For andra betydelser, se Ingrid Bergman (olika betydelser) .

Ingrid Bergman
Ingrid Bergman 1944.
Fodd	Ingrid Bergman 29 augusti 1915 Hedvig Eleonora forsamling , Stockholm , Sverige
Dod	29 augusti 1982 (67 ar) London , Storbritannien
Utbildad vid	Dramatens elevskola och Palmgrenska samskolan
Aktiva ar	1935?1982
Make	Petter Lindstrom (1937?1950; skilda) Roberto Rossellini (1950?1957; skilda) Lars Schmidt (1958?1979; skilda)
Barn	4
Webbplats	www.ingridbergman.com
Betydande roller
Anita Hoffman i Intermezzo Ilsa Lund i Casablanca Paula Alquist i Gasljus Dr. Constance Petersen i Trollbunden Alicia Huberman i Notorious!
Oscar Basta kvinnliga huvudroll 1945 - Gasljus 1957 - Anastasia Basta kvinnliga biroll 1975 - Mordet pa Orientexpressen
Emmy Awards Basta kvinnliga huvudroll i miniserie eller film 1960 - The Turn of the Screw 1982 - A Woman Called Golda
Tony Awards Basta kvinnliga huvudroll i en pjas 1947 - Johanna fran Lothringen
Signatur
IMDb SFDb

Ingrid Bergman , fodd 29 augusti 1915 i Hedvig Eleonora forsamling i Stockholm ^{[ 2 ]} , dod 29 augusti 1982 i London , var en svensk skadespelare . Bergman spelade i europeiska och amerikanska filmer och tilldelades filmpriset Oscar tre ganger. Det skedde tva ganger for basta kvinnliga huvudroll ? i Gasljus 1944 och i Anastasia 1956 ? plus for basta kvinnliga biroll i Mordet pa Orientexpressen 1974.

Mest kand ar Ingrid Bergman for sina roller som Ilsa Lund i Casablanca 1942, mot Humphrey Bogart och som Alicia Huberman i Alfred Hitchcocks thriller Notorious! 1946, mot Cary Grant . Av Amerikanska Filminstitutet ar hon rankad som den fjarde storsta kvinnliga stjarnan inom amerikansk film genom alla tider. ^{[ 3 ]}

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Tidiga ar [ redigera | redigera wikitext ]

Ingrid Bergman var dotter till konstnaren och fotografen Justus Bergman (1871?1929) och Friedel Adler (1884?1918). Modern var fodd i Kiel ^{[ 4 ]} i Tyskland och foraldrarna ingick aktenskap 13 juni 1907 i Hamburg . 1908 fodde hon en dodfodd son och nagra ar senare fick de ytterligare ett barn, som dog efter nagra veckor, sa Ingrid Bergman var deras enda overlevande barn. Vid tiden for hennes fodelse var de bosatta pa Strandvagen 3 - i kvarteret narmast intill Kungliga Dramatiska Teatern - dar Justus Bergman aven drev en fotoaffar. Ar 1918 avled modern i gulsot .

I faderns fotoatelje vacktes hennes intresse for foto och film ? nagot hon sjalv livet igenom agnade sig mycket at som fritidsintresse ? och hon alskade att som barn fa kla ut sig och agera modell framfor kameran. 1929 nar hon var 13 ar blev Ingrids tillvaro helt omkullkastad, da fadern ocksa dog och hon tvangs flytta till sin ogifta faster, Ellen Bergman. Aret darpa dog aven fastern och hon flyttade till en farbror, Otto Bergman, och dennes hustru Hulda.

Ingrid Bergmans forsta kontakt med skadespelaryrket var som 16-arig statist i Gunnar Skoglunds film Landskamp (1931). Ar 1933 blev hon antagen vid Dramatens elevskola .

Svensk karriar [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1935 gjorde Bergman sin forsta riktiga filmroll i Sigurd Wallens film Munkbrogreven mot Edvin Adolphson . Nasta uppgift var rollen som Astrid i Swedenhielms . Sedan foljde i rask takt Ivar Johanssons Branningar och Gustaf Edgrens Valborgsmassoafton med Lars Hanson och Victor Sjostrom . Samtliga 1935. Men den film som kom att betyda mest for Ingrid Bergmans karriar var Gustaf Molanders Intermezzo fran 1936. Samarbetet med Molander fortsatte med filmerna Pa Solsidan , aven den 1936 och En kvinnas ansikte 1938. Samma ar gjordes aven filmen Dollar .

Ingrid Bergman gifte sig 1937 med den blivande neurokirurgen Petter Lindstrom (1907-2000). De fick 1938 tillsammans dottern Pia.

Ar 1938 medverkade Bergman i den tyska filmen Kvartetten gifter sig ( Die vier Gesellen ). ^{[ 5 ]}

Efter att den svenska filmen Intermezzo visats i USA dar Ingrid Bergmans nordiska skonhet uppmarksammades kontaktades hon av Hollywood -producenten David O. Selznick , som erbjod henne ett filmkontrakt. Sa 1939 kom Ingrid Bergman till Kalifornien och spelade in den amerikanska versionen av Intermezzo , med Leslie Howard i rollen som professor Brandt.

Hosten 1939 var Bergman kontrakterad for medverkan i Per Lindbergs film Juninatten sa hon atervande till Sverige for sitt sista atagande for Svensk Filmindustri .

Stjarna i Hollywood [ redigera | redigera wikitext ]

Bergman gjorde snabbt ett stort intryck pa saval den amerikanska som den internationella filmpubliken ^{[ 6 ]} som uppfattade henne som en ovanligt naturlig, sund och okonstlad skonhet. Hennes popularitet steg i rasande takt och med rollen som Ilsa Lund i Michael Curtiz film Casablanca 1942 blev hon en stor internationell filmstjarna.

Ar 1943 gjorde hon rollen som Maria i Sam Woods film Klockan klamtar for dig med Gary Cooper och hon fick sin forsta Oscar for rollen som Paula i George Cukors film Gasljus fran 1944.

Ingrid Bergman spelade darefter mot Bing Crosby i Klockorna i S:t Mary (1945), mot Gregory Peck i Alfred Hitchcocks Trollbunden samma ar och en fin prestation med rollen som Alicia i Hitchcocks Notorious 1946 dar hon for forsta gangen spelade med Cary Grant .

Bergman inledde en flerarig hemlig karleksaffar med den varldsberomde fotografen Robert Capa . ^{[ 7 ]}

I slutet av 1940-talet borjade Ingrid Bergman kanna en vaxande leda vid det fabriksmassiga filmarbetet i Hollywood och sokte kontakt med den italienske filmregissoren Roberto Rossellini , vars starka, neorealistiska filmer hon fascinerades av och hon kande att det var den utmaning hon som skadespelare behovde.

Italienaren och senare karriar [ redigera | redigera wikitext ]

Bergman och Rossellini inledde ett forhallande samtidigt som hon fick en roll i hans film Stromboli (1950). Bada var redan gifta och deras karleksaffar blev en stor internationell medieskandal, som orsakade henne omfattande problem yrkesmassigt, eftersom ingen i Hollywood vagade ha med henne att gora. I USA hojdes till och med krav pa "bannlysning" av alla hennes filmer och senatorn Edwin C. Johnson holl 14 mars 1950 ett langt anforande i USA:s kongress om den skadespelerska han tidigare sett som ett foredome, men nu i stallet sag som en depraverad kraft i "det ondas tjanst". Han yrkade pa att hon skulle forvagras vidare inresetillstand till USA. ^{[ 8 ]} Hon valde att inte heller atervanda dit forran flera ar senare. Paret fick sonen Roberto Ingmar Rossellini och senare tvillingarna Ingrid Isotta Rossellini och Isabella Rossellini .

Brevet till Rossellini [ redigera | redigera wikitext ]

Rossellini vagrade att lata henne arbeta med andra regissorer an sig sjalv, vars produktioner varken konstnarligt eller ekonomiskt blev framgangsrika. Men da den varldsberomde franske regissoren Jean Renoir erbjod henne en annorlunda komediroll i Elena och mannen (1955) lattade han pa forbudet. Samtidigt inledde Rossellini under en filminspelning i Indien en karleksaffar med en indiska, varpa skilsmassan blev ett faktum 1957.

Med rollen som Anastasia i filmen med samma namn (1956) i regi av Anatole Litvak fick hon sin andra Oscar , men valde att inte sjalv komma till prisceremonin i USA, sa priset mottogs av Cary Grant a hennes vagnar. Ar 1960 fick hon aven en stjarnutmarkelse pa Hollywood Walk of Fame .

Aren 1958?1979 var Ingrid Bergman for tredje gangen gift, den har gangen med den svenske men internationellt verksamme teaterdirektoren Lars Schmidt . Hon spelade ledande roller i ett par av hans teaterproduktioner och tillbringade somrarna pa hans privata o Dannholmen i den bohuslanska skargarden utanfor Fjallbacka.

Ingrid Bergman atervande till SF 1964 for rollen som Mathilde Hartman i Smycket , vilken ingick i episodfilmen Stimulantia , som hade premiar 1967.

Sista aren [ redigera | redigera wikitext ]

Bergmans filmkarriar fortsatte 1969 i komedin Kaktusblomman med Walter Matthau och Goldie Hawn . Men allra mest minnesvard ar den svenskfodda Greta Ohlsson i Mordet pa Orientexpressen 1974, som gav henne en tredje Oscar for Basta kvinnliga biroll.

Hosten 1977 gjorde Ingrid Bergman rollen som den varldsberomda pianisten Charlotte i Ingmar Bergmans film Hostsonaten .

Bergman gjorde overraskande ytterligare en sista roll, likaledes ett av hennes realistiska livsportratt, i tv-filmen En kvinna kallad Golda , i vilken hon spelade Israels tidigare premiarminister Golda Meir . Filmen spelades in 1981 och visades for forsta gangen i amerikansk teve i april 1982. Rollen som Golda Meir gav henne postumt en Emmy Award och en Golden Globe Award .

Ingrid Bergman avled i London pa sin 67:e fodelsedag 1982, efter en tids sjukdom ( brostcancer ). Hon gravsattes med sina foraldrar pa Norra begravningsplatsen i Stockholm. ^{[ 9 ]} Merparten av hennes aska stroddes dock i havet vid Dannholmen utanfor Fjallbacka .

Eftermale [ redigera | redigera wikitext ]

I Fjallbacka ar en byst rest till Bergmans minne och det lilla torget vid hamnen ar dopt till Ingrid Bergmans torg.

Ingrid Bergman ar en av de internationellt mest kanda svenskarna. Tillsammans med Greta Garbo ar hon ocksa en av Sveriges mest kanda skadespelerskor. Hon anses av American Film Institute vara en av de 50 framsta filmstjarnorna genom tiderna. ^{[ 10 ]}

Ett flertal dokumentarfilmer och tv-program har gjorts om Ingrid Bergman genom aren, bland annat med medverkan av hennes dotter Pia Lindstrom . Till 100-arsminnet av hennes fodelse hedrades Ingrid Bergman pa Filmfestivalen i Cannes 2015, dar hennes ansikte prydde festivalaffischerna och Stig Bjorkmans tvatimmars dokumentarfilm Jag ar Ingrid premiarvisades. Denna dokumentarfilm, som sedan visades pa SVT 27 december 2016, innehaller en mangd tidigare ovisade privata smalfilmer tagna av henne och familjemedlemmar samt bygger till stor del pa hennes egna dagboksanteckningar.

Den 20 augusti 2015 utgav svenska Postnord och amerikanska US Postal Service nagra svenska respektive amerikanska frimarken till 100-arsminnet av Ingrid Bergmans fodelse. ^{[ 11 ]}

Ar 2017 sattes en musikal upp pa Ostgotateatern om Ingrid Bergman. Handlingen kretsar kring tiden for uppbrottet fran Petter Lindstrom och dottern Pia , forhallandet med Roberto Rosselini och dess konsekvenser. 2020 sattes den upp for andra gangen i omarbetad version pa kulturhuset Spira i Jonkoping ^{[ 12 ] [ 13 ]}

Filmografi i urval [ redigera | redigera wikitext ]

Film [ redigera | redigera wikitext ]

TV [ redigera | redigera wikitext ]

Teater [ redigera | redigera wikitext ]

Roller [ redigera | redigera wikitext ]

Utmarkelser och nomineringar [ redigera | redigera wikitext ]

Ingrid Bergman tilldelades och nominerades till en stor mangd internationella priser for olika produktioner, samt nagra fortjanstutmarkelser. Har nedan foljer nagra av dem.

Oscar [ redigera | redigera wikitext ]

• 1945 ? Basta kvinnliga huvudroll , Gasljus
• 1957 ? Basta kvinnliga huvudroll , Anastasia
• 1975 ? Basta kvinnliga biroll , Mordet pa Orientexpressen

Nominerad for Basta kvinnliga huvudroll [ redigera | redigera wikitext ]

• 1944 ? Klockan klamtar for dig
• 1946 ? Klockorna i S:t Mary
• 1949 ? Jeanne d’Arc
• 1979 ? Hostsonaten

Golden Globe Award [ redigera | redigera wikitext ]

• 1945 ? Gasljus
• 1946 ? Klockorna i S:t Mary
• 1957 ? Anastasia
• 1983 ? En kvinna kallad Golda

Nominerad for Basta skadespelerska [ redigera | redigera wikitext ]

• 1959 ? Vardshuset Sjatte Lyckan samt Indiskret
• 1970 ? Kaktusblomman
• 1979 ? Hostsonaten

Emmy Award [ redigera | redigera wikitext ]

• 1960 ? Startime: The Turn of the Screw
• 1982 ? En kvinna kallad Golda

• 1961 ? Twenty-Four Hours in a Woman's Life (nominerad)

BAFTA Award [ redigera | redigera wikitext ]

• 1975 ? Mordet pa Orientexpressen
• 1959 ? Vardshuset Sjatte Lyckan (nominerad)

Nagra ovriga utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

• 1953 ? Svenska Filmsamfundets guldplakett
• 1976 ? Cesar : Heders-Cesar, Frankrike
• 1977 ? Eleonora Duse-priset , Italien
• 1979 ? Illis Quorum , kunglig svensk medalj
• 1987 ? Das Grosse Verdienstkreuz , Vasttysk postum hedersutmarkelse

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Kallforteckning [ redigera | redigera wikitext ]

• Laurence Leamer, As Time Goes by, The Life of Ingrid Bergman, 1986.
• Donald Spoto, Notorious, 1998.
• Aleksandra Ziolkowska-Boehm, Ingrid Bergman prywatnie, Warsaw: Proszynski, 2013, ISBN 978-83-7839-518-8 .
• Aleksandra Ziolkowska-Boehm, Ingrid Bergman and her American Relatives, Lanham, MD: Hamilton Books, The Rowman @ Littlefield Publishing Group, 2013, ISBN 978-0-7618-6150-8 .
• Jag ar Ingrid , dokumentarfilm av Stig Bjorkman , 2015.

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Soila, Tytti :  Ingrid Bergman i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (8 mars 2018) CC-BY

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Ingrid Bergman .
  Bilder & media
• Officiell webbplats
• Ingrid Bergman pa Internet Movie Database (engelska)
• Ingrid Bergman pa Svensk Filmdatabas
• Ingrid Bergman i Libris
• Ingrid Bergmans grav