Hissymbol.
En vanlig hiss 2012, med dorren oppen.
En hiss i ett
funkishus
i Stockholm.
Skarholmens bergbana
2008.
Stadsgardshissen
i Stockholm.
En
hiss
ar ett
transportmedel
for personer eller varor, oftast mellan
vaningsplan
i
byggnader
. Hissar kan anvanda sig av stalvajrar, eller numera ocksa gummiremmar med stalkarnor, och en
elmotor
som lyfter och sanker hissen, alternativt en
hydraulcylinder
som lyfter och sanker hissen genom att
kolven
pressas ut och dras ihop av ett hydraulaggregat.
Hissarnas viktigaste sakerhetssystem uppfanns av
Elisha Otis
och visades pa varldsutstallningen 1853. Systemet revolutionerade hissmarknaden, eftersom det var forenat med stor risk att fardas i hissar. Otis uppfinning forhindrade hissarna fran att ga med overhastighet nedat vid till exempel ett brott pa de barande linorna eller andra mekaniska fel som kan orsaka fritt fall. I princip alla moderna hissar anvander fortfarande fangapparater av olika slag for att sakerstalla sakerhet.
De flesta hissar har en
motvikt
sa att motorn inte behover lyfta sa hog vikt. Balanseringen motsvarar ofta halv last plus korgvikten for att fa hogsta mojliga
lyftkraft
med minsta mojliga genomsnittliga energiforbrukning. Pa detta vis behover motorn i snitt inte lyfta mer an halv last oavsett fardriktning. Hissar med motvikt ar att foredra ur komfort- och energisynpunkt, men ibland gar det inte att fa plats med en hiss med motvikt. I dessa fastigheter kan det istallet ga att fa in andra hissmodeller.
Alternativen till hissar med motvikt ar foljande: Motviktlos hissmaskin dar linorna (vajrarna) lindas upp pa en lintrumma, hydraulhiss dar korgen lyfts med hjalp av en hydraulcylinder som star pa gropbotten,
kedjedriven hiss
dar korgen "klattar" pa kedjor eller kuggstang i schaktet samt skruvhissen dar korgen "skruvas" upp och ned med hjalp av en mutter monterad i schaktet som drivs av en motor monterad pa korgen/plattformen.
En GEN2 Comfort Hiss (Takvy).
De flesta hissar har en enda
korg
per hisschakt och dubbla
dorrar
eller
grindar
(en ytterdorr per vaning och vanligen ocksa en inre dorr som foljer med korgen), men det finns aven dorrlosa hissar, sa kallade
paternosterhissar
(uppkallade efter de
radband
som katoliker anvander for bonen
Fader var
, pater noster) dar sammanlankade hisskorgar kontinuerligt ror sig langs ett transportband upp genom ett schakt och ner genom ett annat, och dar man far hoppa pa och av i farten. Det finns ocksa tvavaningskorgar, for mycket hoga byggnader, vilket hojer kapaciteten per schakt mycket kraftigt.
Hissar ar vanligen
vertikala
, men det finns ocksa snedbanehissar, till exempel
Skarholmens bergbana
eller i
Stockholms tunnelbana
, dar det finns hissar som gar parallellt med
rulltrapporna
och darfor gar pa snedden (ett mellanting mellan hiss och
bergbana
). I Goteborg finns en sadan hiss i
Hammarkullens
sparvagnsstation och en pa Universeum (stangd for ombyggnation 2022?2023)
[
1
]
[
battre kalla behovs
]
. I Malmo finns det sadana hissar i citytunnelstationen Triangeln.
Elevador de Santa Justa
i
Lissabon
.
- Personhiss
- Bostadshiss
- Varuhiss
- Lasthiss
- Sanghiss
- Bilhiss
- Smavaruhiss
- Lagfartshiss
- Plattformshiss
- Bygghissar
- Industrihissar
En gruvhiss.
Olika hisstyper:
- Hydraulisk
- Linhydraulisk
- Inground-hydraulisk (Cylindern sitter centrerad under korgen i ett borrhal ned under schaktgropen, ej sa vanlig i Sverige men forekommer pa nagra stallen)
- Linhiss
- MRL (MRL=Maskinrumslos) linhiss
- Kedjedriven hiss
- Paternoster-hiss
- Plattformshiss
- Skruvdriven hiss
- Kuggstang
I
Israel
, samt pa andra platser dar det finns manga
judar
eller som tillfalligt tar emot manga judar finns det hissar som stalls in for konstant drift under
sabbaten
.
[
2
]
[
3
]
For att hedra vilodagen ar det inte tillatet inom judendomen att bryta elektriska kretsar. Hissen gar darfor konstant mellan varje vaningsplan och oppnar dorrarna dar.
[
3
]
[
4
]
For att spara tid for anvandare som ska hogt upp i en hog byggnad kan hissarna ga till vartannat vaningsplan, till exempel udda nummer pa vag upp och jamna nummer pa vag ned. Israel har lagstadgat att byggnader med mer an en hiss ocksa ska ha minst en hiss som har den funktionaliteten.
[
5
]
Den 1 januari 2007 borjade
Boverkets
nyare foreskrift (
BFS 2006:26 H10
[
dod lank
]
) galla, denna nya foreskrift styr vilka sakerhetshojande ingrepp som maste utforas pa en hiss (se kapitel 2, §1 i BFS 2006:26 H10) vid forandring eller byte av: "hissens styrsystem", "apparatskap", "hissmaskin", "vid byte eller forandring av hisskorgens inredning" samt vid "byte av hela hisskorgen".
Nagra viktiga delar som skall finnas pa hissar efter forandringar enligt ovan ar: Tat korgdorr i korgoppningen (sakerhetsljusrida kategori 2 kan godkannas om det ar tekniskt omojligt att montera en tat korgdorr), knappar som kvitterar tryck med bade ljud och ljus, vaningsvisare som visar vaningen och samtidigt akustiskt anger vilken vaning hissen ar pa, nodtelefon, och den del som oftast kostar mycket pengar: fysiskt eller simulerat raddningsutrymme ovan korgtak, samt i hissgropen.
Kraven i denna foreskrift har gjort att ombyggnadskostnaden pa befintliga hissar nastan fordubblades over natten mellan 2006 och 2007.
Boverket har nyligen 2012 slappt en ny foreskrift, H14, som ger fastighetsagaren okade mojligheter att gora avsteg fran bland annat korgdorrskravet.
Ar 2019 rapporterades 210 tillbud och olyckor med hissar i Sverige. Da fanns det 126 000 hissar i landet. Manga olycksdrabbade under 2010-talet var barn och hissarbetare.
[
6
]
[
7
]
Nyare hissar i flerbostadshus har omfattande sakerhetsfunktioner som ska minimera risken for olyckor. Aldre hissar omfattas inte samma sakerhetskrav forran hissarna fornyas. Ar 2019 hade var femte hiss i Sverige sakerhetsbrister. En bidragande orsak var den hoga andelen gamla hissar.
Fastighetsagaren
har ansvar for att en hiss atgardas och kan bli skadeskyldig om en hissolycka intraffar.
[
8
]
Branschorganisationen
Hissforbundet anser att hissar aven bor vara utrustade med
nodtelefon
som har
tvavagskommunikation
.
[
6
]
Bland de vanligaste hissfelen ar att hissen antingen fastnar eller att hissdorrarna kranglar. Det kan vara att nagon fastnar med klader, klammer sig eller snubblar i dorrarna. De allvarligaste olyckorna ar sarskilt nar nagon blivit fastklamd medan hissen rort sig eller dar nagon ramlat ner i hisschaktet.
[
7
]
Exempel pa hisstillverkare och reservdelsleverantorer:
Wikimedia Commons har media som ror
Hiss
.