- For andra betydelser, se
Ingrid Bergman (olika betydelser)
.
Ingrid Bergman
, fodd
29 augusti
1915
i
Hedvig Eleonora forsamling
i
Stockholm
[
2
]
, dod
29 augusti
1982
i
London
, var en
svensk
skadespelare
. Bergman spelade i europeiska och amerikanska filmer och tilldelades filmpriset
Oscar
tre ganger. Det skedde tva ganger for
basta kvinnliga huvudroll
? i
Gasljus
1944 och i
Anastasia
1956 ? plus for
basta kvinnliga biroll
i
Mordet pa Orientexpressen
1974.
Mest kand ar Ingrid Bergman for sina roller som Ilsa Lund i
Casablanca
1942, mot
Humphrey Bogart
och som Alicia Huberman i
Alfred Hitchcocks
thriller
Notorious!
1946, mot
Cary Grant
. Av
Amerikanska Filminstitutet
ar hon rankad som den fjarde storsta kvinnliga stjarnan inom amerikansk film genom alla tider.
[
3
]
Ingrid Bergman var dotter till konstnaren och fotografen
Justus Bergman
(1871?1929) och Friedel Adler (1884?1918). Modern var fodd i
Kiel
[
4
]
i Tyskland och foraldrarna ingick aktenskap 13 juni 1907 i
Hamburg
. 1908 fodde hon en dodfodd son och nagra ar senare fick de ytterligare ett barn, som dog efter nagra veckor, sa Ingrid Bergman var deras enda overlevande barn. Vid tiden for hennes fodelse var de bosatta pa
Strandvagen
3 - i kvarteret narmast intill
Kungliga Dramatiska Teatern
- dar Justus Bergman aven drev en fotoaffar. Ar 1918 avled modern i
gulsot
.
I faderns fotoatelje vacktes hennes intresse for foto och film ? nagot hon sjalv livet igenom agnade sig mycket at som fritidsintresse ? och hon alskade att som barn fa kla ut sig och agera modell framfor kameran. 1929 nar hon var 13 ar blev Ingrids tillvaro helt omkullkastad, da fadern ocksa dog och hon tvangs flytta till sin ogifta faster, Ellen Bergman. Aret darpa dog aven fastern och hon flyttade till en farbror, Otto Bergman, och dennes hustru Hulda.
Ingrid Bergmans forsta kontakt med skadespelaryrket var som 16-arig statist i
Gunnar Skoglunds
film
Landskamp
(1931). Ar 1933 blev hon antagen vid
Dramatens elevskola
.
Ar 1935 gjorde Bergman sin forsta riktiga filmroll i
Sigurd Wallens
film
Munkbrogreven
mot
Edvin Adolphson
. Nasta uppgift var rollen som Astrid i
Swedenhielms
. Sedan foljde i rask takt
Ivar Johanssons
Branningar
och
Gustaf Edgrens
Valborgsmassoafton
med
Lars Hanson
och
Victor Sjostrom
. Samtliga 1935. Men den film som kom att betyda mest for Ingrid Bergmans karriar var Gustaf Molanders
Intermezzo
fran 1936. Samarbetet med Molander fortsatte med filmerna
Pa Solsidan
, aven den 1936 och
En kvinnas ansikte
1938. Samma ar gjordes aven filmen
Dollar
.
Ingrid Bergman gifte sig 1937 med den blivande
neurokirurgen
Petter Lindstrom (1907-2000). De fick 1938 tillsammans dottern
Pia.
Ar 1938 medverkade Bergman i den tyska filmen
Kvartetten gifter sig
(
Die vier Gesellen
).
[
5
]
Efter att den svenska filmen
Intermezzo
visats i USA dar Ingrid Bergmans nordiska skonhet uppmarksammades kontaktades hon av
Hollywood
-producenten
David O. Selznick
, som erbjod henne ett filmkontrakt. Sa 1939 kom Ingrid Bergman till Kalifornien och spelade in den amerikanska versionen av
Intermezzo
, med
Leslie Howard
i rollen som professor Brandt.
Hosten 1939 var Bergman kontrakterad for medverkan i
Per Lindbergs
film
Juninatten
sa hon atervande till Sverige for sitt sista atagande for
Svensk Filmindustri
.
Bergman gjorde snabbt ett stort intryck pa saval den amerikanska som den internationella filmpubliken
[
6
]
som uppfattade henne som en ovanligt naturlig, sund och okonstlad skonhet. Hennes popularitet steg i rasande takt och med rollen som Ilsa Lund i
Michael Curtiz
film
Casablanca
1942
blev hon en stor internationell filmstjarna.
Ar 1943 gjorde hon rollen som Maria i
Sam Woods
film
Klockan klamtar for dig
med
Gary Cooper
och hon fick sin forsta
Oscar
for rollen som Paula i
George Cukors
film
Gasljus
fran 1944.
Ingrid Bergman spelade darefter mot
Bing Crosby
i
Klockorna i S:t Mary
(1945), mot
Gregory Peck
i
Alfred Hitchcocks
Trollbunden
samma ar och en fin prestation med rollen som Alicia i Hitchcocks
Notorious
1946 dar hon for forsta gangen spelade med
Cary Grant
.
Bergman inledde en flerarig hemlig karleksaffar med den varldsberomde fotografen
Robert Capa
.
[
7
]
I slutet av 1940-talet borjade Ingrid Bergman kanna en vaxande leda vid det fabriksmassiga filmarbetet i Hollywood och sokte kontakt med den italienske
filmregissoren
Roberto Rossellini
, vars starka,
neorealistiska
filmer hon fascinerades av och hon kande att det var den utmaning hon som skadespelare behovde.
Bergman och Rossellini inledde ett forhallande samtidigt som hon fick en roll i hans film
Stromboli
(1950). Bada var redan gifta och deras karleksaffar blev en stor internationell medieskandal, som orsakade henne omfattande problem yrkesmassigt, eftersom ingen i Hollywood vagade ha med henne att gora. I USA hojdes till och med krav pa "bannlysning" av alla hennes filmer och
senatorn
Edwin C. Johnson
holl 14 mars 1950 ett langt anforande i
USA:s kongress
om den skadespelerska han tidigare sett som ett foredome, men nu i stallet sag som en depraverad kraft i "det ondas tjanst". Han yrkade pa att hon skulle forvagras vidare inresetillstand till USA.
[
8
]
Hon valde att inte heller atervanda dit forran flera ar senare. Paret fick sonen Roberto Ingmar Rossellini och senare tvillingarna Ingrid Isotta Rossellini och
Isabella Rossellini
.
”
|
Baste Mr. Rossellini,
Jag har sett Era filmer Rom ? oppen stad och Befriande eld och uppskattade dem valdigt mycket. Om Ni behover en svensk skadespelerska som talar flytande engelska, som inte har glomt sin tyska, som inte ar sarskilt bra pa franska och som pa italienska bara kanner till "ti amo", ar jag beredd att komma och spela in en film med Er.
|
?
|
– Ingrid Bergman
|
Rossellini vagrade att lata henne arbeta med andra regissorer an sig sjalv, vars produktioner varken konstnarligt eller ekonomiskt blev framgangsrika. Men da den varldsberomde franske regissoren
Jean Renoir
erbjod henne en annorlunda komediroll i
Elena och mannen
(1955) lattade han pa forbudet. Samtidigt inledde Rossellini under en filminspelning i
Indien
en karleksaffar med en indiska, varpa skilsmassan blev ett faktum 1957.
Med rollen som
Anastasia
i filmen med samma namn (1956) i regi av
Anatole Litvak
fick hon sin andra
Oscar
, men valde att inte sjalv komma till prisceremonin i USA, sa priset mottogs av Cary Grant a hennes vagnar. Ar 1960 fick hon aven en stjarnutmarkelse pa
Hollywood Walk of Fame
.
Aren 1958?1979 var Ingrid Bergman for tredje gangen gift, den har gangen med den svenske men internationellt verksamme teaterdirektoren
Lars Schmidt
. Hon spelade ledande roller i ett par av hans teaterproduktioner och tillbringade somrarna pa hans privata o Dannholmen i den bohuslanska skargarden utanfor Fjallbacka.
Ingrid Bergman atervande till SF 1964 for rollen som Mathilde Hartman i
Smycket
, vilken ingick i episodfilmen
Stimulantia
, som hade premiar 1967.
Bergmans filmkarriar fortsatte 1969 i komedin
Kaktusblomman
med
Walter Matthau
och
Goldie Hawn
. Men allra mest minnesvard ar den svenskfodda Greta Ohlsson i
Mordet pa Orientexpressen
1974, som gav henne en tredje Oscar for Basta kvinnliga biroll.
Hosten 1977 gjorde Ingrid Bergman rollen som den varldsberomda pianisten Charlotte i Ingmar Bergmans film
Hostsonaten
.
Bergman gjorde overraskande ytterligare en sista roll, likaledes ett av hennes realistiska livsportratt, i tv-filmen
En kvinna kallad Golda
, i vilken hon spelade
Israels
tidigare
premiarminister
Golda Meir
. Filmen spelades in 1981 och visades for forsta gangen i amerikansk teve i april 1982. Rollen som Golda Meir gav henne postumt en
Emmy Award
och en
Golden Globe Award
.
Ingrid Bergman avled i London pa sin 67:e fodelsedag 1982, efter en tids sjukdom (
brostcancer
). Hon gravsattes med sina foraldrar pa
Norra begravningsplatsen
i Stockholm.
[
9
]
Merparten av hennes aska stroddes dock i havet vid Dannholmen utanfor
Fjallbacka
.
I Fjallbacka ar en byst rest till Bergmans minne och det lilla torget vid hamnen ar dopt till Ingrid Bergmans torg.
Ingrid Bergman ar en av de internationellt mest kanda svenskarna. Tillsammans med
Greta Garbo
ar hon ocksa en av Sveriges mest kanda skadespelerskor. Hon anses av
American Film Institute
vara en av de
50 framsta filmstjarnorna
genom tiderna.
[
10
]
Ett flertal
dokumentarfilmer
och tv-program har gjorts om Ingrid Bergman genom aren, bland annat med medverkan av hennes dotter
Pia Lindstrom
. Till 100-arsminnet av hennes fodelse hedrades Ingrid Bergman pa
Filmfestivalen i Cannes
2015, dar hennes ansikte prydde festivalaffischerna och
Stig Bjorkmans
tvatimmars dokumentarfilm
Jag ar Ingrid
premiarvisades. Denna dokumentarfilm, som sedan visades pa
SVT
27 december 2016, innehaller en mangd tidigare ovisade privata
smalfilmer
tagna av henne och familjemedlemmar samt bygger till stor del pa hennes egna dagboksanteckningar.
Den 20 augusti 2015 utgav svenska
Postnord
och amerikanska
US Postal Service
nagra svenska respektive amerikanska
frimarken
till 100-arsminnet av Ingrid Bergmans fodelse.
[
11
]
Ar 2017 sattes en musikal upp pa
Ostgotateatern
om Ingrid Bergman. Handlingen kretsar kring tiden for uppbrottet fran Petter Lindstrom och dottern
Pia
, forhallandet med
Roberto Rosselini
och dess konsekvenser. 2020 sattes den upp for andra gangen i omarbetad version pa
kulturhuset Spira
i Jonkoping
[
12
]
[
13
]
Ar
|
Roll
|
Produktion
|
Regi
|
Teater
|
1934
|
Figurant
|
Rivalerna
Richard Sheridan
|
Alf Sjoberg
|
Dramaten
|
1937
|
Claire
|
Timmen H
Pierre Chaine
|
Ernst Eklund
|
Komediteatern
[
14
]
|
1937
|
|
Jean
Ladislaus Bus-Fekete
|
Gustaf Molander
|
Oscarsteatern
|
1940
|
Julie
|
Liliom
Ferenc Molnar
|
Benno Schneider
|
44th Street Theatre
,
New York
,
USA
|
1941
|
Anna Christopherson
|
Anna Christie
Eugene O'Neill
|
|
Lobero Theatre,
Santa Barbara
,
USA
[
15
]
Curran Theatre
,
San Francisco
,
USA
och Maplewood Theatre,
New Jersey
,
USA
|
1946
|
Mary Grey (Joan)
|
Johanna fran Lothringen
Maxwell Anderson
|
Margo Jones
|
Alvin Theatre (numera
Neil Simon Theatre
),
New York
,
USA
|
1953
|
Jeanne d’Arc
|
Jeanne d'Arc pa balet
Arthur Honegger
och
Paul Claudel
|
Roberto Rossellini
|
Teatro di San Carlo
,
Neapel
,
Italien
Stoll Theatre
,
London
,
Storbritannien
|
1955
|
Jeanne d'Arc
|
Jeanne d'Arc pa balet
Arthur Honegger
och
Paul Claudel
|
Roberto Rossellini
|
Kungliga teatern
(nuvarande
Kungliga Operan
)
|
1956
|
Laura Reynolds
|
Tea and Sympathy
Robert Anderson
|
|
Theatre de Paris
,
Paris
,
Frankrike
|
1962
|
Hedda Gabler
|
Hedda Gabler
Henrik Ibsen
|
|
Theatre Montparnasse Gaston Baty,
Paris
,
Frankrike
|
1965
|
Natalia Petrovna
|
A Month in the Country
Ivan Turgenjev
|
Michael Redgrave
|
Yvonne Arnaud Theatre,
Guildford
,
Storbritannien
och
Cambridge Theatre
,
London
,
Storbritannien
|
1967
|
Deborah Harford
|
More Stately Mansions
Eugene O'Neill
|
Jose Quientero
|
Ahmanson Theatre,
Los Angeles
,
USA
och
Broadhurst Theatre
,
New York
,
USA
|
1971
|
Lady Cecily Waynflete
|
Captain Brassbound's Conversion
George Bernard Shaw
|
|
Cambridge Theatre
,
London
,
Storbritannien
|
1972
|
Lady Cecily Waynflete
|
Captain Brassbound's Conversion
George Bernard Shaw
|
|
Opera House, Kennedy Center
,
Washington D.C.
,
USA
Ethel Barrymore Theatre
,
New York
,
USA
|
1973
|
Constance Middleton
|
The Constant Wife
W. Somerset Maugham
|
John Gielgud
|
Albery Theatre (numera Noel Coward Theatre),
London
,
Storbritannien
|
1975
|
Constance Middleton
|
The Constant Wife
W. Somerset Maugham
|
John Gielgud
|
Shubert Theatre
,
New York
,
USA
|
1977
|
Helen Lancaster
|
Waters of the Moon
N. C. Hunter
|
|
Chichester Festival Theatre,
Chichester
,
Storbritannien
|
1978
|
Helen Lancaster
|
Waters of the Moon
N. C. Hunter
|
|
Theatre Royal,
Brighton
,
Storbritannien
och
Theatre Royal Haymarket
.
London
,
Storbritannien
|
Ingrid Bergman tilldelades och nominerades till en stor mangd internationella priser for olika produktioner, samt nagra fortjanstutmarkelser. Har nedan foljer nagra av dem.
- 1961 ?
Twenty-Four Hours in a Woman's Life
(nominerad)
- ^
Norra begravningsplatsen Solna, Ingrid Bergman
hos
Kulturgravar
- ^
Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, nr C I:43, sida 142
- ^
”AFI's 100 Years...100 Stars”
.
www.afi.com
. Arkiverad fran
originalet
den 13 januari 2013
.
https://web.archive.org/web/20130113043532/http://www.afi.com/100years/stars.aspx
. Last 15 juli 2015
.
- ^
”Ingrid Bergmans okanda invandrarbakgrund - DN.SE”
(pa svenska).
DN.SE
. 15 september 2015
.
https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/ingrid-bergmans-okanda-invandrarbakgrund/
. Last 3 mars 2018
.
- ^
Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947
Arkiverad
6 november 2014 hamtat fran the
Wayback Machine
.
- ^
Karl E. Hillgren: "Allt for Ingrid och for Sverige", Tidningen Se nr 26, 1948, sid 1 och 14-17. Ahlen & Akerlunds, Stockholm 1948. Last 6 augusti 2018.
- ^
Dokumentarfilmen "Jag ar Ingrid" (2015)
- ^
Google Books: "Ingrid Bergman (Great Stars)", av David Thomson
- ^
Hitta graven
- ^
"AFI's 50 GREATEST AMERICAN SCREEN LEGENDS".
Arkiverad
13 januari 2013 hamtat fran the
Wayback Machine
. afi.com Last 16 juli 2015.
(engelska)
- ^
”Postnord juni 2015, "Nya frimarken med Ingrid Bergman"”
. Arkiverad fran
originalet
den 24 september 2015
.
https://web.archive.org/web/20150924080700/http://www.postnord.com/sv/media/pressmeddelanden/postnord-sverige/2015/nya-frimarken-med-ingrid-bergman/
. Last 26 augusti 2015
.
- ^
https://www.ostgotateatern.se/pa-scen/camera
- ^
”Arkiverade kopian”
. Arkiverad fran
originalet
den 18 september 2020
.
https://web.archive.org/web/20200918234701/https://www.smot.se/camera/
. Last 11 september 2020
.
- ^
”Timmen H”
.
Musikverket
.
http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24831&pos=29
. Last 13 maj 2016
.
- ^
”Anna Christie”
.
eOneill.com: An Electronic Eugene O'Neill Archive
. Arkiverad fran
originalet
den 27 september 2007
.
https://web.archive.org/web/20070927215533/http://www.eoneill.com/artifacts/AC1.5.htm
. Last 14 mars 2007
.
- Laurence Leamer, As Time Goes by, The Life of Ingrid Bergman, 1986.
- Donald Spoto, Notorious, 1998.
- Aleksandra Ziolkowska-Boehm, Ingrid Bergman prywatnie, Warsaw: Proszynski, 2013,
ISBN 978-83-7839-518-8
.
- Aleksandra Ziolkowska-Boehm, Ingrid Bergman and her American Relatives, Lanham, MD: Hamilton Books, The Rowman @ Littlefield Publishing Group, 2013,
ISBN 978-0-7618-6150-8
.
- Jag ar Ingrid
, dokumentarfilm av
Stig Bjorkman
, 2015.