Ibrahim Pascha
Ibrahim Pascha
, fodd
1789
i
Osmanska Makedonien
, dod
10 november
1848
i
Kairo
, var en
egyptisk
faltherre, son eller adoptivson till
Muhammed Ali
.
Han fick 1816 av Muhammed Ali befalet i kriget mot
saudierna
pa
Arabiska halvon
och besegrade dem fullstandigt, varefter han belonades med
paschalikatet
over de heliga orterna. Under det
grekiska frihetskriget
sandes han 1824 med en stark egyptisk har och flotta till turkarnas hjalp.
Aterkommen till Egypten 1828, fortsatte han med mycket energi, understodd av franska officerare, det redan tidigare paborjade arbetet med de egyptiska stridskrafternas ombildning efter europeiskt monster. Da Muhammed Ali 1831 angrep
Syrien
, fick Ibrahim ater overbefalet, stormade
S:t Jean d'Acre
1832 och slog samma ar turkarna i flera drabbningar och tvang dem i freden (i
Kutaia
i maj 1833) Syrien och
Adana
. Som guvernor i Syrien regerade Ibrahim Pascha hardhant under standig kamp med av turkarna underblasta upprorsforsok. I det nya kriget med sultanen 1839 vann Ibrahim sin mest lysande seger, da han 24 juni vid
Nisib
fullstandigt besegrade den fientliga armen.
Men stormakternas diplomatiska och militara ingripande ryckte segerns frukter ur hans hander, och sedan Muhammed Ali 1840 underkastat sig, maste han utrymma det av en engelsk-osterrikisk eskader hart ansatta Syrien. Ibrahim pascha drog sig nu fran statsarendena och agnade sig at skotseln av sina gods; 1845-46 foretog han en resa till Europa. Da Muhammed Alis sjalskrafter avtog, overtog Ibrahim regeringen och fick i juli 1848 i
Konstantinopel
bekraftelse pa stathallarskapet, men dog kort darefter. En av hans soner var
Ismail Pascha
.
