Hindi
?????? Hind?
Talas i	Nordindien
Region	Sydasien
Antal talare	260 miljoner (2001) [ 1 ] 120 miljoner ( andrasprak , 1999)
Status	Varldssprak
Sprakfamilj	Indoeuropeiska Indoiranska Indoariska Sanskrit Central zon (Hindi) Vasthindi Hindustani Khariboli Hindi
Skriftsystem	Devan?gar?
Officiell status
Officiellt sprak i	Indien Andamanerna och Nikobarerna Arunachal Pradesh Bihar Chandigarh Chhattisgarh Dadra och Nagar Haveli Daman och Diu Delhi Haryana Himachal Pradesh Jharkhand Madhya Pradesh Rajasthan Uttar Pradesh Uttarakhand
Sprakmyndighet	Central Hindi Directorate
Sprakkoder
ISO 639 ?1	hi
ISO 639 ?2	hin
ISO 639 ?3	hin
Omraden (rott) dar hindustani ( khariboli /kauravi) ar modersmal, jamfort med alla indoariska sprak (morkgratt)

Hindi (hindi: ?????? , ibland ????? ) ar det mest talade spraket i Indien och darmed ett av varldens storsta sprak . Hindi talas mestadels i norra och centrala Indien. Det ar det viktigaste officiella spraket . Hindi utgor del av ett dialektkontinuum inom de indoariska spraken , avgransat i nordvast och vast av punjabi , sindhi och gujarati , i soder av marathi , i sydost av oriya , i oster av bengali och i norr av nepali .

Hindi syftar ocksa pa en standardiserad stilart av hindustani , benamnd Khari boli , som uppstod som standarddialekten av hindi.

Hindi kontrasteras ofta med urdu , en annan standardiserad form av hindustani som ar det officiella spraket i Pakistan . De huvudsakliga skillnaderna mellan dessa tva ar att standardhindi skrivs med devan?gar? och har tagit upp ord fran sanskrit i sitt ordforrad, medan urdu skrivs med en variant av det arabiska alfabetet , och har hamtat en del lanord fran persiska och punjabi. Bortsett fran dessa skillnader, dock, brukar lingvister rakna hindi och urdu som samma sprak.

Utbredning [ redigera | redigera wikitext ]

Omrade [ redigera | redigera wikitext ]

Hindi ar det storsta spraket i staterna och unionsterritorierna Himachal Pradesh , Delhi , Haryana , Uttar Pradesh , Madhya Pradesh , Bihar , Uttarakhand , Jharkhand , Rajasthan och Chattisgarh . Utanfor dessa omraden talas hindi i stor utstrackning i stader som Bombay , Chandigarh , Ahmedabad , Calcutta , Bangalore och Hyderabad , som alla har egna inhemska sprak men som har stora befolkningsgrupper fran andra delar av Indien.

Lokala varieteter av hindi raknas som minoritetssprak i flera lander, daribland Fiji , Mauritius , Guyana , Surinam , Sydafrika och Trinidad och Tobago .

Antal talare [ redigera | redigera wikitext ]

Hindi ar ett av de storsta spraken i varlden, pa grund av Indiens stora befolkning. Enligt Indiens folkrakning fran 1991 ^{[ 2 ]} (som innefattar alla hindidialekter, daribland sadana som kan anses vara sarskilda sprak av sprakforskare, till exempel bhojpuri ), ar hindi modersmal for omkring 337 miljoner indier, eller omkring 40 % av Indiens davarande befolkning. Enligt SIL Internationals Ethnologue , ^{[ 3 ]} uppfattar omkring 180 miljoner manniskor i Indien standardhindi ( Khari Boli ) som sitt modersmal. Utanfor Indien utgor hinditalare omkring 8 miljoner personer i Nepal , 890 000 i Sydafrika, 685 000 i Mauritius , 317 000 i USA , ^{[ 4 ]} 233 000 i Jemen , 147 000 i Uganda , 30 000 i Tyskland , 20 000 i Nya Zeeland och 5000 i Singapore . Aven Storbritannien och Forenade Arabemiraten har betydande grupper hinditalare. Enligt SIL ethnologue (data for 1999) ar hindi/urdu det femte mest talade spraket i varlden. Enligt Comerie (data for 1998) ar hindi-urdu det nast mest talade spraket i varlden, med 330 miljoner modersmalstalare.

Pa grund av hindis nara likhet med urdu kan talare av de tva spraken vanligen forsta varandra, om bada sidor avstar fran att anvanda specialiserat ordforrad. Urdu har lanord fran persiska, turkiska och arabiska. Hindi har lanord fran sanskrit. Sprakforskare raknar dessa sprak som delar av samma sprakliga diasystem . Hindi och urdu ar dock sociopolitiskt olika, och personer som beskriver sig sjalva som urdutalande skulle ifragasatta att bli raknade som modersmalstalare av hindi och vice versa.

I vissa fall kan de bada ha svart att forsta varandra. Till exempel kan inte Pakistans nationalsang forstas av indier.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Fore kolonialtiden [ redigera | redigera wikitext ]

Hindi utvecklades fran sanskrit , via de medelindoariska prakritspraken och Apabhramsha under medeltiden . Det finns ingen konsensus om nagon bestamd tidpunkt da de moderna nordindiska spraken som hindi framtradde, men cirka ar 1000 e.Kr. ar vanligen accepterad. ^{[ 5 ]} Over nastan tusen ar av muslimskt inflytande, som da muslimska harskare styrde over stora delar av norra Indien under Mogulriket , upptog hindi manga persiska och arabiska lanord.

Da muslimerna fran borjan av 700-talet fattade fast fot i Indien, blev persiskan deras officiella sprak. Den inhemska indiska prakritdialekten , bhakha ("landsmalet"), paverkades, i synnerhet i staderna, av persiskan.

Pa 1400-talet intrangde mongolerna i Indien, och 1526 grundlades deras valde definitivt av sultan Babur . Fran denna tid raknar man, att det indiska landsmalet gradvis undantrangde persiskan och blev det radande spraket inom de harskande (muslimska) klasserna. Detta hade emellertid sjalv blivit sa starkt paverkat av persiskan och darigenom aven av arabiskan , att det framtradde som ett nytt indomuslimskt sprak och fick efter det kejserliga hovet eller "lagret" ( urdu ), varifran det framgatt, namn avseban-i-urdu, "lagerspraket", eller helt enkelt urdu. Men bland den stora massan av befolkningen och i de bildade kretsar, som holl sig frammande for muslimskt inflytande, bibeholl sig det indiska landsmalet, nu kallat hindi, renare och utvecklade sig, om an ej i samma grad som det fornamare urdu. Salunda uppstod tva riktningar inom samma spraks utveckling, och denna skillnad har fortgatt anda till vara dagar. ^{[ 6 ]}

Hindi efter 1857 [ redigera | redigera wikitext ]

Anda till tiden for det stora indiska upproret ( 1857 ) var urdu i alla avseenden (sprakets tidiga utbildning och elegans, forfattarnas talrikhet, de litterara alstrens betydenhet och spridning) sin rival avgjort overlagset, men fran denna tid har en strid pagatt for att rena det ursprungliga hindi, khari boli, "det rena spraket", fran alla frammande tillsatser och ersatta de persiska lanorden med sanskritiska. Fastan denna purism ofta gatt mycket langt, da de oformedlat upptagna sanskritorden ar for den stora massan av befolkningen mera obegripliga an de sedan arhundraden gangse persiska orden, sa har dock bade den allmanna meningen och de administrativa myndigheterna understott detta nationella stravande. Britterna medverkade forut pa allt satt till att i de nya provinserna urdu tradde i stallet for persiskan, som var de inhemska hovens, diplomatins och det finare umgangets sprak, liksom det annu i dag bland muslimer fran alla delar av Indien spelar samma roll som franskan i Europa .

Standardhindi [ redigera | redigera wikitext ]

Efter Indiens sjalvstandighet arbetade Indiens regering pa att standardisera hindi, och inforde de foljande forandringarna:

• standardisering av hindis grammatik: 1954 upprattade regeringen en kommitte for att utarbeta en hindigrammatik. Kommittens rapport publicerades 1958 som "A Basic Grammar of Modern Hindi"
• standardisering av hindis stavning
• standardisering devanagariskriften av utbildnings- och kulturministeriets centrala hindidirektorat for att astadkomma enhetlighet i skrift och forbattra utformningen av vissa devanagaritecken.
• vetenskaplig metod att transkribera devanagariskriften
• inforande av diakritiska tecken for att uttrycka ljud fran andra sprak.

Skillnader mellan hindi och urdu [ redigera | redigera wikitext ]

Den har sidan eller avsnittet innehaller ifragasatta faktauppgifter . (2023-03) Motivering: Texten i detta avsnitt ar motsagelsefull och formodligen delvis felaktig, se diskussion Hjalp garna Wikipedia med att atgarda problemet om du kan, eller diskutera saken pa diskussionssidan .

Termen urdu uppkom 1645. Till dess, och aven efter 1645, anvandes termen hindi (som bokstavligen betyder spraket i Hind, det vill saga Indien) eller hindustani i allman betydelse for dialekterna i nordvastra Indien.

Efter ghaznavidernas erovring av Sydasien dar man talade dialekten khari boli kom spraket att influeras av andra dialekter fran den norra delen av den indiska subkontinenten och det kom en massiv tillstromning fran de persiska , turkiska och arabiska ordforraden, samt meningar och ordbildningar fran dessa sprak. Spraket kom att kallas Zaban-e-Urdu-e-Mualla , senare urdu. Inom rattsvasendet anvander man persiska annu idag i Pakistan. Spraket vaxte nar persisk- och turkisktalande soldater beblandades med ursprungsbefolkningen. ^{[ 7 ]}

Lanorden inom urdu bestar av 70 procent persiska ord. Resten av dem ar en blandning av arabiska och turkiska ord. Men det finns ocksa spar av franska, portugisiska och nederlandska i urdu. ^{[ 8 ]} Spraket har berikats till storsta delen genom lanord fran persiska , dari , ^{[ 9 ]} tadzjikiska , ^{[ 10 ]} arabiska , turkiska , grekiska , arameiska , ^{[ 11 ]} pashto , baluchiska , kurdiska ^{[ 12 ]} och armeniska . ^{[ 13 ]} Det finns ocksa en hel del lanord fran chagatai ( tjagataiska ), portugisiska , ^{[ 14 ]} grekiska , och pa senare tid engelska . Grekiskan har influerat manga sprak i Pakistan under Alexander den stores tid, urdu ar bland de spraken. ^{[ 15 ] [ 16 ]} Aven om urdu bestar av 70% persiska, sa har aven turkiska haft kraftigt paverkan pa urdu aven det. ^{[ 8 ]}

Urdu har sedan borjan nara koppling till persiska och dari nar det galler litteratur och poesi. Dessa sprak kan forstas av varandra och kallas for Rekhta (Rekhti) i poesins varld. Persiska talades i nuvarande Pakistan i flera sekler och hade hog status. Det var erkant officiellt sprak av landets befolkning. Bade innan och efter Islam nadde riket. Anda tills Pakistan bildades och britterna gav urdu (med engelskan) status som officiellt sprak av landet. Darav ar det bara 7 procent av landets befolkning som har urdu som modersmal. ^{[ 17 ]} Eftersom det bor olika folkslag och att det talas olika sprak i Pakistan, sa kommunicerar man genom urdu nu istallet for persiska och dari. I Afghanistan talar 7 procent av befolkningen urdu. ^{[ 18 ]} Urdu talas aven i Forenade Arabemiraten , ^{[ 19 ]} Qatar , ^{[ 20 ]} Bahrain , ^{[ 21 ]} och Oman . ^{[ 22 ]}

I vissa fall klassas urdu bland Iranska sprak . ^{[ 23 ]} Urdu har sina rotter fran persiska, turkiska och arabiska. Urdu skrivs med persisk-arabiska alfabetet. Hindi har sina rotter fran sanskrit och skrivs med devangari. Darfor ar de tva helt olika sprak.

Det finns tva grundlaggande skillnader mellan standardurdu och standardhindi som gor att de bedoms som tva olika sprak:

• kallan till inlanat ordforrad (persiska och arabiska for urdu och sanskrit for hindi), och
• det skriftsystem som anvands for att skriva dem (en variant av det persisk-arabiska alfabetet for urdu och en variant av devanagari for hindi).

I vardagligt tal och lingvistiskt sett ar atskillnaden mellan urdu och hindi i det narmaste meningslos. Detta ar fallet i en stor del av norra delen av Indiska halvon, i de fall varken lart ordforrad eller skrift anvands. Utanfor Delhidialektens omrade kan ordet hindi syfta pa den lokala dialekten, som kan skilja sig mycket fran bade hindi och urdu.

Ordet hindi anvands pa manga olika satt, och sammanblandning av dessa ar en av de huvudsakliga orsakerna till att urdus identitet ar omstridd. Nagra anvandningar av ordet ar:

1. standardiserad hindi som den lars ut i skolor runtom i Indien,
2. formell eller officiell hindi som det foresprakades av Purushottam Das Tandon och inrattades av Indiens regering efter sjalvstandigheten, med stark paverkan av sanskrit,
3. de talade dialekterna av hindustani/hindi-urdu som de talas i stora delar av Indien och Pakistan,
4. den neutraliserade form av spraket som anvands i TV och filmer, eller
5. den mer formella neutraliserade form av spraket som anvands i nyhetssandningar och tryckta nyhetstexter.

Hindi anvands ofta som samlande begrepp for de sprakvarieteter i det nordindiska dialektkontinuumet som inte ar erkanda som sarskilda sprak skilda fran spraket i Delhiomradet. Rajasthani, bihari och chhatisgarhi raknas ibland som egna sprak, men anses ofta vara dialekter av hindi. Manga andra lokala sprakvarieteter, sasom bhilispraken, som inte har nagon distinkt identitet definierad av en etablerad litterar tradition, bedoms ofta som dialekter av hindi. Granserna for hindi har alltsa inte mycket att gora med omsesidig forstaelse, utan beror i stallet pa sociala uppfattningar om vad som utgor ett sprak.

Den andra anvandningen av ordet hindi ar som beteckning for standardhindi, khari boli -stilarten av Delhidialekten av hindi (hindustani) med dess direkta lanord fran sanskrit. Standardurdu ar ocksa en standardiserad form av hindustani. Ett sadant forhallande, med tva standardiserade varianter av vad som i stort sett ar ett sprak kallas ett diasystem .

Urdu kallades tidigare Zab?n-e-Urd?-e-Mu’allah , bokstavligen "Lagrets skona sprak". Tidigare anvandes termerna hindi och urdu omvaxlande aven av urdupoeter som Mir och Mirza Ghalib under borjan 1800-talet.

En skillnad mellan de bagge sprakriktningarna ar deras olika prosodi : hindis ar liksom sanskrits byggd pa hemistika med lika' manga stavelser (vritta), men har dock aven upptagit rimmet (tuk); urdu har daremot upptagit och lyckats pa hindi tillampa nastan alla de talrika arabiska pa rytm och rim byggda versmatten . ^{[ 6 ]}

Dialekter [ redigera | redigera wikitext ]

Hindi i den bredare bemarkelsen (tidigare benamnt "hindustani", numera ofta kallat "hindi-urdu") ar ett dialektkontinuum utan klara granser. Till exempel anses bade nepali och punjabi ibland vara hindi (grundat pa den hoga nivan av omsesidig forstaelighet), men de anses oftare vara sarskilda sprak. Hindi indelas ofta i vasthindi och osthindi , och dessa har i sin tur vidare indelningar. Det foljande ar en lista over viktigare hindidialekter. Fetstil anger dem som klassificeras som sarskilda sprak av vissa forskare.

Vasthindidialekter [ redigera | redigera wikitext ]

• Khariboli eller sarhindi , som talas i vastra Uttar Pradesh och Delhiomradet , ar den dialekt som bildar grunden for standardhindi. Den forstas och talas over hela Indiska halvon, fran Afghanistan (urdu), vid granserna till Iran (urdu), till Burmas granser, och ar forstadd i Sri Lanka i soder. Den ar Indiska halvons lingua franca , oberoende av politiska granser eller officiella politiska beslut. Denna dialekt, som har manga lanord fran sanskrit, anvands i hindisprakig radio och nyheter.
• Rajasthani , som mestadels talas i delstaten Rajasthan , bestar av flera namnvarda underdialekter:
  • Marwari
  • Bagri
  • Mewati
  • Mewari
  • Dhundhari
  • Shekhawati
• Braj Bhasha , i ett vagt definierat omrade i nordcentrala Indien med centrukm i Mathua
• Bundeli , som mestadels talas i Bundelkhandomradet och Jhansidistriktet i Uttar Pradesh
• Hariyanvi , bangaru eller jatu , som framst talas i delstaten Haryana
• Kanauji , som framst talas i Kannauj i Uttar Pradesh
• Bambaiya hindi , dialekten i staden Bombay (Mumbai), ar grunden for spraket i manga populara Bollywoodfilmer

Osthindidialekter [ redigera | redigera wikitext ]

• Purabia , den osthindidialekt som har sitt centrum i den hinduiska heliga staden Varanasi i Uttar Pradesh, har starkt inflytande pa det sanskritiserade larda ordforradet i standardhindi.
• Chhattisgarhi (ibland stavat "Chattisgarhi" och aven kant som lahariya eller khalwahi), som framst talas i den nyligen bildade delstaten Chhattisgarh
• Bagheli (eller baghelkhandi), som framst talas i Baghelkhandomradet i delstaten Madhya Pradesh
• Awadhi , som framst talas i centrala Uttar Pradesh, det omrade som tidigare utgjorde kungariket Awadh eller " Oudh "
  • Fijiansk hindustani , en form av awadhi som talas av fijianer av indisk harkomst
• Bihari , som framst talas i delstaten Bihar , ar i sin tur indelad i flera huvudsakliga dialekter:
  • Angika
  • Bhojpuri
  • Sarnami - en form av bhojpuri med inflytande fran awadhi, som talas av surinamier av indisk harkomst
  • Maithili , nu ett officiellt sprak i Bihar
  • Magahi
  • Vajjika

Dessa dialekter uppvisar en mangfald influenser, daribland fran de angransande iranska , dravidiska och tibetoburmanska spraken .

Ljud [ redigera | redigera wikitext ]

Hindi skrivs med devanagari -alfabetet som aven anvands for sanskrit . Detta alfabet kan transkriberas pa olika satt; det vanligaste kanske ar IAST (International Alphabet of Sanskrit Transliteration), ett system som ar avsett for att transkribera sanskrit men som alltsa aven anvands for hindi. Nagra av IAST-symbolerna har ett lite annorlunda ljudvarde i sanskrit; i denna artikel beskrivs hindiuttalet. ^{[ 24 ]}

Vokaler [ redigera | redigera wikitext ]

Hindi har foljande vokalfonem:

Konsonanter [ redigera | redigera wikitext ]

Hindi, liksom sanskrit och manga andra indiska sprak, ar lite speciellt darigenom att man skiljer pa bade tonande/tonlosa och oaspirerade / aspirerade klusiler . Av exempelvis bilabiala klusiler finns alltsa bade p, ph, b och bh. Ett annat typiskt indiskt drag ar att man har en sarskild uppsattning retroflexa konsonanter som uttalas med tungspetsen bojd uppat mot gommen, och dessa konsonanter ska skiljas fran de dentala som ar ganska lika men som liksom pa svenska uttalas med tungspetsen mot framtandernas baksida.

I lanord fran persiska, arabiska och andra sprak forekommer dessutom foljande konsonanter:

Stavelsestruktur och betoning [ redigera | redigera wikitext ]

Hindi har betoningsaccent , men den ar inte lika viktig som i till exempel engelskan. Stavelser i hindi kan vara korta (K)V, langa (K)VX, eller overlanga (K)VXX (dar X=konsonant eller vokal, och lang vokal och konsonant betecknas VV och KK). Om ordet innehaller en eller flera overlang(a) stavelse(r) faller trycket pa den sista overlanga stavelsen. Om inte faller trycket pa den langa stavelse som ar langst till hoger (sista stavelsen ej inraknad). Om ordet bara har latta stavelser faller trycket pa den sista stavelsen. Schwa-ljudet / ? / har en stark tendens att forsvagas till intet (synkoperas) i tonsvag stavelse.

Grammatik [ redigera | redigera wikitext ]

Hindi ar ett subjekt-objekt-verb-sprak , det vill saga att verben vanligen kommer sist i satsen . Hindi ar delvis ergativt , vilket innebar att verb i vissa fall kongruerar med objektet i stallet for med subjektet . Hindi har ingen bestamd artikel . Rakneordet ek kan anvandas som obestamd artikel i singular om denna behover betonas.

Hindi anvander postpositioner . Det direkta och indirekta objektet bildas med ko : ????? ?? ??? ????? | Bacce ko d?dh d?jie. (ordagrant: Barn-till mjolk ge.) Ge barnet mjolk.

Overhuvudtaget anvander hindi postpositioner i stallet for prepositioner:

???? ??? ??? ???? ??? | Mak?n me? s?t kamare hai?. (ordagrant: Hus-i sju rum finns.) I huset finns sju rum.

Genus och numerus [ redigera | redigera wikitext ]

Hindi har tva genus for substantiv ; maskulinum och femininum . Det finns tva numerus ; singular och plural .

Kasus [ redigera | redigera wikitext ]

Hindi anvander kasusbojning i begransad omfattning och substantivs roll i en sats anges vanligtvis genom postpositioner. For substantiv och adjektiv finns tva kasus, direkt kasus , som anvands for substantiv som inte foljs av postpositioner, oblikt kasus , som anvands for substantiv so foljs av postposition. Adjektiven kongruerar med substantiven till kasus. Vissa substantiv har dessutom vokativkasus .

Det ar typiskt for hindi att man bildar genitiv med possessivartkeln ka (maskulinum)/ ki (femininum)/ ke (plural):

?? ???? ?? ???? ?????????? ?? | Us ?dam? k? be?? vidy?rth? hai?. (ordagrant: denne mans hans son student ar) Denne mans son ar student.

Pronomen [ redigera | redigera wikitext ]

Hindis pronomen i forsta, andra och tredje person har ingen genusatskillnad. Pronomenet i tredje person ar egentligen det samma som det demonstrativa pronomenet . Verbets bojning visar vanligen skillnaden i genus. Pronomen har fler kasus an substantiv, namligen aven ackusativ och genitiv .

Ordfoljd [ redigera | redigera wikitext ]

Standardordfoljden i hindi ar subjekt-objekt-verb, men for att astadkomma andrad betoning eller mer komplex struktur kan denna regel latt asidosattas.

Den vanliga ordfoljden i en sats ar
1. Subjekt
2. Adverb (i deras standardfoljd)
3. Indirekt objekt med eventuell bestamning
4. Direkt objekt med eventuell bestamning
5. Eventuell negationsterm eller interrogativ, och slutligen
6. Verb med eventuella hjalpverb. (Snell, s.93)

Tempus, aspekt och modus i verbsystemet [ redigera | redigera wikitext ]

Hindis verbstruktur fokuserar pa aspekt och distinktioner grundade pa tempus uttrycks vanligen med verbet hon? (att vara) som hjalpverb . Det finns tre aspekter: imperfektiv, progressiv och perfektiv. Det finns tre enkla tempus: presens, datid, futurum och konjunktiv (som beskrivs som ett modus av manga lingvister). ^{[ 25 ]} Verben bojs inte bara efter numerus och person utan aven efter genus. Hindi har dessutom modus imperativ och konditionalis . Verben bojs ofta med hjalpverb. Exempelvis bildas pagaende form med hjalpverbet rahna (att vara i fard med). Hjalpverbet star efter huvudverbet:

????? ?????? ??? ??? ??? ???

La?ke ba??ce me? khel rahe hai?

”Pojkarna leker i tradgarden”

Ordagrant: ”Pojkar tradgard-i leka ar i fard med”

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Hindis litteraturhistoria

Wikipedia har en upplaga pa hindi .

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Hindi , 1904?1926.

Noter [ redigera | redigera wikitext ]