Idrott
ar en form av kroppslig aktivitet, ofta med inriktning mot tavling eller kroppslig traning. Nagra exempel pa idrotter ar
handboll
,
bandy
,
fotboll
och
skidsport
. Idrott innefattar aven fysiska aktiviteter som saknar tavlingsmoment, inklusive motionsidrotter som
joggning
,
stavgang
och
aerobics
.
Det snarlika begreppet
sport
kan ocksa innehalla tavlingsmomentet, men gor det ofta inte alls, som t ex att segla, kora motorcykel, fiska... Sportande har ofta en relation till redskap; for manga betyder ofta orden nastan samma sak. Andra relaterade ord ar
lek
,
spel
och
tavlan
.
Idrott ar en produkt av
lek
och
spel
. Lek anses garna vara en frivillig verksamhet utan fasta regler och utan nagon historia. Nar en lek blir mer formaliserad, det vill saga far ett regelverk och en historia kan man borja prata om ett spel. Vi skiljer mellan tre olika sorters spel. Fardighetsspel ar en form av spel dar deltagarnas fardigheter ar avgorande for resultatet. Chansspel ar spel dar tillfalligheter och slumpen bestammer utgangen. Samarbetsspel ar spel dar deltagarna maste samarbeta inbordes for att na pa forhand formulerade mal.
Idrott ar en kombination av alla dessa tre spelformer. De olika spelformernas vikt varierar fran idrott till idrott och, inte minst, fran situation till situation. Graden av samarbete ar storre i en lagidrott an i en individuell idrott och det ar primart utovarens fardighet som ska matas. Dock kan yttre omstandigheter gora att slumpen spelar en avgorande roll. Snabba vaderomslag i skididrott ar ett exempel pa detta.
Idrott definieras ibland inom idrottsrorelsen som
kroppsovningar
med fysisk aktivitet for att fa
motion
och
rekreation
; ibland med tavlan enligt vissa regler.
[
1
]
Gymnastik- och Idrottshogskolan
definierar idrott som "all
fysisk aktivitet
genomford med malet att framja fysisk och psykisk
halsa
,
rekreation
, tavlingsprestation och estetisk
upplevelse
". En inom idrottsrorelsen fastlagd definition ar "fysisk aktivitet som manniskor utfor for att fa motion och rekreation eller uppna tavlingsresultat".
[
2
]
Riksidrottsforbundet
, som samlar den svenska idrottsrorelsen, definierar det hela som "Idrott ar fysisk aktivitet som vi utfor for att kunna ha roligt, ma bra och prestera mera."
Ordet
idrott
(har fornnordiskt ursprung dar ≪id≫ betyder verksamhet eller aktivitet, och ≪drott≫ betyder kraft, styrka eller uthallighet)
[
kalla behovs
]
betydde ursprungligen alla former av hogt ansedda sysselsattningar och fardigheter, inklusive
musik
,
diktning
, kunskap om
runskrift
, och
andlig
verksamhet ("
vittra
idrotter"). Forst i mitten av 1600-talet kom idrott att betyda enbart kroppsliga ovningar och fardigheter.
[
3
]
Sport
(ett engelskt begrepp hamtat fran gammalfranskans
desport
, som betyder ungefar avkoppling eller noje) hanvisar till lek och fysisk aktivitet. Sport ar ett mer omfattande begrepp an idrott. Den huvudsakliga skillnaden ligger i att idrott lagger storst vikt pa utovaren sjalv, den egna insatsen och kroppskontroll som i till exempel friidrott, skididrott, skridskoidrott, boxning, tennis, handboll och fotboll samt aven motionsidrotter. I sport ar daremot egenunderhallningen det viktiga. Man sysslar med sport for att ha kul. I forekommande fall finns aven ett
tavlingsmoment
mot andra utovare, kanske oftare inom sport an da det galler idrott. Man anvander inom sporterna garna aven hjalpmedel av olika slag, till exempel redskap, framkomstmedel eller djur, som en grundlaggande forutsattning. Nagra exempel ar segelsport, motorsport och hastsport. Till och med icke-fysiska aktiviteter som
schack
,
bridge
och andra
spel
ses som en sport.
[
4
]
Pa svenska anvands i dagligt tal ibland begreppet sport som nastan synonymt med idrott. Skillnaden mellan orden blir, under inflytande av den internationella anvandningen av
sport
och motsvarande ord, hela tiden mindre och begreppen anvands ofta om varandra. Bada orden anvands numera
[
1
]
ofta om fysisk aktivitet i form av tavlingar med fastsatta regler.