Hongkongs nationella sakerhetslag ( kinesiska : 香港國家安全法 ; pinyin : Xi?ngg?ng guoji? ?nquan f? ; Jyutping : Hoeng ¹ Gong ² gwok ³ gaa ¹ on ¹ cyun ⁴ faat ³ , engelska : Hong Kong National Security Law ), eller bara Hongkongs sakerhetslag , ar en lag som stiftades, bekraftades och trades i kraft i Hongkong den 30 juni 2020 . Lagen har bemotts med kritik sedan borjan och ar bade orsaken och foljden till protester i Hongkong .

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt Hongkongs grundlag ska sarskilda administrativa regionen stifta sakerhetslagen men detta hande inte i stadens lagstiftande forsamling (LegCo) sa Peking stiftade lagen istallet. Enligt Peking den har ratt till detta enligt Kinas grundlag. Hongkongs demokratirorelse har forhindrat LegCo att stifta sakerhetslagen tidigare. ^{[ 1 ]} Syftet med sakerhetslagen ar bl.a. att hindra landsforraderi mot folkrepubliken Kina ocksa i Hongkong. ^{[ 2 ]}

Kina har sagt att alla pro-demokratiska demonstranter ar brakmakarna och sadana manniskor straffas ocksa i andra lander. Pekings standpunkt ar det att sakerhetslagen garanterar lag och ordning i Hongkong dar demonstranter bl.a. har krankt Kinas nationella symboler. ^{[ 3 ]}

Sedan 2015 har man firat Nationella sakerhetslagens dag i Kina den 15 juli . Den firas genom att bl.a. ordna temadagar i skolor och sjunga Kinas nationalsang i borjan av dagen. ^{[ 4 ]}

Lagens tilltradande och centralt innehall [ redigera | redigera wikitext ]

Lagtexten offentliggjordes for forsta gangen efter den trades i kraft den 30 juni. ^{[ 2 ]} Kinas davarande vice premiarminister Han Zheng hade huvudansvaret for utarbetandet av den nya lagen. ^{[ 5 ]} Myndigheterna oppnade en telefonnummer dar man kunde ange dem som bryter mot nya lagen. ^{[ 6 ]}

Sakerhetslagen mojliggor t.ex. husundersokningar utan domstolens tillstand om personen misstanks for sakerhetslagen brytande. Myndigheter i Hongkong kan ocksa hindra de misstankta att lamna staden. En av lagens mest centrala punkter ar kriminaliseringen av "separatistiska aktiviteter" som kan innebar bl.a. sloganen "Free Hong Kong!" Straffen for separatism kan vara livstidsfangelse. ^{[ 7 ]}

Att skada allmanna egendomen kan raknas som subversiv aktion som kan straffas med livstidsfangelse. Att stora eller forhindra kollektivtrafiken definieras som terrorism. Enligt sakerhetslagen ska det grundas nationella sakerhetslagens kontrollkommission som far tolka sakerhetslagen efter eget gottfinnande; dessa tolkningar prioriteras framfor Hongkongs grundlag. Ytterligare gor sakerhetslagen mojligt bl.a. att:

• Hongkongs chefsminister nominerar domare
• Rattegangar sammantrads bakom stangda dorrar
• Rattegangar flyttas fran Hongkong till kinesiska fastlandet

I Kina ar lagarna ar medvetet luddiga sa att de kan tolkas pa det mest passande satt beroende pa situationen. ^{[ 8 ]} Hongkongs nationella sakerhetslag ar ocksa oppen for olika tolkningar och darfor kan hotande av nationella sakerheten betyda nastan vad som helst. Pa Fastlandskina den har mangtydigheten anvands rutinmassigt for att fanga dissidenter. ^{[ 9 ] [ 10 ]}

Med stod av sakerhetslagen har myndigheter bl.a. forbjudit sangen Glory to Hong Kong i stadens skolor men sangen sjalv ar inte olagligt. ^{[ 11 ]}

Artikeln 38 [ redigera | redigera wikitext ]

Artikeln 38 av Hongkongs nationella sakerhetslag: ^{[ 12 ]}

This Law shall apply to offences under this Law committed against the Hong Kong Special Administrative Region from outside the Region by a person who is not a permanent resident of the Region.

Enligt artikeln galler sakerhetslagen inte bara hongkongbor utan alla. Till exempel utlanningar som har omedvetet brutit mot lagen, kan begripas i Kina eller Hongkong i samband med bara transit. ^{[ 10 ] [ 13 ]}

Reaktioner [ redigera | redigera wikitext ]

• Taiwan : presidenten Tsai Ing-wen sade att lagets stiftande var en "besvikelse" och "brutet lofte" som bevisar att ett land, tva system som Kina har erbjudit pa Taiwan kommer inte att fungera. ^{[ 14 ]}
• Forenade kungariket : enligt utrikesministern Dominic Raab nya sakerhetslagen strider mot avtalet mellan Storbritannien och Kina som undertecknades da Hongkong overlamnades till Kina 1997. ^{[ 15 ]} Premiarministern Boris Johnson hade redan tidigare lovat att underlatta visumprocess for dem som ar fodda i Brittiska Hongkong (ca. 2,8 miljoner) om Kina kor igenom lagen. ^{[ 16 ]}
• USA : presidenten Donald Trump tecknade under ett dekret som avslutade stadens ekonomiska specialstatus. Kongressen satte sanktioner mot myndigheter i bade Kina och Hongkong. ^{[ 17 ] [ 18 ]}
• Japan : landets underhus grundade en kommitte for att forbereda ett lagforslag som skulle underlatta hongkongbors arbetsvisumsansokningar och forlanga andra typ av visa. Japan hotade ocksa att lagen skulle paverka statsbesoken som Xi Jinping hade planerat. ^{[ 19 ] [ 20 ]}
• Europeiska unionen : unionen uttryckte sig vara oroad over lagen och att minska ekonomiska aktiviteter i staden. ^{[ 21 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]