Hot Rod
ar ursprungligen en benamning pa en ombyggd
amerikansk
oppen bil
, sa kallade
roadsters
, tillverkade fore
1949
. Begreppet anvands numera mer brett och innefattar da aven tackta vagnar, bilar tillverkade sa sent som 1969 eller rentav icke-amerikanska bilmarken. En Hot Rod ar dock alltid ombyggd. Det var Hot Rod-trenden som inspirerade biltillverkarna i
Detroit
att borja utveckla och salja
muskelbilar
.
Hot Rod-kulturen uppstod i
USA
aren efter
andra varldskrigets
slut. Amerikanska soldater hade sett sma, latta och snabba
sportbilar
fran
MG
,
Ferrari
och
Morgan
i
Europa
. Dessa bilar erbjod goda prestanda och mycket korgladje, och val hemma i
USA
borjade hemvandande krigsveteraner att modifiera gamla bilar for att efterlikna dessa egenskaper.
[
1
]
Ursprungligen var det vanligaste utgangsobjektet gamla
T-Fordar
, som fanns i riklig mangd runt om i landet. For att erhalla battre prestanda genom reducerad vikt demonterades
karossdelar
som ansags "onodiga", exempelvis skarmarna och
motorhuven
. Hjulupphangningen modifierades, modernare bromsar monterades och den fyrcylindriga originalmotorn
trimmades
, da
V8
:or annu var for nya for att finnas tillgangliga for overkomliga pengar. Forutom att kora pa gatan i sa kallade
Street Races
tavlade agarna aven med sina ombyggda bilar i sa kallade
Dirt Track Races
? informella tavlingar pa ovala jordbanor ute pa landsbygden.
Efter T-fordarna kom
A-Fordarna
att hamna i rodbyggarnas fokus. Dessa var tyngre, men betydligt mer robusta konstruktioner, egenskaper som kom val till pass da V8:or borjade bli allt vanligare och pafrestningen pa chassina darmed allt patagligare. Den forsta bilen som masstillverkades med V8 fran fabrik var
Ford
av
1932
ars modell. Den var ett naturligt val for Hot Rod-folket, och manga
[
vem?
]
anser att
1932
ars
roadster
fran Ford ar den ultimata utgangspunkten for ett Hot Rod-bygge.
[
2
]
Denna bil tillverkades i endast 8 033 exemplar, sa den begransade tillgangen pa bilar gjorde att man sa smaningom borjade anvanda tackta Fordar och bilar fran andra tillverkare.
Under
1970-talet
borjade
replikakarosser
tillverkade i
glasfiber
att dyka upp pa marknaden. En del bilar borjade nu aven byggas sa att de blev bekvamare, tidigare otankbara tunga komponenter som
luftkonditionering
och elektriskt justerbara saten borjade monteras i bilarna. For dessa bilar myntades begreppet
Street Rod
.
Under
1990-talet
dok en ny inriktning inom Hot rod upp. Stilen kom att kallas for
Hi-tech
, da moderna komponenter som direktinsprutade motorer och
ABS
-bromsar monterades pa dessa byggen. Bilarna forsags med dyra specialtillverkade komponenter i
aluminium
och
rostfritt stal
.
Fran att ha varit en billig hobby har Hot Rod blivit en mycket dyr sysselsattning. Kostnaderna for ett fint bygge med de "ratta detaljerna", det vill saga med de detaljer bilar byggda pa 1950-talet hade, ar mycket hoga. Allt fler bilar byggs av proffsbyggare som exempelvis
Boyd Coddington
, vars dyraste byggena har kostat over en miljon
dollar
.
Som en motreaktion har bilar som inspirerats av den ursprungliga formen av Hot Rod pa
1940-talet
kommit att bli allt popularare. Denna form av Hot Rod fokuserar inte pa toppfinish utan ar mer pa att vara billiga att bygga, roliga att kora och benamns i allmanhet som
rat rods
.
Under
1970-talet
var det i praktiken omojligt att registrera
amatorbyggda fordon
i Sverige. Darfor byggdes hot rods ofta pa
Volvo Duett
-chassin, sa kallade
Duettroddar
.
[
3
]
1982
infordes mojligheten att registrera
ombyggda
och
amatorbyggda
fordon, och det ar sedan dess mojligt att registrera personbilsbaserade hot rods. Registreringarna av amatorbyggda och ombyggda fordon skall forst goras hos
SFRO
, sedan registreringbesiktigas hos Bilprovningen eller motsvarande.
Svenska Hot Rod-entusiaster ar organiserade i
Swedish Street Rod Association
[
4
]
.