Inlard hjalploshet ar en term inom psykologin som betecknar ett apatiskt tillstand av vanmakt som beror pa att individen utsatts for oforutsagbara eller okontrollerbara konsekvenser. Det anses ligga till grund for flera psykiska tillstand.

Termen "inlard hjalploshet" myntades 1967 av Martin Seligman i anslutning till ett psykologiskt experiment pa hundar och rattor. Experimentet gick till sa att djuren hade tva knappar. Om de tryckte pa en knapp fick de mat och tryckte de pa fel knapp fick de en elektrisk stot. Djuren larde sig snart vilken knapp som gav vilken foljd, men da bytte forsoksledarna knapp. Det visade sig att djuren till slut blev apatiska av att inte kunna forutse vilken knapp som gav vilken respons, och foredrog att svalta sig till dods. ^{[ 1 ]} Samma beteende uppvisade forsoksdjuren av att inte kunna forutse hur de kunde undvika en chock eller undkomma den. Hos manniskor forekommer samma responser pa att inte kunna forutse sadana foljder, och kallas da inlard hjalploshet. ^{[ 2 ]}

Inlard hjalploshet kan bade uppkomma nar individen anser sig sakna formaga att losa akuta problem, och nar problemen i sig ar olosbara. Det senare, universell hjalploshet, kan uppkomma till exempel nar ens barn drabbats av en obotlig sjukdom, vilket kan orsaka depressioner och uppgivenhet . Det forra, personlig hjalploshet, kan till exempel uppkomma nar en person inser att den saknar begavningen som kravs for att fa bra betyg i skolan, vilket kan leda till att personen ger upp studierna. ^{[ 2 ]}

Sadan oformaga att undkomma negativa handelser eller konsekvenser leder till nedstamdhet. Men nar det handlar om att inte kunna forutse nar positiva handelser uppkommer reagerar inte individen med depression, daremot stors motivationen och kognitionen , och personen blir likasa apatisk. Ett sadant fall kan vara att inte fa klara regler for vinst vid en tavling, eller att omgivningen reagerar med likgiltighet nar man forsoker gladja dem. ^{[ 2 ]}

Den inlarda hjalplosheten kan vara generell (kronisk) eller specifik (tillfallig). Global hjalploshet kan till exempel uppkomma vid arbetsloshet , som kan fa individer att drabbas av anhedoni , likgiltighet infor familj med mera, det vill saga att personen drabbas av en total apati infor praktiskt taget hela livet. Om tillstandet bestar kan det kallas kroniskt. ^{[ 2 ]}

Inlard hjalploshet kan leda till att den drabbade individen anvander forsvarsmekanismer infor vad som triggar igang tillstandet, till exempel genom att en person som alltid mobbas tror att det beror pa att dennes intelligens ar franstotande eller det finns nagon sarskild mobbande sinnesstamning hos dem som mobbar. Oavsett om personen ser problemet i sig sjalv eller i omgivningen, kan forklaringen vara mer eller mindre stabil (verklighetsforankrad). Forklaringen paverkar reaktionen och graden av inlard hjalploshet. ^{[ 2 ]}

Termen i samhallsdebatten [ redigera | redigera wikitext ]

I debatten anvands termen i vidare bemarkelse om miljoer dar manniskors naturliga initiativkraft har forsvagats pa grund av till exempel patriarkaliskt eller auktoritart styre, till exempel i svenska bruksmiljoer ^{[ 3 ]} och i det forna DDR . ^{[ 4 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Depression
• Undvikande
• Reviktimisering
• Viljeloshet
• Flykt- och kamprespons
• Kontrollfokus
• Identifikation med forovaren
• Anpassningsstorning
• Apati
• Psykisk misshandel
• Egenmakt

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

• Seligman, M.E.P.: Helplessness: On Depression, Development, and Death , San Francisco 1975. ISBN 0-7167-2328-X