Internet Relay Chat
(
IRC
) (
engelska
, ungefar "internetsant prat" eller "internetsand chatt" (ordagrant "samtal vidarebefordrat/utsant via internet")), ar ett
kommunikationsprotokoll
for textkommunikation i
realtid
over
Internet
som tillater
chatt
mellan personer.
Samtalen pagar i
kanaler
dar personer samlas, eller i privata konversationer, s.k.
queries
, mellan endast tva personer. Kanalnamn borjar oftast pa
#
och anges vanligen pa formen "#kanalnamn pa irc.server.org" vilket innebar att man ska stalla in sin klient att anvanda
IRC-servern
"irc.server.org" och darefter valja kanalen #kanalnamn.
[
1
]
Hur detta gar till i detalj beror pa vilken
klient
man anvander.
Standarddokumentet
for IRC skapades i augusti
1988
av
Jarkko Oikarinen
[
1
]
vid
Uleaborgs universitet
och ar i grunden en forbattring av programmet
Talk
for
Unix
. Den forsta kanda IRC-klienten hette just "irc" och savitt man vet sa kom darefter
ircii
som anvands flitigt an idag. En av de mest populara
klienterna
ar sedan lange
mIRC
for
Windows
som skrevs av
Khaled Mardam-Bey
och forst slapptes 1995.
[
1
]
Andra populara klienter ar
Irssi
,
X-Chat
,
ChatZilla
,
HexChat
och
IRCle
.
Det finns idag manga mycket stora IRC-natverk i varlden och bestar ofta av flera sammankopplade
servrar
som administreras av
IRC-operatorer
.
Den forsta anvandaren som kommer in i en tom kanal blir operator (ofta forkortat
op
) i den. Operatorer marks i kanalen i fraga med ett
@
framfor sitt namn
[
1
]
och har befogenhet att tilldela operatorskap at andra, kasta ut och bannlysa personer m.m. Forutom operatorstatus kan man vara
half-op
(som har ett % vid sitt namn), vilket dock ar ganska ovanligt idag, och
voice
(som har ett
+
vid sitt namn).
En
IRC-kanal
ar ett
chattrum
som anvands over IRC.
IRC-kanaler rangordnar anvandarna efter ett visst antal
ranger
; de vanligaste rangerna ar:
operator
, "voice" och vanliga anvandare. Operatorer kan sparka ut,
bannlysa
och andra rang pa anvandare samt byta amne i kanalen (oftast benamnt enligt
engelskans
topic
). De kan aven andra lagen (
modes
) i kanalen som anger exempelvis om kanalen ar hemlig, privat, om man behover ett
losenord
for att komma in, o.s.v. Kanaloperatorer ska dock inte blandas ihop med
IRC-operatorer
[
fortydliga
]
.
IRC ar ett oppet protokoll som anvander
TCP
och ibland TLS. En IRC-server kan ansluta till andra IRC-servrar for att utoka IRC-natverket.
IRC ar
ASCII
-baserat och har en fast form. Ett meddelande bestar av ett valfritt prefix, ett kommando och valfritt antal argument. Man behover inte skicka med ett prefix med alla kommandon, och prefix ar mest avsedda for nar tva IRC-servrar (inom samma natverk) kommunicerar med varandra. Prefixet sager i princip vart ett meddelande ska nagonstans och om en IRC-klient skickar ett falskt prefix sa ska denne "dodas".
Argumenten i ett IRC-meddelande ar lite mer komplicerade: Man anvander mellanslag som avskiljare mellan argument, sa ett argument kan aldrig ha mellanslag, forutom "trailing"-argumentet. Ta exempelvis:
FOO BAR HEY :HELLO WORLD
Ovanstaende ska tolkas som 4 argument, namligen "FOO", "BAR", "HEY" och "HELLO WORLD".
IRCop
, vilket star for
IRC Operator
, ar en term inom
IRC
som syftar pa administratorer for ett visst natverk pa IRC. En IRCop har tillgang till fler kommandon pa det natverk han eller hon administrerar. De har oftast ocksa mer erfarenhet av IRC och kanske specifikt for det natverk denne ar operator for. Vanligtvis ar IRC operatorer inte anstallda av natverken utan jobbar helt
ideellt
. For mindre eller oproblematiska natverk behovs ingen IRC operator. De ar oftast till for att hjalpa anvandare och uppratthalla ordning pa natverket.
Alla IRC-operatorer tilldelas en s.k.
O:line
, med viss skillnad. Nar en
O:line
delas ut skiljer man pa globala och lokala operator. Globala operatorer ar markerade med en
O:line
(stort O) och lokala operatorer ar markerade med en
o:line
(litet o). Tekniskt sett ar en s.k.
O:line
eller
o:line
en rad i IRC-serverns konfiguration som talar om operatorens anvandarnamn och losenord, samt vilken host som ska synas i dennes WHOIS. Observera att det kan skilja fran olika natverk vad som de olika operatorsnivaerna har for tillgang samt vad de kallas.
Detta ar en lista over vanligt forekommande operatorstyper, rangordnade efter vilken behorighetsgrad de har.
- Lokala IRC-operatorer
kan endast administrera pa lokal niva, det vill saga pa en specifik server. Det betyder ocksa att andra (vanliga anvandare) pa IRC-natverket endast kan se att denne ar operator om de bada ar anslutna till samma IRC-server. De kommandon som dessa operatorer forfogar over ar begransade till den lokala servern.
- Globala IRC-operatorer
forfogar over hela IRC-natverket och syns darmed ocksa som operator over alla natverkets servrar, men har vanligtvis aven tillgang till fler kommandon an de lokala operatorerna har, bland annat kan de bladdra igenom kanalers tillgangslistor (d.v.s. vilka anvandare som har tillgang till vad i kanalerna).
- Tjanstadministratorer
(
eng
.
Services Administrator
), aven kallat
SA
, ar globala operatorer som ar specifikt utsedd till att administrera och forfoga over natverkets alla tjanster.
- Serveradministratorer
ar huvudansvariga for en specifik server. De kan inte agera globalt, men har ansvaret och mojligheten att lagga till och ta bort lokala operatorer pa den server denne administrerar. Vanligtvis finns en eller tva serveradministratorer for varje IRC-server.
- Kanaltjanstoperatorer
(eng.
Channel Services Operator
), aven kallat
CSO
ps
, ar operatorer som vanligtvis, till skillnad fran alla andra operatorstyper, styrs av ett datorprogram och inte av en fysisk person. Dessa operatorer ses som tjanster pa IRC-natverket och pa de flesta, vanligtvis storre, IRC-natverken kan man genom kommandot
/motd services.*
fa fram alla natverkets tjanster. Exempel pa dessa ar (pa
QuakeNet
),
Q
,
S
och
P
(las vidare
QuakeNets robotfunktioner
).
- Tjansterotadministratorer
, vilka egentligen borde pa svenska kallas huvudadministrator, (eng.
Services Root Administrator
), aven kallat
SRA
, har fullstandig tillgang till allt som ror IRC-natverkets alla servrar. Vanligtvis finns inte mer an 4-5 stycken av dessa for ett relativt stort IRC-natverk.