Homo oeconomicus , ^{[ 1 ]} eller Homo economicus ar en modell av manskligt beteende som anvands i ortodox nationalekonomisk teori. Homo oeconomicus ar "en rationell, strangt kalkylerande, nyttomaximerande individ". De flesta nationalekonomer ser modellen som nyttig, men manga uppfattar att modellen ar problematisk i en del sammanhang och fa nationalekonomer havdar att den skulle overensstamma med manniskans verkliga beslutsprocess.

Definition och kritik [ redigera | redigera wikitext ]

Modellen mojliggor manga teoribyggen. De ekonomer som laborerar med forestallningen om Homo oeconomicus medger oftast att det inte ar en fullstandig bild av verklighetens manniskor men anser att forestallningen liknar verkligheten tillrackligt mycket for att kunna utgora grunden for samhallsekonomiska pastaenden. Beslutsprocess for Homo oeconomicus foljer (enligt Bakka et al.) foljande monster:

• Hon rangordnar konsekvenserna av de mojliga valen enligt sin tydligt formulerade preferensskala.
• Preferensordningen i skalan ar stegvis, A > B > C, inte C > A.
• Hon valjer alltid det alternativ som star hogst pa vardeskalan, vilket leder till nyttomaximering.
• Hon traffar alltid samma val, i den handelse situationen upprepade sig. ^{[ 2 ]}

Bent Flyvbjerg vid Aalborg Universitet fick under sina studier lara sig om homo economicus, men fann att inte ens ekonomerna sjalva agerade nagotsanar denna modell i verkligheten. ^{[ 3 ]}

Vissa ekonomer tillbakavisar forestallningen om den nyttomaximerande konsumenten helt och hallet. Thorstein Veblen och andra teoretiker inom den institutionalistiska skolan tillhor kritikerna. Veblen skrev i sitt huvudverk The Theory of The Leisure Class fran 1899, att bilden av manniskan som "en blixtsnabb kalkylator av lust och olust, som far omkring som ett litet homogent klot under intrycket av stimuli som kastar honom hit och dit men samtidigt lamnar honom oberord" ar orimlig. ^{[ 4 ]}

Den Osterrikiska skolan , a sin sida, riktar kritik mot teorin om "the Economic man" da man anser att teorin forutsatter att manniskan har fullstandig kunskap om sin omgivning. Manniskans uppfattning om verkligheten kan, menar man, aldrig vara fullkomlig och dess uttolkare aldrig fri fran sin egen subjektivitet. ^{[ 5 ]}

Dessa forskare foresprakade istallet begransad rationalitet "Maps of bounded rationality: psychology for behavioral economics". ^{[ 6 ]} Modellen spelar trots detta fortfarande en viktig roll for nationalekonomisk forskning. Istallet for att avvisa den som orealistisk och vilseledande, argumenterar vissa for att det vara mer fruktbart att tolka den som en speciell slags modell.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Termen ”Economic man” anvandes for forsta gangen under det sena 1800-talet av kritiker av John Stuart Mills politisk-ekonomiska verk. Iden gar emellertid att finna redan i Adam Smiths Nationernas valstand , och beskrivs ocksa av Aristoteles i Politiken. ^{[ kalla behovs ]} Namnet ”Homo oeconomicus” harror fran manniskans vetenskapliga namn Homo sapiens , och syftar till att klargora manniskonaturen som den ses av formuleringens foresprakare. ^{[ 7 ]}

En vag av olika ekonomer i slutet av 1800-talet skapade matematiska modeller pa dessa antaganden. Ekonomer som Francis Edgeworth , William Stanley Jevons , Leon Walras och Vilfredo Pareto . Pa 1900-talet kom Lionel Robbins teori om rationella beslut att dominera ekonomin. Termen “the economic man” fick en mer specifik betydelse av en person som beter sig rationellt, har fullstandig medvetenhet om sitt egenintresse och begaret efter formogenhet. ^{[ 8 ]}

Senare inom samma forskningsarbete fortsatter John Stuart Mill att skriva om sitt forslag om “en arbitrar definition av en man, som ar en varelse som oundvikligen gor det som han kan fa den storsta mojliga mangden nodvandigheter, bekvamligheter och overflod av pengar samt den minsta mangden arbete och fysisk sjalvfornekelse”. ^{[ 8 ]}

Aven om termen inte kom att anvandas som idealmodell forran pa 1800-talet kom den att spegla tankarna fran 1700-talet och kanneteckna den. De foreslar alltsa en rationell, sjalvcetrerad, arbetscentrerad individ som via processen som economic kan uppna den storsta utvecklingen. ^{[ 8 ]}

Homo sociologicus [ redigera | redigera wikitext ]

Jamforelser mellan ekonomi och sociologi har resulterat i en motsvarande term Homo sociologicus (introducerad av den tyske sociologen Ralf Dahrendorf 1958), for att parodiera bilden av den manskliga naturen som ges i vissa sociologiska modeller som pa ett liknande positivistiskt vis som nationalekonomer forsokt begransa de sociala krafter som bestammer individuella smaker och sociala varden. ^{[ 9 ]} (Den alternativa eller ytterligare kallan till dessa skulle vara biologi.) Hirsch et al. tanker sig att Homo sociologicus till stor del ar en tabula rasa pa vilket samhallen och kulturer praglar varderingar och mal; till skillnad fran homo economicus, agerar sociologicus inte for att strava efter omedelbar profit utan for att fylla sociala roller (som dock indirekt kan ge den handlande individen fordelar pa sikt). ^{[ 10 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Marginalnytteteorin
• Effektivitet i konsumtionen
• The trap

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]