Informatik

For den amerikanska musikgruppen, se Informatik (band) .

Informatik (aven informationssystem ) ar det vetenskapliga studiet av information och dess behandling i kodad form ^[
1
] samt dess presentation. Amnet studerar hur interaktion sker mellan naturliga och artificiella system vilka lagrar, bearbetar och formedlar information. Begreppet informatik dok for forsta gangen upp ar 1957 i essan Informatik: Automatische Informationsverarbeitung ^[
2
]^[
3
]^[
4
] av Karl Steinbuch , som var en av pionjarerna inom artificiell intelligens .Ar 1962 myntadePhilippe Dreyfus ordet informatique med samma innebord. ^[
3
] Saledes kan informatik harledas till betydelsen automatisk informationsbearbetning eller automatisk informationsbehandling. Da information behandlas av saval datorer, individer och organisationer har informatik aven kognitiva och sociala aspekter. Allman datavetenskap heter pa tyska Informatik och pa franska informatique .

Skandinavien [ redigera | redigera wikitext ]

I april 1963 tillsatte Universitetskanslern en kommission for att utreda behovet av utbildning i administrativ databehandling, vilket resulterade i en rapport i november 1964 som rekommenderade att instifta ADB som akademisk disciplin. De forsta kurserna i amnet Informationsbehandling med specialisering mot metoder for administrativ databearbetning som senare skulle delas i ADB, informatik och systemvetenskap, gavs i Sverige hosten 1966 vid Stockholms universitet i nara samarbete med Kungliga Tekniska hogskolan . Initiativtagare till kurserna var Janis Bubenko och Borje Langefors . Innehallet i kurserna motsvarade det som vid engelska universitet vid denna tid kallades Information Systems . ^[
5
]

I Skandinavien ar informatik (liksom systemvetenskap ) ett samhallsvetenskapligt och tvarvetenskapligt amne, till skillnad fran de mer logisk-matematiskt inriktade amnen datavetenskap ( datalogi ), datateknik och informationsteknologi . De tva senare amnena bygger ofta pa ingenjorsvetenskaplig grund. Pa engelska betecknas den skandinaviska varianten av informatik ibland social informatics . ^[
6
]

Informatikamnet vid svenska universitet och hogskolor ar ofta vard for utbildningar inom systemvetenskap , som historiskt har sin grund i automatisk databehandling (ADB), det vill saga inriktade mot administrativ databehandling snarare an tekniska tillampningar, ofta med tillampning pa stora organisationer, myndigheter, banker och handel. Ar 2010 inrattades Svenska informationssystemakademin (SISA) som en nationell forening med syfte att tillvarata informatikamnets intressen. ^[
7
] Ordet informatik har funnits i svenska spraket sedan 1969 och kommer fran engelska informatics .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

^ Nationalencyklopedins ordbok . Sprakdata, Goteborg, och bokforlaget Bra bocker AB. 1996. ISBN 91-7119-968-3
^ Steinbuch, Karl: INFORMATIK: Automatische Informationsverarbeitung. SEG-Nachrichten Heft 4/1957
^ [ a b ] Gammack, John; Hobbs, Valerie; Pigott, Diarmuid (2006). The book of informatics . Thomson Learning Nelson. p. 2. ISBN 0-17-013044-4 . [1]
^ Widrow, B., and Hartenstein, R, and Hecht-Nielsen, R, (August 2005). ”Eulogy: 1917 Karl Steinbuch 2005” (PDF). IEEE Computational Intelligence Society. Arkiverad fran originalet den 19 juli 2011 . https://web.archive.org/web/20110719105224/http://helios.informatik.uni-kl.de/euology.pdf . Last 2 december 2014 .
^ Bubenko, Janis (2007-08-23). ”Information Processing ? Administrative Data Processing The First Courses at KTH and SU, 1966?67”. i John Impagliazzo, Timo Jaervi, Petri Paju. History of Nordic computing 2 : Second IFIP WG 9.7 conference, HINC2, Turku, Finland, August 21-23, 2007, revised selected papers . Springer. sid. 138-148. Libris ctnjqjw19xttbqdc
^ ICTs and Sustainable Solutions for the Digital Divide: Theory and Perspectives, Jacques Steyn & Graeme Johanson
^ ”Svenska informationssystemakademin, hemsida” . Arkiverad fran originalet den 1 november 2013 . https://web.archive.org/web/20131101054234/http://sisa-net.se/sisa.html . Last 31 maj 2011 .

[1] Nationalencyklopedins ordbok . Sprakdata, Goteborg, och bokforlaget Bra bocker AB. 1996. ISBN 91-7119-968-3

[2] Steinbuch, Karl: INFORMATIK: Automatische Informationsverarbeitung. SEG-Nachrichten Heft 4/1957

[:0-3] [ a b ] Gammack, John; Hobbs, Valerie; Pigott, Diarmuid (2006). The book of informatics . Thomson Learning Nelson. p. 2. ISBN 0-17-013044-4 . [1]

[4] Widrow, B., and Hartenstein, R, and Hecht-Nielsen, R, (August 2005). ”Eulogy: 1917 Karl Steinbuch 2005” (PDF). IEEE Computational Intelligence Society. Arkiverad fran originalet den 19 juli 2011 . https://web.archive.org/web/20110719105224/http://helios.informatik.uni-kl.de/euology.pdf . Last 2 december 2014 .

[bubenko-5] Bubenko, Janis (2007-08-23). ”Information Processing ? Administrative Data Processing The First Courses at KTH and SU, 1966?67”. i John Impagliazzo, Timo Jaervi, Petri Paju. History of Nordic computing 2 : Second IFIP WG 9.7 conference, HINC2, Turku, Finland, August 21-23, 2007, revised selected papers . Springer. sid. 138-148. Libris ctnjqjw19xttbqdc

[6] ICTs and Sustainable Solutions for the Digital Divide: Theory and Perspectives, Jacques Steyn & Graeme Johanson

[7] ”Svenska informationssystemakademin, hemsida” . Arkiverad fran originalet den 1 november 2013 . https://web.archive.org/web/20131101054234/http://sisa-net.se/sisa.html . Last 31 maj 2011 .

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]