한국   대만   중국   일본 
Hot Rod ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Hot Rod

Fran Wikipedia
(Omdirigerad fran Hot rod )
For filmen med samma namn, se Hot Rod (film) .
Hot Rod
Hot Rod. Malmo 1986.

Hot Rod ar ursprungligen en benamning pa en ombyggd amerikansk oppen bil , sa kallade roadsters , tillverkade fore 1949 . Begreppet anvands numera mer brett och innefattar da aven tackta vagnar, bilar tillverkade sa sent som 1969 eller rentav icke-amerikanska bilmarken. En Hot Rod ar dock alltid ombyggd. Det var Hot Rod-trenden som inspirerade biltillverkarna i Detroit att borja utveckla och salja muskelbilar .

Ursprung [ redigera | redigera wikitext ]

Hot Rod baserad pa T-Ford
1932 ars Ford Roadster anses allmant vara den ultimata utgangspunkten for en Hot Rod

Hot Rod-kulturen uppstod i USA aren efter andra varldskrigets slut. Amerikanska soldater hade sett sma, latta och snabba sportbilar fran MG , Ferrari och Morgan i Europa . Dessa bilar erbjod goda prestanda och mycket korgladje, och val hemma i USA borjade hemvandande krigsveteraner att modifiera gamla bilar for att efterlikna dessa egenskaper. [ 1 ]

Ursprungligen var det vanligaste utgangsobjektet gamla T-Fordar , som fanns i riklig mangd runt om i landet. For att erhalla battre prestanda genom reducerad vikt demonterades karossdelar som ansags "onodiga", exempelvis skarmarna och motorhuven . Hjulupphangningen modifierades, modernare bromsar monterades och den fyrcylindriga originalmotorn trimmades , da V8 :or annu var for nya for att finnas tillgangliga for overkomliga pengar. Forutom att kora pa gatan i sa kallade Street Races tavlade agarna aven med sina ombyggda bilar i sa kallade Dirt Track Races ? informella tavlingar pa ovala jordbanor ute pa landsbygden.

Efter T-fordarna kom A-Fordarna att hamna i rodbyggarnas fokus. Dessa var tyngre, men betydligt mer robusta konstruktioner, egenskaper som kom val till pass da V8:or borjade bli allt vanligare och pafrestningen pa chassina darmed allt patagligare. Den forsta bilen som masstillverkades med V8 fran fabrik var Ford av 1932 ars modell. Den var ett naturligt val for Hot Rod-folket, och manga [ vem? ] anser att 1932 ars roadster fran Ford ar den ultimata utgangspunkten for ett Hot Rod-bygge. [ 2 ] Denna bil tillverkades i endast 8 033 exemplar, sa den begransade tillgangen pa bilar gjorde att man sa smaningom borjade anvanda tackta Fordar och bilar fran andra tillverkare.

Under 1970-talet borjade replikakarosser tillverkade i glasfiber att dyka upp pa marknaden. En del bilar borjade nu aven byggas sa att de blev bekvamare, tidigare otankbara tunga komponenter som luftkonditionering och elektriskt justerbara saten borjade monteras i bilarna. For dessa bilar myntades begreppet Street Rod .

Pa senare ar [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1990-talet dok en ny inriktning inom Hot rod upp. Stilen kom att kallas for Hi-tech , da moderna komponenter som direktinsprutade motorer och ABS -bromsar monterades pa dessa byggen. Bilarna forsags med dyra specialtillverkade komponenter i aluminium och rostfritt stal .

Fran att ha varit en billig hobby har Hot Rod blivit en mycket dyr sysselsattning. Kostnaderna for ett fint bygge med de "ratta detaljerna", det vill saga med de detaljer bilar byggda pa 1950-talet hade, ar mycket hoga. Allt fler bilar byggs av proffsbyggare som exempelvis Boyd Coddington , vars dyraste byggena har kostat over en miljon dollar .

Som en motreaktion har bilar som inspirerats av den ursprungliga formen av Hot Rod pa 1940-talet kommit att bli allt popularare. Denna form av Hot Rod fokuserar inte pa toppfinish utan ar mer pa att vara billiga att bygga, roliga att kora och benamns i allmanhet som rat rods .

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1970-talet var det i praktiken omojligt att registrera amatorbyggda fordon i Sverige. Darfor byggdes hot rods ofta pa Volvo Duett -chassin, sa kallade Duettroddar . [ 3 ] 1982 infordes mojligheten att registrera ombyggda och amatorbyggda fordon, och det ar sedan dess mojligt att registrera personbilsbaserade hot rods. Registreringarna av amatorbyggda och ombyggda fordon skall forst goras hos SFRO , sedan registreringbesiktigas hos Bilprovningen eller motsvarande.

Svenska Hot Rod-entusiaster ar organiserade i Swedish Street Rod Association [ 4 ] .

Galleri [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]