Hiv , en forkortning av humant immunbristvirus (av engelskans human immunodeficiency virus, forkortas pa engelska HIV ), ar ett retrovirus av underfamiljen lentivirus som angriper det manskliga immunsystemet och slutligen, om obehandlad, leder till aids (svenska: forvarvat immunbristsyndrom ). Ungefar 37 miljoner manniskor varlden over beraknas vara smittade, och viruset har alltsedan sitt utbrott skordat runt 35 miljoner manniskoliv. Omkring 7 000 beraknas smittas varje dag och mer an 5 700 dor varje dag i hiv-relaterade sjukdomar. Tidigare kallades hiv for HTLV-III ( human T-lymphotropic virus type III ) eller LAV ( lymphadenopathy-associated virus ).

Klassificering [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns tva kanda hiv-stammar, hiv-1 och hiv -2. Hiv-1 var den forsta som upptacktes och kallades for hiv. Hiv-1 ar mer virulent , overfors lattare och ar orsaken till de flesta infektionerna i varlden. Hiv-2 ar mindre smittsamt och begransat till Vastafrika .

Jamforelse mellan HIV-stammar

Stam	Virulens	Overforbarhet	Forekomst	Troligt ursprung
Hiv-1	Hog	Hog	Globalt	Schimpans
Hiv-2	Lag	Lag	Vastafrika	Mangaber

Struktur [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia .

Det humana immunbristvirusets struktur skiljer sig fran strukturerna for andra retrovirus . Viruset ar nastan sfariskt med en diameter pa cirka 120 nanometer, 60 ganger mindre an en rod blodkropp , vilket anda ar stort for att vara ett virus. Det bestar av tva kopior, +ssRNA , som kodar for virusets nio gener . Genomet skyddas av en konisk kapsel som bestar av ungefar tvatusen kopior av virusproteinet p24 . Ribonukleinsyran ligger starkt bundet till proteiner som ar nodvandiga for virusets utveckling som omvant transkriptas , proteaser , ribonukleas och integras .

Ett natverk bestaende av virusproteinet p17 skyddar virusgenomet fran omgivningen. Ytterst skyddas viruset av ett lipidholje som bildas nar viruspartiklar knoppas av fran ett cellmembran . Inbaddat i lipidholjen finns ytproteiner fran cellen samt cirka 70 exemplar av ett komplext virusprotein, env . Proteinet bestar av tre molekyler kallade gp120 , som ar ett glykoprotein . Denna struktur faster i virusets lipidlager med hjalp av tre gp41 . Detta glykoproteinkomplex mojliggor i sin tur virusets formaga att fasta till och fusera med en vardcell. Komplexet ar av intresse for framtida behandling eller vaccin.

Upptackt [ redigera | redigera wikitext ]

Bade den amerikanske forskaren Robert Gallo och den franske forskaren Luc Montagnier har ansett sig vara upptackare av HIV. I dag ar det allmant accepterat att Montagniers grupp var den forsta, ^{[ 1 ]} och 2008 tilldelades Luc Montagnier och Francoise Barre-Sinoussi Nobelpriset i medicin for upptackten av humant immunbristvirus. De borjade forska pa viruset efter att det kom allt fler rapporter om unga man som drabbades av ovanliga infektioner och cancer. Sjukdomar som i vanliga fall bara drabbade personer med lagt immunforsvar. ^{[ 2 ]}

Overforing [ redigera | redigera wikitext ]

Hiv overfors via blod , sperma och slidsekret . Det finns dock inga belagg for att det skulle kunna overforas via kyssar, ^{[ 3 ]} aven om hiv har upptackts i saliv .

Hiv kan overforas: ^{[ 3 ]}

• genom oskyddade anala , vaginala och orala samlag ,
• vid kontakt med smittat blod (det hiv-positiva blodet maste dock in i ett frammande blodomlopp omgaende for att hiv ska kunna overforas),
• via ateranvanda kanyler ,
• fran en gravid kvinna till hennes barn under graviditet , forlossning eller, senare, under amning,
• via blodtransfusioner och organ - och spermadonationer .

Sannolikhet for hiv-overforing [ redigera | redigera wikitext ]

Sannolikhet per akt att hiv overfors av Hiv-1 efter exponeringssatt [ 4 ]
Exponeringssatt	Uppskattat antal smittade per 10 000 exponeringar
Blodtransfusion	9 000 [ 5 ]
Fodsel	2 500 [ 6 ]
Delande av spruta vid drogmissbruk	67 [ 7 ]
Emottagande av analt samlag *	50 [ 8 ] [ 9 ]
Spruta genom huden	30 [ 10 ]
Kvinna vid vaginalt samlag *	10 [ 8 ] [ 9 ] [ 11 ]
Penetrerande man vid analt samlag *	6,5 [ 8 ] [ 9 ]
Man vid vaginalt samlag *	5 [ 8 ] [ 9 ]
Emottagande fellatio *	1 [ 9 ]
Givande fellatio *	0,5 [ 9 ]
* utan kondom

Undersokningar har visat att sannolikheten att hiv overfors vid ett vaginalt samlag ar 0,05 procent (fem av tiotusen) for man och 0,1 procent (tio av tiotusen) for kvinnor. ^{[ 12 ]} Vid oralsex utfort pa en hiv-positiv man ar risken 0,01 procent (en av tiotusen) och omatbar utfort pa en hiv-positiv kvinna. ^{[ 13 ]} Man bor dock tanka pa, att sannolikheten att smittas kan variera kraftigt da en icke upptackt och ej lakemedelsbehandlad hiv ar mycket mer smittsam an en lakemedelsbehandlad hiv. Detta betyder att risken att smitta/smittas okar med tiden, da hivinfektionen (viruset) okar i kroppens celler hos den smittade over tid och infektionen darigenom blir mer smittsam. Kondom rekommenderas saledes alltid av fler skal, om inte bada partner testat sig mot hiv-infektion.

En rad nya studier visar emellertid att risken for att en hiv-positiv person overfor viruset till sin partner kan vara sa lag som 0,0 procent. I mars 2013 gjordes en sammanstallning av sex studier av heterosexuella par dar bara en partner var hiv-positiv som kom till den slutsatsen. ^{[ 14 ]} Det finns dock vissa villkor for att risken ska vara sa lag som 0,0 procent. Den hiv-positiva personen maste befinna sig i lakemedelsbehandling och ha laga eller omatbara virusnivaer. I sammanstallningen hittades inget fall av smitta fran hiv-positiva partners som statt under medicinering i mer an sex manader. Slutsatsen galler endast heterosexuella par, framst for att risken for overforing av hiv bedoms vara hogre vid analsex an vid vaginalsex. Om nagondera partner har en sexuellt overforbar infektion, som exempelvis klamydia, bedoms risken for hiv-overforing att oka. Forskare vid den schweiziska aids-kommissionen gick sa tidigt som 2008 ut med ett officiellt uttalande i Bulletin of Swiss Medicine, vilket sa att givet vissa villkor ar vissa hiv-positiva individer under lakemedelsbehandling "inte sexuellt smittsamma, dvs kan inte overfora hiv genom sexuella kontakter". Villkoren omfattar bland annat att individerna lever i monogama relationer, har haft omatbara virusnivaer i minst sex manader och skoter sin lakemedelsbehandling rigorost. Uttalandet av de schweiziska forskarna betraktas a ena sidan som mycket kontroversiellt, a andra sidan har senare studier gett stod at pastaendet att hiv-positiva med omatbara virusnivaer har en mycket lag smittsamhet. ^{[ 15 ]} Exempelvis publicerade en omfattande europeisk studie, PARTNER, ett delresultat i mars 2014 dar aterigen ingen hiv-overforing skett fran nagon som skoter sin medicinering och har laga virusnivaer. ^{[ 16 ]} Studien foljde narmare 900 par som hade sex utan kondom, av vilka cirka 300 var homosexuella par. PARTNER kan alltsa pavisa resultat som galler analsex, nagot som fa tidigare studier har gjort. En australiensisk studie, Opposites Attract, publicerade i februari 2015 resultat efter att ha foljt 152 homosexuella par i tva ar. ^{[ 17 ]} Aterigen fanns inget fall av hiv-overforing fran en person som star under medicinering, trots att samlagen var anala och oskyddade.

Antalet hiv-positiva (personer som bar pa hiv) i varlden okar. Av alla anmalda fall i Sverige , ar over halften invandrare som har smittats fore ankomsten till Sverige, och detta i lander med hog forekomst av hiv. Heterosexuella personer som blivit smittade fore ankomst till Sverige ar den klart storsta gruppen av rapporterade fall ? av de som blivit smittade i Sverige ar man som har sex med man den storsta rapporterade gruppen. ^{[ 18 ]} Anvandande av kondom har mer an halverats sedan 1967 ars sexualvaneundersokning. ^{[ 19 ]} Ungefar 1/300 personer har en genetisk mutation som gor att de ar immuna mot aids. Man upptackte det forst hos afrikanska prostituerade som trots att de utsatts for manga oskyddade samlag under lang tid anda inte utvecklade aids. ^{[ 20 ]} En tysk cancerpatient Timothy Ray Brown med hiv fick 2007 en benmargstransplantation fran en donator som var motstandskraftig mot aids. Som en foljd tillfrisknade han bade fran sin leukemi och hiv, och behover inte langre ta bromsmediciner . ^{[ 21 ]}

Inkubationstid [ redigera | redigera wikitext ]

For manga hiv-positiva ar inkubationstiden lang och det kan ga flera ar innan sjukdomen uppvisar nagra symptom . Tre manader efter att hiv overforts har halten av antikroppar i blodet gatt upp till en sadan niva att infektionen kan pavisas med de vanligast forekommande hiv-testerna. Ett relativt sakert provsvar kan fas redan inom fyra veckor.

Nagra av de smittade utvecklar en sa kallad primar hivinfektion med bland annat feber, trotthet, halsont och muskelvark, symptom som ar likartade andra infektionstillstand och som kanske inte vacker nagon misstanksamhet hos den drabbade. Viruset angriper T-hjalparcellerna , som ar en typ av celler som ingar i immunforsvaret . Nar kroppen har for fa T-hjalparlymfocyter slutar immunforsvaret att fungera effektivt och kan inte langre bekampa vanliga infektioner. Det ar detta tillstand som kallas aids . Sa vitt man vet leder en obehandlad hiv-infektion forr eller senare till doden.

Lakemedelsbehandling [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns i dag inget botemedel mot hiv, och trots att det bedrivs intensiv forskning pa omradet ar det oklart om nagot vaccin kommer att ga att utveckla. ^{[ 22 ]} Daremot kan moderna bromsmediciner halla virushalten i blodet pa en sa lag niva att immunforsvaret inte slas ut och den smittade inte utvecklar aids . Smittsamheten vid en effektiv behandling minskar aven kraftigt. I dag ar ocksa den forvantade livslangden for hiv-positiva i Sverige under behandling i stort sett densamma som for icke hiv-smittade.

Hiv-viruset kan dock utveckla resistens mot bromsmedicinerna varfor det i gallande behandlingsrekommendationer i Sverige ^{[ 23 ]} kraftigt understryks att det ar mycket viktigt att inte gora uppehall i ordinerad behandling. Vid behandlingsuppehall forokar sig viruset ofta mycket snabbt och far darmed ocksa mojlighet att utveckla resistens.

Det finns sammanlagt ett 20-tal lakemedel inom fyra lakemedelsklasser som ar godkanda som bromsmediciner mot hiv. ^{[ 24 ]} Vanligaste behandlingen for hiv-positiva ar nagon typ av kombinationsbehandling med tva sa kallade nukleosidanaloger (NRTI) och en icke-nukleosid RT-hammare (NNRTI). Fran att historiskt sett ha bestatt av upp emot 20 tabletter om dagen har man nu kommit sa langt att dessa lakemedel kan kombineras i olika tabletter, vilket kraftigt reducerar antalet piller. Exempelvis finns nu preparat dar man vid goda behandlingsresultat (virologisk kontroll och ingen behandlingssvikt) kan overga till att medicineras med endast en tablett om dagen, vilken kombinerar samtliga tre rekommenderade komponenter. ^{[ 25 ]}

For att mata hur langt en patients hiv-infektion fortskridit mats vanligen halten av sa kallade CD4+ T-celler i blodet. CD4+ (eller CD4 positiva celler) ar en sorts vita blodkroppar (t-cells lymfocyter) vilka har en sk. CD4-molekyl pa sin yta. Dessa celler spelar en viktig roll i hiv-infektionen eftersom viruset angriper dessa och anvander sig av CD4-molekylen for att ta sig in i cellen. Hiv-virus behover andra celler for att foroka sig, och CD4 celler ar just sadana celler som angrips. Nar en person varit Hiv-infekterad en langre tid brukar CD4-cellerna minska i antal, vilket ar ett tecken pa att immunforsvaret har forsvagats av infektionen. Ju lagre CD4-tal, desto storre risk att en person far olika typer av infektioner.

Behandlingsstart rekommenderas vid ca 350 CD4+ T-celler/mL eller nar patienten uppvisar HIV-associerade tillstand, sasom uttalad trombocytopeni (lagt antal trombocyter) och neurologiska symtom.

Mer eller mindre allvarliga biverkningar har varit sammankopplade med hiv-bromsmediciner, men i takt med att saval lakemedlen som metoderna for hur de kombineras utvecklats, minskar denna problematik.

Hiv omfattas i Sverige av smittskyddslagen , vilket garanterar avgiftsfri vard och behandling, men den medfor aven en anmalningsplikt, mojlighet till visst tvang och kontroll.
En infekterad person maste uppge samtliga sina sexuella kontakter sa att dessa kan kontaktas for kontroll av eventuell infektion.

Preventiva atgarder [ redigera | redigera wikitext ]

En av de viktigaste atgarderna for att minska risken att bli infekterad av hiv ar att anvanda kondom vid samlag . Vid intravenost missbruk ar det viktigt att inte dela injektionsverktyg. Att pa egen hand sterilisera injektionsverktyg och att dela dessa med en annan person ar riskfyllt och det ar svart att garantera smittfrihet.

Om nagon blivit utsatt for smitta minskar risken for sjukdom vid forebyggande behandling med lakemedel, sa kallad postexpositionsprofylax. ^{[ 26 ] [ 27 ] [ 28 ]} Behandlingen satts in tidigt (inom 36 timmar enligt ny svensk praxis, 72 timmar enligt brittisk och amerikansk praxis). ^{[ 29 ]}
I lander som USA , Storbritannien och Brasilien ar det patienten som bestammer om postexpositionsprofylaktisk behandling skall inledas, lakare kan alltsa inte neka en patient som begar medicinsk behandling. I Sverige ar det en lakare som bestammer om patienten skall fa tillgang till sadan behandling.
Under fotbolls-VM 2014 erbjods postexpositionsprofylaktisk behandling i nara anslutning till fotbollsarenorna. ^{[ 30 ]}

Kost vid hiv och aids [ redigera | redigera wikitext ]

Kostrekommendationerna for patienter med hiv/aids har forandrats radikalt sedan 1996 da dagens effektiva bromsmediciner togs i bruk. De tidigare problemen med viktnedgang och svara diarreer ser man idag sallan i i-landerna ; i u-lander ar dessa emellertid fortfarande svara problem.

Den medicinska behandlingen som ges i dag kan dock ge sadana biverkningar att kostbehandling anda ar av stor betydelse. De lakemedelsutlosta biverkningarna liknar de vasterlandska vallevnadssjukdomarna, sasom diabetes , hoga blodfetter och overvikt .

Epidemiologi [ redigera | redigera wikitext ]

UNAIDS och Varldshalsoorganisationen har gjort skattningar att aids har dodat mellan 27,2 och 47,8 miljoner manniskor sedan det forst upptacktes (1981). ^{[ 32 ]}

Ar 2005 smittades mellan 3,4 och 6,2 miljoner manniskor och mellan 2,4 och 3,3 miljoner manniskor med aids dog, en okning fran 2004 och den hogsta siffran sedan upptackten 1981. ^{[ 33 ]}

Ar 2020 smittades 1-2 miljoner manniskor med hiv. Under samma ar dog 480 000?1 000 000 manniskor av hiv-relaterade sjukdomar. ^{[ 32 ]}

Globalt levde uppskattningsvis 37,7 miljoner (mellan 30,2 och 45,1 miljoner) personer med hiv 2020, varav 66 procent i Afrika. ^{[ 32 ]}

See or edit source data .

Procentandel av befolkningen med AIDS

Hiv i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av HIV i Sverige .

I Sverige har det till och med 2020 rapporterats 12 000 fall av hiv-infektion. ^{[ 34 ]}

I Sverige rapporteras 400?500 nya fall varje ar, varav ungefar halften uppskattas komma till Sverige som redan smittade. Ar 2019 levde ca 8000 personer med hiv i Sverige. ^{[ 35 ]} Den som har en hiv-infektion har enligt Smittskyddslagen informationsplikt, vilket betyder att infekterade maste beratta om sin infektion for sin sexpartner. De patienter som har en valinstalld behandling behover dock inte upplysa sin sexpartner. ^{[ 3 ]} Det ar den behandlande lakaren som avgor om patienten har en valinstalld behandling. ^{[ 34 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Hiv och aids i Afrika
• Aidsdelegationen
• Arvid Noe (forsta kanda hiv/aids-fallet i Europa)
• Robert Rayford (forsta kanda hiv/aids-fallet i USA och Nordamerika)

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]