

Trafik [ redigera | redigera wikitext ]

Persontrafik [ redigera | redigera wikitext ]

Inlandsbanan trafikeras sommartid med turisttrafik Mora?Gallivare. Mellan Mora och Ostersund gar aven trafik under vintersportsasongen. ^{[ 12 ]} Fran sasongen 2012/2013 trafikerar aven Snalltaget med reguljara nattag via Ostersund till Rojan med bussanslutning till Vemdalen . ^{[ 13 ]} Busstrafiken star dock for merparten av kollektivtrafiken langs strackan.

Tidigare fanns en mer omfattande och reguljar persontrafik pa banan, men flera linjer lades ned under 1970- och 1980-talen. Lesjofors ?Mora nedlades 1969; Kristinehamn?Lesjofors 1985. For turisttrafiken finns det sommartid aven en bussforbindelse langs den nedlagda strackan Persberg?Mora samt mellan Kristinehamn och Persberg. ^{[ 14 ]}

Kristinehamn?Filipstad trafikerades tidigare aret runt med ordinarie lokaltag, men det upphorde i mitten av 1990-talet. Persontrafik mellan Kristinehamn och Nykroppa bedrevs darefter av Varmlandstrafik , men sedan 2012 bestar persontrafiken pa strackan av fjarrtag i Tagabs regi, pa de nya linjerna Falun?Kristinehamn?Karlstad?Goteborg ^{[ 15 ]} och Falun?Kristinehamn?Skovde?Goteborg.

Vildmarkstaget [ redigera | redigera wikitext ]

Under aren 1993?1994 kordes loktag med vagnar i turisttrafiken sommartid mellan Ostersund och Arvidsjaur. Man korde ett loktag med TMX som dragkraft och A2-vagnar . Man hade aven en restaurangvagn och cafevagn. Taget kallades for Vildmarkstaget. Sommaren 1993 kordes aven ett nattag mellan Ostersund och Arvidsjaur som kallades Midnattssolstaget. Resenarerna var dock inte tillrackligt manga, och sommaren 1994 kordes det sista Vildmarkstaget.

Efter ett uppehall sedan 1990-talet borjade sedan Vildmarkstaget att ga igen under 2020-talet, i samarbete med Gavles jarnvagsmuseum. ^{[ 16 ]}

Samarbete med Hurtigruten [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan borjan av 2000-talet samarbetar Inlandsbanan med norska Hurtigruten , vilket innebar att det blivit vanligare att utlandska turister tar Hurtigruten norrut langs norska kusten, for att sedan aka Inlandsbanan soderut genom Sverige.

Nattag till Harjedalens skidorter [ redigera | redigera wikitext ]

Den 17 januari 2012 med retur den 21 januari kordes pa forsok nattag fran Malmo och Goteborg via Mora och vidare pa Inlandsbanan till Rojan i Harjedalen for kort busstransfer till Klovsjo och Vemdalsskalet ^{[ 17 ]} . Fran och med 2013 var forsoket permanent efter investeringar i fler liggvagnar. Brist pa liggvagnar hindrade delvis att trafiken kom i gang redan sasongen 2011/2012. ^{[ 18 ]} Se aven Snotaget .

Permanent vintertrafik Mora?Ostersund [ redigera | redigera wikitext ]

I juni 2012 beslutade Regionforbundet i Jamtlands lan att ge ekonomiskt stod for permanent vintertrafik pa strackan Mora?Ostersund. Det innebar att strackan kommer att trafikeras reguljart med tag bade vardagar och helger, under vintersasongen. Tanken ar delvis att underlatta for skidturister att ta sig till omradet, men taget ska ocksa underlatta vardagspendlingen i omradet. Taget ska rulla fran 31 december till 21 april, med start sasongen 2012/2013. ^{[ 19 ]}

Fordon [ redigera | redigera wikitext ]

• Ursprungligen anvandes anglok.
• Fran 1950-talet anvandes dieseldrivna motorvagnar av typ Y6 och Y8 .
• Sedan 1980-talet anvands dieseldrivna motorvagnar av typ Y1 , tillverkade av Fiat och Kalmar Verkstad .
• Diesellok och vagnar har forekommit enligt ovan.
• Ar 2019 kopte Inlandsbanan fem begagnade Alstom LINT 41-motorvagnar av typ Y41 fran Nederlanderna.

Godstrafik [ redigera | redigera wikitext ]

Godstrafik gar nu Kristinehamn?Filipstad ^{[ 20 ]} , Mora?Ostersund?Arvidsjaur och de korta strackorna Lomsmyren ?Mora och Vansbro ? Dalasagen (Vansbro ligger pa den nedlagda strackan men trafikeras via Vasterdalsbanan fran Borlange). De viktigaste varorna for godstransporterna ar skogsprodukter, traravara ( timmer / massaved ), flis , pellets , torv ^{[ 21 ]} m.m.

Godstag trafikerar strackan Kristinehamn?Nykroppa efter elektrifieringen i januari 2012, vilket forkortar strackan mellan Stalldalen och Kristinehamn med 90 kilometer for elloken. ^{[ 8 ]} Den 1 oktober 2020 offentliggjorde Inlandsbanan ett samarbete med norska Nordlaks for transporter av farsk fisk genom Sverige pa Inlandsbanan. ^{[ 22 ]} Den 24 november 2020 offentliggjorde Inlandsbanan och norska Nor-Log en avsiktsforklaring med en satsning pa hallbara transporttjanster for temperaturkansliga varor till och inom Sverige via Inlandsbanan. ^{[ 23 ]}

Dressintrafik [ redigera | redigera wikitext ]

De nedlagda strackorna Lesjofors?Vansbro och Dalasagen? Vika anvands som dressincykelbana for turister.

Framtid [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns ideer att hela banan ska rustas upp for att kunna oka godstrafiken pa banan. Det ar inte minst staten som via Trafikverket och den nationella planen for transportsystemet ar intresserade av att oka mojligheterna for godstrafik pa banan. ^{[ 24 ] [ 25 ] [ 26 ]} Det finns ideer att rusta upp den stangda delen Vika?Vansbro?Persberg for att kunna kora godstrafik anda ned till Kristinehamn. Man kor i dag strackan Mora?Borlange?Kristinehamn, men det ar en omvag. Framfor allt finns godskunder i Vansbro och andra platser langs strackan. Trafik hela vagen Mora?Vansbro?Kristinehamn anses som mindre sannolikt. Skulle man i stallet kora dessa transporter pa jarnvag skulle det betyda en betydlig avlastning for vagarna och miljon. ^{[ 27 ]}

Elektrifiering och vatgas [ redigera | redigera wikitext ]

Det fanns onskemal fran kommunerna langs banan och fran Inlandsbanan AB att rusta upp och elektrifiera hela den icke-elektrifierade delen av banan ( Daglosen ? Gallivare ). En utredning beraknade att en elektrifiering skulle kosta 10 miljarder kronor, varfor bolagets agare och ledning i stallet har foresprakat att anvanda vatgas som drivmedel. Malet ar att reducera jarnvagens koldioxidutslapp. ^{[ 28 ]}

Trafikledningssystem [ redigera | redigera wikitext ]

2017 fick Cactus Rail AB uppdraget att installera sitt trafikledningssystem ( Cactus TMS ) langs hela banan. Detta mojliggor fjarrstyrning av hela Inlandsbanan vilket gor att Inlandsbanan inte behover utoka antalet tagklarerare for att matcha en trafikokning. Sedan 2020 ^{[ 29 ]} fjarrmanovreras banan fran tagledningscentraler i Sveg, Hoting och Storuman. ^{[ 30 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Inlandsvagen

Jarnvagslinjer i anslutning till banan [ redigera | redigera wikitext ]

Anslutande huvudjarnvagar [ redigera | redigera wikitext ]

• Varmlandsbanan
• Bergslagsbanan
• Dalabanan (Siljansbanan)
• Mittbanan
• Malmbanan

Betydande tvarbanor [ redigera | redigera wikitext ]

• Vasterdalsbanan
• Mora?Marback (Alvdalen)
• Bollnas?Orsa
• Forsmo?Hoting
• Storuman?Hallnas
• Ulriksfors ? Stromsund
• Arvidsjaur?Jorn

Historiska bibanor [ redigera | redigera wikitext ]

• Limedsforsen?Sarna jarnvag
• Nordmark?Klaralvens Jarnvagar
• Falun?Rattvik?Mora Jarnvag
• Hedebanan
• Sikas -? Hammerdal
• Nyhyttan? Filipstad Ostra ?Finnshyttan

Galleri [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  Gallivare station ar Inlandsbanans nordligaste utpost.
• 
  Kabdalis station.
• 
  Underhallning for Inlandsbanans resenarer i Moskosel , sommaren 2000.
• 
  Turisttag med anglok.
• 
  Byn Rojan i mars 2013.
• 
  Kombinerad vag- och jarnvagsbro i Sveg .
• 
  Siljansfors hallplats pa den nedlagda strackan mellan Mora och Vansbro.
• 
  Tag pa vag in pa Mora station , mars 2013.
• 
  Inlandsbanans enda tunnel.
• 
  Ral fran inlandsbanan soder om Jokkmokk, markt med ar 1908.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Bergstrom, Lars (1993). Inlandsbanan : moten och aventyr ([Ny utg.]). [Johanneshov]: [L. Bergstrom]. Libris 7449467 . ISBN 91-630-1819-5  
• Bjorklund, Monica (1997). Inlandsbanan : en del av Varmland  : kulturhistorisk studie av stationsomraden langs Inlandsbanan i Varmlands lan . Goteborgs universitet, Institutionen for miljovetenskap och kulturvard, Avdelningen for kulturvard, 1101-3303 ; 1997 :10. Goteborg: Avdelningen for kulturvard, Institutionen for miljovetenskap och kulturvard, Goteborgs universitet. Libris 2341949  
• Backman, Janne (2007). Nar taget kom till byn . Orsa: Orsa tryckeri. Libris 10567289 . ISBN 9789197676007  
• Falkengard, Christina; Mars, Ingemar (2005). Inlandsboken : en resehandbok om Inlandsbanan och Inlandsvagen (9., omarb. uppl). Sollentuna: Falkengard. Libris 9868965 . ISBN 91-631-7019-1  
• Forsberg, Petter; Hallencreutz, Daniel (1994). En jarnvags varden : en studie i fyra inlandskommuner rorande synen pa inlandsbanans materiella och immateriella varden . ERU-rapport, 0349-4403 ; 84 (1. uppl). Stockholm: Fritze. Libris 7267110 . ISBN 91-38-30263-2  
• Grahn, Gunnar; Wahlmark, Anders (2006). Pa spar : en konst- och berattarresa langs Inlandsbanan . [Karlstad: Gunnar Grahn. Libris 10352969 . ISBN 91-631-9682-4  
• Hansson, Rikard (1996). Inlandsbanan : fran forsvar till turism pa 100 ar . Politiska institutioner och strategiskt agerande, 99-2194706-0 ; 5. Uppsala: Univ., Statsvetenskapliga institutionen. Libris 2176885  
• Cramby Ulrica, red (1992). Inlandsbanan : fran inlandets livsnerv till lonsam turistprodukt? . Borlange. Libris 19433774  
• Inlandsbanekommitten (1992). Nya Inlandsbanan  : betankande . Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1992 :32. Stockholm: Allmanna forl. Libris 17112249 . http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-8351178  
• Inlandsbanesystemet . Stockholm: Statens jarnvagar. 1937. Libris 605536  
• Karbelius, Rolf (1998). Inlandsbanan - saga och verklighet : en konstnar ritar och berattar . Ostersund: Inlandsbanan AB. Libris 7452661 . ISBN 91-630-6394-8  
• Karlsson, Anders; Andersson-Skog, Lena (1995). Inlandsbanan . Sevart i Vasterbottens lan, 99-2057135-0 ; 5. Umea: Vasterbottens lans hembygsforb. Libris 2159925  
• Krantz, Claes (1949). Kulturvag mot norr : fran bygd och obygd kring Inlandsbanan . Stockholm: Sv. turistforen. Libris 1417927  
• Sandberg, Katarina; Sundlin, Harald; Nyqvist, Malin (2003). Inlandsbanan : en jarnvag genom den svenska historien  : en framtidsvag genom Sverige . Stockholm: Riksantikvarieambetet. Libris 11874125  
• Sandhammar, Bengt (2014). Inlandsbanan . Ostersund: Bengt Sandhammar. Libris 17636852 . ISBN 9789163767883  
• Selin, Peter (1996). Inlandsbanan : ide och historia . Umea: Bjorkas. Libris 7798036 . ISBN 91-972726-2-0  
• Sjoholm, Erik (2005). Jarnvagsminnen. 1 . TNF bok ; 21. Stockholm: Trafik-nostalgiska forlaget. Libris 9883617 . ISBN 91-85305-07-3   ? Behandlar Mora?Vanerns Jarnvag .
• Sundberg, Katarina; Sundlin, Harald (2008). Inlandsbanan : en jarnvag genom den svenska historien  : en framtidsvag genom Sverige . Stockholm: Riksantikvarieambetet. Libris 10943289  
• Taillefer, Leena (2024). ”Rapport: Forutsattningar och atgarder for ett forandrat avtalspartsforhallande mellan staten och Inlandsbanan AB” . Trafikverket . https://bransch.trafikverket.se/contentassets/45e7e443c9194cd4bf308c3f36839229/ru-ibab-240412.pdf .  
• Utvecklingsplan Inlandsbanan : Sveriges langsta industri- och miljoprojekt . Ostersund: Inlandsbanan AB. 1996. Libris 2281392  
• Olmeborg, Leif (1991). ”Militaren och Inlandsbanan”. Spar (Gavle) (Gavle : Sveriges jarnvagsmuseum, 1986-) 1991: sid. 93-107 : ill. ISSN 0283-6483 ISSN 0283-6483 .     Libris 3248081

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Inlandsbanan .
  Bilder & media
• Inlandsbanan AB
• Utvecklingplan Inlandsbanan
• Inlandsbanans vanner
• Historiskt om svenska jarnvagar - Inlandsbanan
• jarnvag.net - Inlandsbanan (Kristinehamn-Mora)
• jarnvag.net - Inlandsbanan (Mora-Brunflo)
• jarnvag.net - Inlandsbanan (Ostersund-Gallivare)
• Godstrafikutredning (extern lank)