Iguanodon Status i varlden: Fossil Stratigrafisk utbredning : Aldre krita
Skelett av Iguanodon pa Museum voor Natuurwetenschappen i Brussel.
Systematik
Doman	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggstrangsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Kraldjur Reptilia
Underklass	Diapsider Diapsida
Infraklass	Harskarodlor Archosauria
Overordning	Dinosaurier Dinosauria
Ordning	† Fagelhoftade dinosaurier †Ornithischia
Underordning	† Ornithopoder †Ornithopoda
(orankad)	† Iguanodonter †Iguanodontia
Familj	† Iguanodontidae
Slakte	† Iguanodon
Vetenskapligt namn
§ Iguanodon
Auktor	Mantell , 1825
Arter
Iguanodon bernissartensis , Boulenger, 1881 Iguanodon galvensis , Verdu et al., 2015
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Iguanodon var ett slakte av dinosaurier under krita . Slaktet raknas till familjen iguanodonter som i sin tur tillhor en storre grupp kallad ornithopoder och huvudordningen ornithischier (jmf saurichier ). Samtliga arter i slaktet Iguanodon var vaxtatare.

Iguanodon namngavs redan ar 1822 av lakaren och geologen Gideon Mantell . Iguanodon ar darmed tillsammans med kottataren Megalosaurus den dinosaurie som forst blev namngiven, hela 20 ar innan ordet dinosaurie skapades av engelsmannen sir Richard Owen . Iguanodon ar numera en av de mest valkanda dinosaurierna och man kanner till ett stort antal arter inom slaktet. Iguanodon levde under aldre kritaperioden for ca 140-120 miljoner ar sedan, lamningar har hittats i Europa , Afrika , Asien och Nordamerika . Iguanodon och dess narmaste slaktingar anses ha varit forfader till hadrosauriderna (populart kanda som anknabbsdinosaurier). Bland slaktingarna kan namnas Tenontosaurus och Quiranosaurus .

Det var 1820 eller 1821 som Gideon Mantells hustru, Mary Mantell, som foljt sin make pa ett sjukbesok, och medan hon vantade pa honom letade efter fossil , patraffade vad som liknade fragmentet av en jattelik tand. Gideon Mantell forstod att tanden maste komma fran en stor vaxtatare, som maste vara samtida med Megalosaurus. Mantell misstankte att tanden kom fran odla, och patraffade snart fler tander och kunde trots att han annu saknade kakfynd visa att arten maste ha haft en tandvaxlingscykel. Han hade visat fyndet for William Buckland som menat att det maste komma fran ett sentida daggdjur eller fisk. Fran Georges Cuvier erholl han dock stod i tanken att tanderna verkligen harrorde fran en odla. I december 1824 beslutade sig Mantell efter radgorande med William Conybeare for att dopa odlan till Iguanodon = Leguantand pa grund av tandernas likheter med leguantander . I januari 1825 publicerade han sina resultat. Han hade da tillskrivit arten flera av de ovriga ben han patraffat. En underlig benspets, i sjalva verket placerad pa artens tumme, tolkades av Mantell som ett horn som suttit i Iguanodons panna, sedan han upptackt en art av leguan med ett sadant. ^{[ 1 ]}

Iguanodon var den storsta medlemmen i familjen Iguanodontia och beraknas ha blivit ca 9 meter lang och vagt 4-5 ton - ungefar lika mycket som en asiatisk elefant . Som hadrosauriderna kunde den ga pa bade tva och fyra ben. Liksom manga andra vaxtatande dinosaurier var Iguanodon ett flockdjur. Forutom fotspar gjorde man till exempel 1878 ett enastaende fynd i en belgisk gruva dar hela 31 individer dott tillsammans. Nastan alla ornithopoder saknade horn eller andra aktiva satt att forsvara sig mot rovdinosaurier men Iguanodon ar ett av fa undantag. Dinosaurien hade stora piggar som "tumme" pa frambenen. Dessa fungerade sakerligen utmarkt som forsvarsvapen. Precis som hadrosauriderna hade den ocksa god syn och mycket starka tander som var val anpassade for att beta de nya segare vaxter som blev vanliga under krita.

Aldre rekonstruktioner [ redigera | redigera wikitext ]

Nar fossilen av iguanodon hittades forsta gangen, och man forsokte identifiera dem, gjorde man flera misstolkningar. Forst trodde man att benen och tanderna man hittat kom fran grasatande daggdjur. Men sa kom man underfund med att det var en sorts reptiler, och en man vid namn Hawkins byggde en modell av hur man trodde att djuret sett ut. Modellen var ihalig, och forskare at en maltid tillsammans inuti den. Fler modeller gjordes, och man stallde ut dem i Crystal Palace Park i London . Statyerna star kvar an i dag.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r Dinosaurier Saurischia Herrerasauria  · Sauropodomorpha Herrerasauria Herrerasauridae Sauropodomorpher Plateosauridae  · Guaibasauridae  · Riojasauridae  · Massospondylidae  · Sauropoda  · Vulcanodontidae  · Cetiosauridae  · Turiasauria  · Neosauropoda  · Diplodocidae  · Brachiosauridae  · Titanosauria Ornithoscelida Ornithischia  · Theropoda Theropoda Coelophysoidea  · Dilophosauridae  · Ceratosauria  · Tetanurae  · Megalosauroidea  · Carnosauria  · Coelurosauria Ornithischier Thyreophora  · Scelidosauridae  · Stegosauria  · Ankylosauria Cerapoda  · Pachycephalosauria  · Ceratopsia  · Ornithopoda Dinosauriernas systematik  · Lista over dinosaurier  · Lista over dinosauriers storlekar  · Kategori:Dinosaurier  · Mesozoikum  · Paleontologi  · Evolution  · Befjadrade dinosaurier  · Faglar